Bloggen - Sida 11 av 388 - Malin Lundskog

Ha roligt helt utan anledning

Ja, vet ni vad? Idag har jag haft roligt helt utan anledning. Skrattat i flera timmar i rad, utan annan anledning än att … Nej, inte av någon anledning alls faktiskt. Bara för att det var roligt. Och om jag tar med mig en lärdom från idag, så är det just det att det är okej att njuta av livet och ha roligt helt utan något särskilt syfte. Det betyder inte att njutet och skratten inte genererar härlig energi och skön avslappning och så vidare. Men att inte ha det i åtanke och ha roligt helt utan anledning när jag gör något, det kommer inte jätteenkelt.

Hitta flytet och gilla kampen

Efter en förmiddag då jag slet (jo, faktiskt!) med mitt manus som jag hoppas blir bok så småningom. Jag kunde bara inte få till berättelsen så att jag blev nöjd. Hur svårt ska det vara egentligen? Jag har ju en plan, kan jag inte bara följa den då? Tydligen inte … Tur att jag gillar slitet då. Det som får mig att uppskatta flytet mer än jag tror att jag hade gjort om allt kom lekande lätt. Jag undrar om inte slitet också får mig att känna mig … duktig? Som att mitt arbete är mer värt om det inte kommer enkelt? Så löjligt egentligen, eller hur?

Men, som sagt. Jag slet. Ändrade. Tänkte om. Skrev om. Kände mig redig. Men hittade inte rytmen, tonen, flytet. Eller så var det just det jag gjorde? Kämpandet är ju en del i hela flow-cykeln, som jag har skrivit om här förut. Och efter ett tag (ganska långt tag, kändes det om där och då) tror jag minsann att jag hittade rätt. Perfekt timing, för sen kom eftermiddagen och den har jag ägnat åt att leka. Först med världens bästa Stella och hennes pappa och därefter på impro-kursen som började idag. H E R R E G U D så kul jag har haft. Stella, och alla barn i hela världen, är experter på att bara vara. Att ha roligt bara för rolighetens skull. Helt utan annat syfte är att ha just roligt. I stunden.

Dags att sluta göra nytta?

Stunden med Stella på lekplatsen med trehjulingar, koppel på dockor (i brist på hund liksom) och kurragömma var perfekt uppvärmning för kursen. Och kursen? Två timmar med en hjärna som var tvungen att släppa kontrollen och så många galet glada skratt. Helt slut är jag. På ett riktigt härligt sätt. Inte en enda gång (jo, kanske någon gång) har jag tänkt på annat än det jag har haft för mig i stunden.

ha roligt helt utan anledning, stella the grandchild, lekplats — det är inte bara roligt utan väldigt fint och fantastisk att se sitt barn leka med sitt barn. Och att vara med i den leken

Men apropå det här med att ha skoj bara för att ha skoj, det är inte så bara. Det ger livet liv och endorfinerna går bananas och vi får lättare att slappna av och och sova gott och sover vi gott orkar vi mer … Ja, ni fattar ju! Och jag tror alldeles säkert att för mig kommer det att gynna kreativiteten i mitt skrivande. Men!

Bara för att …

Jag tänker gå kursen utan någon som helst annan anledning än att ha kul. Inte vara nyttig. Hälsosam. Eller strategisk på något sätt. Det är inte jätteenkelt vill jag säga. Testa själva! Ja, att träna för att det är kul, inte för att orka eller bli stark eller smal. Att vila utan att tänka på att ni vilar för att orka med livet eller morgondagen utan bara för att det är gôtt! Eller lägga pengar på en kurs, bara för att ha roligt. Inte för att lära nytt, öka kreativiteten eller bli bra på något. Bara för att … Ja, det kanske är dags för mer bara för att? Dags att sluta göra nytta och ha roligt helt utan baktanke. Ja, goddammit!

Ses snart igen. Tills dess: HEJA de (tillsynes) meningslösa skratten och att ha roligt helt utan anledning.
Kram Malin Lundskog

fullmåne, knippla, — Naturen gjorde som den brukar och visste precis vad jag behövde. Kolla bara fullmånen i väntan på färjan hem ikväll!

Sura kränkta författare i nytt poddavsnitt

Söndag kommer med en ny och fräsch episod av podden Ordet är mitt. Eller fräsch och fräsch? Vi pratar om kurtisaner och det svenska försvaret. I vanlig ordning är det mycket som inte är som man tror. Vi kallar avsnittet Sura kränkta författare smickrar elegant.

Ordet är mitt, avsnitt 41

Så här skriver vi i våra shownotes (som vi säger på svenska) om avsnittet: Poddarna tar tag i ett gammalt ord men nu går vi all in! Smicker kommer man långt med men det kan också gå överstyr totalt, precis som det gjorde för Chatarina på 1700-talet. Ack och ve – vi tar oss för pannan. Medellågtyskan tar oss rätt in i kriget och Malin konstaterar att ordet hon valt är rätt trist. Sådant är livet – alla ord kan inte vara eleganta och galanta. Orden som författarna bråkar om i dagens dilemma fungerar bäst i plural och därmed basta! Och Malin är kränkt.

Här kan ni lyssna om ni vill, annars finns vi självklart i er favoritpodd-app:

sura kränkta författare, ordet är mitt, podcast, Jessika Devert, Malin Lundskog

Kul om ni lyssnar, gillar och sätter (bra, he he) betyg på oss. Har ni ord ni vill stryka ur SAOL? Eller ord ni undrar över? Hör av er! VI ordnar biffen i denna eventuellt folkbildande podcast, idag med sura kränkta författare som smickrar elegant.

Ses snart här igen, tills dess: HEJA alla ord och oss som älskar dem.
Kram Malin Lundskog

Vad är det med den här kylan?

Jag älskar väder! Kan inte på rak arm komma på ett enda väder av de olika vi brukar ha här som jag inte gillar. Vind, sol, bleke, regn av alla de slag, varmt, åska, storm, kallt, hagel, grått och you name it. Alla väder har sin charm. Men ärligt talat, vad är det med den här kylan vi har nu? Den går liksom in i märgen. Jag slutar inte frysa, ens när jag tar min dagliga löprunda runt ön. Någon som känner igen?

vad är det med den här kylan, malin lundskog, himmel, hav, västkusten — svinkallt! Så glad över det där som kallas mammakorv och att den har sin varma goa luva

Ja, här är vi alltså nu. Och pratar väder. Sådär som vi ju gör här i Sverige för att ha något att prata om. Men det är inte därför jag pratar väder idag. Det är för att jag fryser. För det är något med kylan nu som jag inte förstår.

Vi har inte jättemånga minusgrader, men i flera veckar har de ostliga och nordostliga vindarna letat sig in i både huset och mig. Raggsockar, alla stickade tröjor jag har och torgvantar vid datorn. Ändå fryser jag! Nej, inte ens jag är glad över vädret just nu. Förutom att det ger mig någon slags fighting spirit. Jamen, tar jag mig igenom den här kylan med glatt humör, vilket jag gör även om det kanske inte låter så här, jäklar vad lätt det kommer att bli när vinden vänder eller avtar. Ja, peppar mig själv med det.

vad är det med den här kylan, soluppgång, knippla badplats, lågvatten, tång — kolla lågvattnet! Väldigt många steg ner innan man har doppat sig … (ja, eftersom man fortsätter bada några gånger/vecka trots kylan, he he)

Kallt och coolt och kanelbullar på det

Jo, som sagt. Kallt. Och coolt! Kolla bara här vad vinden har åstadkommit tillsammans med kylan då den har blåst upp havsvatten på en pontonbrygga.

isbildning knippla hamn, pontonbrygga — ja, ni ser ju: det är inte snö utan havsvatten som har blåst upp och fryst till is

utsikt, solnedgång, röddeviga, västkusten, knippla — från löprundan och solnedgången. Vackert som 17. Och isande kallt!

Och efter dagens kalla, coola hundrundor har jag nu bakat kanelbullar. Så mysigt och kanske blir det några kvar tills picknicktemperaturerna är tillbaka. Kanske. Är ju vuxen och får äta bulle till middag om jag vill. Och. Det kanske jag vill en lördag som denna då Claes jobbar på restaurangen och jag är ensam hemma …

kanelbullar, bakduk — kanske till och med livets första kanelbullar med pärlosocker på. Hittade receptet här

Nu blir det bullar och brasa. Vi ses snart igen allihop. Tills dess: stay warm! Eller cold. Eller bara cool. Vad ni än vill och behöver!
Kram Malin Lundskog

137: Din tid kommer …

Cilla som egentligen inte tycker om känslor gör inget annat än känner i dagens avsnitt. Hon känner sockerdrickspirr, lättnad och avundsjuka ända fram till slutet av episoden då Malin bjuder på boktips som gör henne överväldigad av glädje (?) och dessutom chockad. Och Malin då? Hon skriver synopsis á la snöflingemetoden och tror att hon behöver struktur eftersom hon är så rörig. Här berättar hon vad metoden går ut på och hur man kan bygga sin story efter den. Skriverier med Malin och Cilla är här igen – podden för er som gillar berättelser – och livet bakom dem.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jag kommer tillbaka till Bohusläns bokmässa

Häromdagen ringde en av mina författarkollegor och undrade varför i hela världen jag inte var anmäld till Bohuläns bokmässa. Det kan man undra svarade jag och trodde inte ens själv på ursäkterna som spelades upp i mitt huvud. Vilket svammel! Som att det faktum att jag inte har någon ny bok skulle vara avgörande? Att alla redan har läst mina böcker? Herregud, vem tror jag att jag är? För även om det är några, så är det definitivt inte jättemånga som går runt och längtar ihjäl sig lika mycket som jag efter den sjunde maj då Min sämsta väninna släpps? Anmälde mig direkt. Jag kommer tillbaka till Bohusläns bokmässa.

Den 28 mars är det dags igen. I Stenungsund. På kulturhuset Fregatten. Precis som det brukar. Och roligast av allt kanske ändå är att jag får sällskap av Cilla. Ni vet min författarkollega och vän från podden Skriverier med Malin och Cilla. Vi var där tillsammans förra året. Skitkul!

cecilia andersson, malin lundskog, bohusläns bokmässa — bild från förra årets bokmässa på Kulturhuset Fregattenn i Stenungsund.

Nej, förresten: roligast av allt är om ni kommer! Ni som läser, vill läsa och som gillar böcker. Gillar att prata om böcker. Och skrivande. Kom kom!

Ses snart! Tills dess: heja alla er läsare!
Kram Malin Lundskog

Så här skrev jag efter förra årets upplaga av Bohusläns bokmässa.

Roligare en onsdag än en lördag?

Jo men visst är det roligare en onsdag? Att gå ut och äta, ta ett glas vin och göra sådant som kanske är mer lördag, än vardag? Jag vet inte om det är för att det är busigare (ha ha ha, detta är alltså bus på tantmanér) eller bara mer otippat? Ikväll har jag hur som helst träffat Anki, en av de där bästa människorna i livet. Vi skulle ta en fika på stan. Fiket hade stängt och dessutom var vi båda hungrigare än vi trodde så vi gick till Sorrelina istället, en jättemysig italiensk restaurang.

Kanske är det förresten också roligare men onsdag än en lördag för att det inte är knôkat med folk och bordet måste ämnas om max 1:30, för nästa sällskap. Att förgylla en vardagskväll! När man kan sitta kvar och prata i just den mängden av oändlighet som man vill. Och där man kan prata i normal samtalston. Om livet och hela härligheten. En sån kväll hade vi ikväll. Och eftersom Claes skulle hämta upp mig efteråt kunde jag kalasa på ett väldigt gott rödvin. Till den väldigt goda maten.

roligare en onsdag, sorrelina, pasta — Färska pastaknyten fyllda med päron, taleggio och parmesan. Hur gott?

dessert, sorrelina tryffel, roligare en onsdag — alltså! beställde en liten tryffel, fick ett konstverk

Roligare när förväntningarna inte finns

Nej nej nej, man måste inte dricka vin för att förgylla vardagen. Eller helgen. Men jag tror att jag njuter mer av det där glaset en onsdag än en lördag. För att det är just otippat. Och så är det lite (tant-)busigt? Dessutom finns det inga förväntningar på att kvällen ska bli något alldeles extra. Och sen. Det gillar jag. Vardagsfesten slutar innan jag hinner bli skittrött. Ja, kanske därför det är roligare en onsdag än en lördag? Eller så är det jag som är roligare …

Och som vanligt efter att jag har varit borta från ön är jag överlycklig över att komma hem. Särskilt när himlen ovanför färjan till Knippla ser ut såhär:

stjärnhimmel, västkusten — snacka förgylla en vardagskväll!

Ses snart! Tills dess: heja vardagen och dess förmåga att överraska oss!
Kram Malin Lundskog