Malin Lundskog

författarskap och livsglädje

Roligare en onsdag än en lördag?

Jo men visst är det roligare en onsdag? Att gå ut och äta, ta ett glas vin och göra sådant som kanske är mer lördag, än vardag? Jag vet inte om det är för att det är busigare (ha ha ha, detta är alltså bus på tantmanér) eller bara mer otippat? Ikväll har jag hur som helst träffat Anki, en av de där bästa människorna i livet. Vi skulle ta en fika på stan. Fiket hade stängt och dessutom var vi båda hungrigare än vi trodde så vi gick till Sorrelina istället, en jättemysig italiensk restaurang.

Kanske är det förresten också roligare men onsdag än en lördag för att det inte är knôkat med folk och bordet måste ämnas om max 1:30, för nästa sällskap. Att förgylla en vardagskväll! När man kan sitta kvar och prata i just den mängden av oändlighet som man vill. Och där man kan prata i normal samtalston. Om livet och hela härligheten. En sån kväll hade vi ikväll. Och eftersom Claes skulle hämta upp mig efteråt kunde jag kalasa på ett väldigt gott rödvin. Till den väldigt goda maten.

roligare en onsdag, sorrelina, pasta
Färska pastaknyten fyllda med päron, taleggio och parmesan. Hur gott?
dessert, sorrelina tryffel, roligare en onsdag
alltså! beställde en liten tryffel, fick ett konstverk

Roligare när förväntningarna inte finns

Nej nej nej, man måste inte dricka vin för att förgylla vardagen. Eller helgen. Men jag tror att jag njuter mer av det där glaset en onsdag än en lördag. För att det är just otippat. Och så är det lite (tant-)busigt? Dessutom finns det inga förväntningar på att kvällen ska bli något alldeles extra. Och sen. Det gillar jag. Vardagsfesten slutar innan jag hinner bli skittrött. Ja, kanske därför det är roligare en onsdag än en lördag? Eller så är det jag som är roligare …

Och som vanligt efter att jag har varit borta från ön är jag överlycklig över att komma hem. Särskilt när himlen ovanför färjan till Knippla ser ut såhär:

stjärnhimmel, västkusten
snacka förgylla en vardagskväll!

Ses snart! Tills dess: heja vardagen och dess förmåga att överraska oss!
Kram Malin Lundskog

Vad träningen ger författarskapet och vice versa

Visst har jag sett likheterna mellan att skriva och att springa förut. Det är ett nötande, det är att göra samma sak om och om igen. Det är steg efter steg, bokstav efter bokstav, kilometer efter kilometer och mening efter mening. Men inte förrän alldeles nyss har det slagit mig hur mycket och vad träningen ger författarskapet. Och att skrivande faktiskt ger tillbaka till träningen.

vad träningen ger författarskapet, malin lundskog, gym
kan jag skriva romaner, ska jag väl klara att lyfta tungt?

Jag har inte tänkt på hur jag utnyttjar mitt mindset från det ena området till det andra, jag har liksom bara sett likheterna som jag nämnde ovan. Men! När jag har tränat genom åren har jag haft lätt att säga till mig att själv att köra en minut till. Eller att öka farten ett snäpp (vad det nu är). Ta i liiiiite till. Omedvetet har jag fört över det tänket till skrivandet. Och!

Häromdagen, när jag var på gymmet och bland annat körde tunga marklyft, kom jag på mig själv med att använda författarskapet som motivation inför mig själv. ”Kom igen nu. Kan du pressa fram ett kapitel till, fast du är trött, kan du köra tre reps till.” Jo, när jag kroknar pratar jag en hel del med mig själv, he he … (Tror inte att jag pratar högt om jag är bland folk.)

löparsko in action, Malin Lundskog, vad träningen ger författarskapet
En minut till fixar du!

Medveten om synergin mellan skrivande och träning

Tänk att vi kan göra skillnad för oss själva genom medvetet använda våra egna erfarenheter. Hur coolt? När vi tar oss själva som goda, starka, uthålliga, lyckade och kompetenta exempel. Tidigare har träningen varit det område där jag har mest erfarenhet och kunskap och också det område jag har använt för att öka motivationen hos både mig själv och andra. Men nu när jag har skrivit ett flertal romanmanus och kommer ut med min tredje roman till våren och dessutom har pluggat kreativt skrivande i snart två år så har nya erfarenheter. Ny kompetens. Jag tagit mig förbi många mentala hinder och ökat tilliten till mig själv.

Malin Lundskog skriver
skriv färdigt kapitlet, nu då!
Malin Lundskog, författare, stickad tröja
hepp!

Ja, allt vi gör i livet spiller ju över på resten av livet, på både gott och ont. Inget vi ägnar oss åt är ogjort (förutom möjligtvis timmar av planlöst skrollande …) och vi lär av oss av allt. Blev så glad över insikten att min träning har lika stor glädje och nytta av mitt författarskap som författarskapet av min träning. Lika vet jag förstås inte, men ni fattar.

Tänk vilka krafter vi kan frammana genom att använda oss själva som goda exempel? Och att synergieffekter mellan våra olika sysselsättningar kan växa sig allt starkare, ju mer erfarenhet vi skaffar oss. Vi är starkare än vi tror och när vi låter våra erfarenheter visa oss vägen framåt finns det nog ingen hejd på vad vi kan åstadkomma. Eller vad tro ni?

Nu har jag använt mig själv och två av de viktigaste delarna i mitt liv som exempel. Ni har era viktigaste delar och vi kan självklart hjälpa varandra. Men visst väger det tungt att inse vilken kraft vi själv har inom oss. I både kropp och knopp. Och själ!

Ses snart, tills dess: heja erfarenhet och oss!
Kram Malin Lundskog

Med mjuka knän och ett rungande JA!

Igår gjorde jag något som jag inte ens själv hade kunnat gissa att jag skulle göra för bara några veckor sedan. Alltså jag visste inte ens att jag ville göra det. Jag menar: HIPHOP??? Det är väl inget för mig? Jag dansar ju inte. Annat än fuldans och sådan där dans som ungdomarna nu för tiden skrattar åt när de härmar den. Sådan dans som vi dansade på vår tid. Men att jag skulle ta en hiphop-klass är v ä l d i g t otippat. Och utmanande. Men eftersom man tydligen klarar allt, så länge man har mjuka knän och säger ja, så … gjorde jag det.

Twisted feet, hiphop, med mjuka knän
VIKTIGT meddelande på Twisted Feet där vi dansade hiphop. Med mjuka knän!

Inte lika otippat är att jag skulle testa improvisationsteater. Improvisera är litegrann min melodi när det gäller det mesta. Inte för att improvisationsteater inte är läskigt och obekvämt, men det kan inte bli fel. Fördelen med att inte kunna planera eller hinna tänka är just att det inte går att göra fel. Allt är rätt, så länge man säger: J A ! ! ! Ja till allt! Till livet. Lite som att skriva råmanus, utan efterföljande redigering …

som sagt: impro, på nästa viktiga infoskylt på 2Lång där improkursen är.

Hiphop och impro hela våren

Hiphop igår, impro idag. Båda prova på-klasserna inleddes med att en lärare informerade om vikten av att ha mjuka knän och våga säga ja, utan att tänka. Kör bara kör liksom. Underbart! Spännande. Läskigt. Roligt. Svettigt. Och utmanande. Precis som jag vill ha det. Ja, så nu har jag visst anmält mig till både en hiphop-kurs och en improkurs i vår. Hurra! Hjälp! Och samtidigt så värdefullt att göra sådant som tvingar bort hjärnans motstånd i form av tankar att ”så där kan man väl inte göra?” eller ”jag borde göra något strategiskt smartare.”.

Tror inte ni också att det ger livet liv att dels testa nytt, dels säga ja till magkänsla och glädje? Särskilt med mjuka knän …

Ses snart igen, tills dess: HAVE FUN och våga gå ut där och göra det. Så länge ni har mjuka knän, blir allt precis som det ska!
Kram Malin Lundskog

Nytt från podden Ordet är mitt

Idag är det söndag och då kommer nytt från podden Ordet är mitt. Den här gången pratar Jessika och jag om skärgård, som är vår författarkollega Stanna Roxfelts favoritord. Och vem gillar inte skärgård? Obviously jag som ju bor på en ö på västkusten. Men tycker inte ni också att ordet är ötkustskt? Vi frågar oss också om det behövs ett ord för den delen av en ö som befinner sig under vatten och manar till lugn. Det svenska språket kommer icke att försvinna. Bara förändras …

nytt från podden Ordet är mitt, skärgård, svenskans utveckling, jessika devert, malin lundskog

Här kan ni lyssna direkt på avsnittet:

Så här skrev vi i våra shownotes om poddavsnittut: Författarna åker till Skövde (åtminstone digitalt) och utforskar skärgården som ibland är färgad. Malin berättar mer om den berömda järnaffären som hennes pappa haft och förlorar sig i om vi har ö eller u. Vi ljuger som tusan och Jessika försöker anpassa sig rent latinskt till hur språket har blivit som det är idag. Och det är tur att vi svenskar är så effektiva för annars hade vi stukat våra tungor i våra försök att prata som de gjorde förr. Allt enligt Leopold.

Hoppas att ni har lika roligt när ni lyssnar som vi har när vi spelar in våra avsnitt.
Vi ses snart igen och till dess: Ordet är mitt! Och ert. Heja oss allihop!
Kram Malin Lundskog

Happy birthday …

Cilla påminner Malin om att podden fyller hela fem år och de funderar på om det är länge sedan eller nyss. En sak är säker och det är att de inte ens hade romandebuterat när podden debuterade. I avsnittet får ni också höra hur olika två vägar mot samma mål, att bli världens bästa författare, kan vara. Och hur blev det med julen? Skrev de? Var de lediga? Redigerade de? Kom de på något nytt? Och vad skriver de på nu? Häng med – det blir kul!

Happy brithday ... Skriverier med Malin och Cilla

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Läsa böcker får oss att leva längre och må bra

Häromdagen läste jag på flera nyhetssajter om att vi som läser skönlitteratur lever längre. Och mår bättre. Det är Yale-universitet som har genomfört en ny studie. I den kom de fram till att läsning minskar ensamhet och stress, två faktorer som vi ju vet inte alls är bra för oss. Vi som läser har väl redan gissat oss till det här? Och detta är inte heller första studien som visar att läsa böcker får oss att leva längre och må bra.

Studien visar att vi tränar på sociala relationer, känslor och att se saker och ting ur olika perspektiv när vi läser. Kan inte ni också känna igen er i det? Inte för att vi medvetet tränar på att socialisera när vi läser, men när jag möter situationer i verkligheten upptäcker jag att jag har glädje av det jag har läst.

Social träning och minskad stress

En annan faktor för att leva längre är minskad stress. Och visst är det en av alla härlig grejer med läsning, att man kopplar av? Läsning gör att vi sänker nivån av stresshormoner i kroppen och dessutom ökar vår kognitiva förmåga och minnet blir bättre. Snacka motverkan till hjärnröta (ett av förra årets nyord, som ni kan läsa om här)!

Hörde ni förresten förra veckans avsnitt av Cillas och min podd Skriverier med Malin och Cilla? Där pratade vi om läslust och lustläsning och det är inget tjat från oss tanter om hur bra det är att läsa. Det är bra! I alla fall om man vill må bra och öka sina chanser att leva längre. Ni hittar avsnittet här och om ni blir nyfikna.

Kanske har jag inte lämnat hälsobranschen trots allt? Och som jag så många gånger insåg när jag var som mest aktiv inom hälsa: det är så ofta det enklaste som är bäst för oss. Ja, som att läsa. Motionera. Sova. Äta bra. Ha roligt och umgås. Som jag ska göra nu. Ikväll är det dags för bokklubb och då har vi inte bara läst, utan ska också prata om det vi har läst. Rena hälsokuren ju!

Malin Lundskog läser Dunkel skog, Läsa böcker får oss att leva längre

Boken vi har läst är Dunkel skog. Det ska bli så spännande att höra vad de andra tycker om den. Har en känsla av att den kan upplevas (och läsas) på olika sätt. Och det där med olika sätt är också en fin komponent i det skönlitterära läsandet. Det finns inga fel eller mer rätt sätt att tolka en text på. Bara olika. Eller lika. Och hur som helst får vi umgås och ha en mysig kväll tillsammans, de andra medlemmarna i bokklubben Maria af Knippla och jag.

Vi ses snart igen och tills dess: HEJA nöjesläsningen!
Kram Malin Lundskog

PS. Ni som bor i mina trakter, ni har väl inte missat Bokklubbstisdagarna? Och vill ni ha ytterliga med att förlänga livet finns alltid mina böcker, som ni hittar här.

En hemsida från Everday