Bloggen - Sida 116 av 384 - Malin Lundskog

Mariannes mirakel hittade hem till Hovås igen

Mariannes mirakel hittade hem till Hovås när Hovås Kallbadhus bjöd in till kulturlördag. En helt fenomenalt härlig lördag blev det. Tänk er själva en kombo av härliga människor, gott tilltugg, galet bra musikunderhållning, vernissage med strålande konst och samtal om böcker och författarskap. Ja, och hav och solsken på det som pricken över i:et. Ni fattar va?

Mariannes mirakel hittade hem, författarsamtal, hovås kallbadhus, Malin Lundskog, kulturlördag — utsikt från Hovås kallbadhus under kulturlördagen

Området där kallbadhuset ligger är precis där Mariannes mirakel utspelar sig och de tre huvudkaraktärerna bor i närheten. Ja, man ser till och med taket till Mariannes hus därifrån och av alla som kom på kulturlördagen var det många som gissade vilket hus det var i verkligheten.

Mariannes mirakel hittade hem, författarsamtal, kulturlördag, Hovås kallbadhus, Malin Lundskog — utsikten karaktärerna i min roman mariannes mirakel ser ut över från sina hem

Jag tycker själv att det är kul att läsa böcker som utspelar sig på platser man känner igen och det märktes att att fler tycker så. Man vill ju liksom snoka runt och se om det verkligen stämmer. Eller är det bara jag?

Olika författare gör på olika sätt här, men jag har hittat på huset. Lovar. Området finns (obviously), men husen jag beskriver finns inte i verkligheten. Inte karaktärerna heller, för det var de också en del roliga diskussioner runt.

Tillsammans är bästa grejen

Att skapa tillfällen för att mötas tillsammans med andra är en finfin grej med att vara människa tycker jag. Och det behöver inte vara svårare än några mail, några telefonsamtal och sen. Voilà!

Jag är så tacksam över att Lotta och Camilla på Hovås kallbadhus fixade den här kulturlördagen och jag hoppas att den gav dem lika mycket som den gav mig. Jag fick inte bara träffa dem och andra fina personer, en av mina allra bästa var på plats också och det värmer extra mycket. Dessutom sålde jag riktigt bra och det är verkligen en extra krydda på författarmoset. Det har hänt att jag har kommit hem från mässor eller andra happenings och med endast två böcker färre i bagaget.

kulturlördag, Hovås kallbadhus, tillsammans, event, författarsamtal — Ylva olsson, till vänster och Lotta Davisson, till höger

Variation är bäst?

Ni som känner mig sen tidigare vet att jag tycker om att prata, både om böcker och annat. Ibland tror jag att jag till och med tycker lite för mycket om att prata med människor om mitt skrivande. Jag tycker att det är så kul att jag undrar om det egentligen är prata jag ska göra. Inte skriva. Men, så sätter jag mig vid datorn och hittar på berättelser och inser att det är nog den där kombinationen och variationen som är bäst. Jag älskar ju att skriva också och ska någon orka fortsätta lyssna på mig, är det kanske bäst att jag ser till att bli klar med någon av mina andra romaner. Marianne och hennes döttrar och deras relation kanske blir uttjatat i längden?

Hur det går med mina pågående manus berättar jag regelbundet, både här på bloggen och i podden Skriverier med Malin och Cilla, som ni bland annat hittar här:

Författarsamtal med Ditti Arvidsson
rösterna!!! Ylvas dotter och hennes kusin (förlåt för dåligt minne med namn)
plockmaten
Mariannes mirakel minglar
skrytskylt på mitt bokbord

Vad säger ni om kombon böcker, konst och musik tillsammans med god mat och dryck? När Mariannes mirakel hittade hem fick vi allt det där, plus havsutsikt och sol då. Mera sånt i livet säger jag och hoppas att vi ses på nåt kul event framöver.

Tills dess skickar jag massa varma kramar och fortsätter att skriva.
Ses snart!
Malin Lundskog

Vi pratar om skam i nytt poddavsnitt av Mitt perfekta liv

Vi pratar om skam i vårt dagsfärska avsnitt av podden Mitt perfekta liv. Vilket jobbigt ämne ändå, det här med skam. Eller kanske snarare spännande? Ja, det var nog därför vi fastnade i det ämnet, när jag egentligen bara ville berätta för Vickan att jag hade lyssnat på ett så intressant avsnitt av Kropp & själ. Om *trumvirvel* skam.

vi pratar om skam, podd, podcast, mitt perfekta liv, Malin Lundskog, Viktoria Davidsson, hälsa

I våra perfekta liv accepterar vi skammen och att vi känner den, men vi låter den inte hindra oss. Ungefär så blir slutklämmen i avnisttet där vi hinner prata om hemorrojdernas ansikte, min roman Mariannes mirakel och att vi hellre vill gå på l´champagnelunch än att ta hand om barn och föräldrar. Vi borde kanske skämmas?

Vi tror också att skam är nära besläktat med jantelagen och att vad som är skamligt är olika i olika samhällsklasser och på olika ställen i världen. Jag drömmer nog i alla fall litegrann om att det ska vara okej att skrika och gapa om man (jag) behöver det. Ja, att få visa sina känslor ordentligt, så som ja inbillar mig att man gör i sydeuropa. Det kan hända att ni därför får höra våra vårskrik i nästa avsnitt. Håll i hatten. Eller i alla fall för öronen, för säkerhets skull.

Det nionde avsnittet av vår podd, där vi pratar om skam, kan ni lyssna på här eller via er vanlig podd-app.

Mitt perfekta liv, avsnitt nio

Vill ni läsa mer om våra tidigare avsnitt hittar ni dem här: Mitt perfekta liv och våra poddavnitt. Och ja, just det: Viktoria är fortfarande snusfri. Heja henne! Och er allihop!
Vi ses snart igen.
Kramar Malin Lundskog

nytt poddavsnitt 9: Mitt perfekta liv 9

Malin hotar Viktoria med att hänga ut henne om hon börjar snusa igen och båda två berättar om när de känner skam. Kan skam göra oss till bättre människor och borde vi verkligen skämmas?

Ja, det blev visst ett avsnitt om skam, mycket tack vare hemorrojdernas ansikte utåt.

Poddtips för dig som skriver (eller vill skriva) böcker

Poddtips för dig som skriver, vill skriva eller är nyfiken på hur det går till bakom kulisserna hos oss som skriver – kan det vara något? Här bjuder jag på mina bästa poddtips. Och jodå, jag är fullt medveten om att jag kan ha missat alldeles eminenta författarpoddar. Har jag det? Dela gärna med dig av dina tips i en kommentar här.

Men hur som helst: här kommer mina poddtips för dig som skriver.

Writing Excuses

Writing Excuses är inne på en imponerande fjortonde säsong och i den här amerikanska podden går det undan. De är flera programledare, avsnitten är runt femton minuter ”because we´re not that smart” ”and you´re in a hurry” och de är rappa i kommunikationen. Under en ganska lång tid har vi som lyssnar dessutom fått skrivövningar av dem. Har du en kvart över är det värt att testa den här podden. Jag gillar den skarpt.

Skrivarpodden för dig med författardrömmar

Skrivarpodden är verkligen en go to-podd. Här kan man lyssna på intervjuer med författare, skrivlärare, lektörer, redaktörer och andra i författarvärlden. De får i lugn och ro utrymme att dela med sig av sin kunskap under ledning av Kerstin Önnebo. Vissa avsnitt längre och vissa avsnitt kortare med konkreta gör så här-tips. Podden drivs som sagt av Kerstin Önnebo och wow vad hon har varit uthållig och utvecklat den. Skrivarpodden är i detta nu uppe i etthundranittioåtta avsnitt och bara det är imponerade hälsar hon som driver poddar som är i sin linda. I alla fall jämfört med Kerstins podcast.

Den här podden vill jag bli intervjuad i en vacker dag …

poddtips för dig som skriver, podcast, skrivarpodden

Skrivradion

Här har ni en riktig långkörare till: Skrivradion med Jeanette Niemi. Jeanette och jag har drivit webbutbildning tillsammans och medverkar båda två i boken Skapa ditt drömliv och om det är något Jeanette kan så är det skrivande. Lugnt och pedagogiskt intervjuar hon författare och andra inom den skrivande världen, hon bjuder på skrivövningar och svarar på frågor. i den här podden har jag blivit intervjuad, men minns inte vilket avsnitt … Vill ni däremot läsa vad jag skrev om när jag gästbloggade hos Jeanette om flyt och fulskrivande kan ni göra det här. (Det måste vara ett tag sedan, med tanke på bilderna …)

Skriv en bestseller (eller en annan bok)

Den här lyssnade jag på intensivt för ganska många år sedan, när jag började famla runt i den skrivande världen. Podden, med Ninni Schulman och Caroline Eriksson, har inte släppts sedan 2017 (om jag har läst rätt), men vad gör det? De pratar om alla delar av skrivprocessen och den blir nog aldrig out of date.

Visst är namnet på podden fenomenal? Den ger mig en trygghet om att det är jätte-okej att inte skriva en bestseller och jag minns att jag genom att lyssna på den insåg att det inte finns ett eller ens ett fåtal rätt sätt att skriva en bok.

tips, skriv en bestseller eller en annan bok, författare, podcast,

Språket i P1

En podd om språket platsar väl finfint på den här listan? Jag jag tycker det även om det inte är en renodlad podd för dig som skriver. Men den handlar om språket och hur det ändras över tid och genom olika influenser.

Som ni förstår är Språket i P1 inte enbart en podd utan också ett radioprogram, men visst älskar vi poddformatet?

Skriverier med Malin och Cilla

Jamen, det är väl klart? Podden som Cilla och jag driver finns med på listan över poddtips för dig som skriver. Och för dig som vill skriva förstås. I vår podcast pratar vi om skrivprocessen, hur vi gör när vi skriver, varför vi skriver och allt annat som har med vårt skrivande att göra. Dessutom har vi himla kul när vi poddar och jag tror (äh, jag vet, för det är flera av er som har skrivit och berättat det) att vi har en härligt peppig och glädjefylld podd.

Vi släpper avsnitt varannan fredag och förutom att episoderna finns där poddar brukar finnas, så kan ni läsa mer om dem här

poddtips för dig som skriver, podcast, skriverier med malin och cilla — ps. har råkat slänga min mössa i tvättmaskinen och har nu en vältovad mössa i babystorlek …

Förlagspodden

Här får vi följa med bakom kulisserna till förlagsvärlden både när det gäller ekonomi, trender och annat intressant. Kristoffer Lind och Lasse Winkler pratar lågmält, initierat och inte helt sällan utan att vara överens (kul!) om aktuella fenomen i bokvärlden.

The Shit No One Tells You About Writing

Apropå den mystiska förlagsbranschen: Den här podden har jag nyss upptäckt och börjat lyssna på, så den kan vara en brasklapp. Men, so far so good … om man vill utveckla sitt skrivande och få veta mer om förlagsvärlden.

Hoppas ni har glädje av min tipslista, som innehåller både korta och långa, rappa och djupgående podcasts. Tipsa gärna era skrivande vänner om de här poddarna, kanske blir någon av dem glad?

Förresten, kommer ni ihåg att jag tipsade om poddar för er som gillar att läsa nyss? De tipsen hittar ni här.

Vi ses snart igen!
Tills dess: HEJA HEJA DIG!
Kram Malin Lundskog

poddtips för dig som skriver, Malin Lundskog, författare

Alla bilder, förutom det på Skriverier med Malin och Cilla har jag lånat från nätet på eget bevåg. De tillhör alltså respektive podcast och är inte skapade av mig. Hoppas okej.

Lektörsutlåtandet, livesändningen och lekfulla träningen

Lektörsutlåtandet som jag har väntat på, damp ner i min inkorg fredags. Just som jag satt och skrev på ett (av totalt tre) manus jag håller på med just nu. Jag såg att det kom, men jag tänkte att jag skulle vara ståndaktig och fortsätta skriva så länge jag hade planerat. Men … jag lyssnade inte på mitt huvud. Känslorna tog över och jag öppnade det där mailet. Pirrig i magen, förväntansfull och så BAM. Gick luften ur mig. Helt i onödan det inser jag nu, när det har gått några dagar. Men där och da. Aj! Jag hade i min enfald (och anfall av hybris) trott att nu minsann är det här en färdig berättelse. Men. Jag har mycket kvar att jobba med.

soluppgång, västkusten, Knippla — när jag fokuserar på fel saker, glömmer jag av att även sådana dagar går solen upp

Jag fokuserade på helt fel saker

När jag läste lektörsutlåtandet missade jag de där ”åh, vad manuset har utvecklats” och ”så bra att du har strukit karaktärerna …”. Jag såg bara ”det är fortfarande jobb kvar” och ”det här känns konstigt”. Ja, ni fattar. Helvetes jävla skit! Allt det där om att jag skriver för att det är kul (som ni kan läsa om här) och att fokusera på det som utvecklar var som bortblåst. Istället funderade jag på vad sjutton jag ska göra nu. Vad ska jag jobba med? Hur sjutton kunde jag tro att jag skulle blir författare?

Ja, sen gnällde jag lite inför några stackare som står mig nära, tog några djupa andetag och insåg att det här är exakt vad jag behöver för att utvecklas. Ett så noggrant och kunnigt utlåtande från en lektör kommer inte för att jag ska slänga mina drömmar i papperkorgen. Ett lektörsutlåtande som detta är snarare en gåva från ovan (eller vad sådana där gåvor nu kommer ifrån) och lär mig massor, utvecklar berättelsen och tar mig inte bara ett myrsteg närmare ett riktigt, riktigt bra manus, utan snarare ett jättekliv. Och inte bara det här manuset förresten. Nej, jag tror till och med att jag lär mig så mycket av utlåtandet att det ger mig större trygghet (och kunskap!) som författare. Om jag använder gåvan på rätt sätt alltså och det hoppas (och tror) jag att jag gör.

Pust! Kanske gör det ändå ont när knoppar brister …

Gott & blandat var det ju

Det är söndag och det här är alltså egentligen ett gott&blandat-inlägg. Kanske egentligen räcker med det där lektörsutlåtanden som var både gott & blandat, men det har ju hänt lite mer. Eller mycket?

Poddinspelning

Cilla och jag har till exempel börjat köra våra inspelningar av podden Skriverier med Malin och Cilla live, på Instagram. Eller … Vi har gjort det en gång, men vi hade så kul att vi kommer att fortsätta med det. Tisdagen den tjugoåttonde februari kl 14 är det dags igen. Då hittar ni oss på min Instagram.

Vickan och jag har spelat in avsnittet till Mitt perfekta liv som kommer på fredag. Oh my! Vi snackar skam så jag nästan skäms. Nä, det gör jag inte. Men det är ett oerhört spännande ämne att prata om. Kom ihåg att lyssna om ni också tycker det.

Mycket podd har det varit i veckan hur som helst och det är också hur kul som helst.

Företagsutveckling

Jag har signat upp mig på kurs för att utveckla mitt företagande. Jag vet inte om ni har märkt det, men jag är ju mitt i någon slags förflyttning. Från början drev jag företag inom enbart fysisk träning och övergick sedan till både fysisk och mental träning för att vidareutveckla företaget till hälsa där själen och fick utrymme (så konstigt att den inte alltid har fått det?) och nu är jag på väg in i författarskap och livsglädje (hälsosamt det också). Omvälvande omvandling som det ska bli spännande att få styra upp.

Kroglivet

Ända sedan branden i augusti (då vår restaurang brann ner för er som inte har hängt med) har vi jobbat med vårt försäkringsbolag och vår fortsatta glöd (ursäkta skämtet) för kroglivet. Nu är vi klara med försäkringsbolaget och har dessutom bestämt oss för att det inte blir någon provisorisk restaurang till sommaren (som har varit både på tapeten och många av våra gästers önskelistor). Den Glade Knoden återuppstår kanske igen (alltså, vi vet ju allihop att man aldrig vet, eller hur?), men inte förrän någon gång tidigast 2025. Då beräknar vår hyresvärd att de har byggt upp fastigheten igen.

Det är som vanligt väldigt skönt att ha bestämt sig. Vilken lättnad man känner, eller hur?

Utelivet

springerspaniel, spegelbild, Knippla, västkusten — spegel spegel på väggen där?

springerspaniel, utsikt. Knippla, västkusten — Brorsan

Utan utelivet, ingen Malin. Jag tror faktiskt inte det. Många promenader, mycket klättring i bergen här på ön, utomhusträning i parken och första joggingrundan efter min operation i början på januari. Så härligt! Och så lekfullt!

löpning, Malin Lundskog, västkusten, Knippla, lektörsutlåtandet — tog den där joggingrundan innan stormen Otto drog förbi, men blåste gjorde det!

Naturen är bäst, ingen protest. Och mitt i allt jobb och slit, alla poddinspelningar, lektörsutlåtanden, livesändningar och allt skrivande så är det den lekfulla rörelsen utomhus som är grejen för mig. Hoppas att ni hittar vad som är grejen för er. Sååå värt (som jag inte ens är säker på att kidsen säger fortfarande. Mina kids som sa så, börjar ju bli väldigt vuxna nu.)

Bara en sån sak som de här olika vädren under veckan:

solnedgång, västkusten, Knippla, Malin Lundskog, lektörsutlåtandet — solnedgång

dimma, tôga, vätkusten, Knippla, Malin Lundskog — tôga som man kallar dimma här ute. Vackert det också.

utsikt, västkusten, Knippla, Malin Lundskog, lektörsutlåtandet — och de stilla stunderna som ger sån ro i själen oavsett lektörsutlåtanden …

Hoppas att ni vill följa med på resorna med manus och företag och … livet? Jag tycker själv det är spännande när man inte vet var allt ska sluta. Om det nu ska det?

Det här har varit en vecka med lite extra allt. Och tre vm-medaljer i skidskytte på det. Bara idag! Heja Sverige. Och heja oss allihop.

Vi ses snart igen!
Kram Malin Lundskog

Tempus och perspektiv och framtidsplaner för skrivandet

Tempus och perspektiv och framtidsplaner har vi fått frågor om till podden Skriverier med Malin och Cilla. I vårt fyrtiosjunde avsnitt svarar vi på dem och på frågan om hur vi håller tråden. Om vi nu gör det ..?

Tempus och perspektiv, skriverier med Malin och Cilla, podd, författare, — Gissa vilken sång Cilla sjunger?

Hur bestämmer vi tempus till våra böcker

Jag började skriva Mariannes mirakel i imperfekt (ja, jag veeet att det heter preteritum nu för tiden), men kände mig inte tillräckligt nära mina karaktärer och bytte därför till presens. Cilla skriver sina böcker i dåtid och vårt svar på frågan hur vi bestämmer tempus är: det beror på … Det beror på författaren och det bero på berättelsen. Det enda som är the fig no no när det gäller tempus är att inte vara konsekvent. Ja, om det inte finns en logisk inkonsekvens som en berättelse som utspelar sig i nutid med återblickar på dåtid. Är ni med?

Från vilket perspektiv berättar vi?

I min roman Mariannes mirakel skriver jag ur ett tredje persons-perspektiv och växlar mellan de två systrarnas, Heléns och Carolines, synvinklar. Cilla skriver också från tredje person och låter sin huvudkaraktär Annas upplevelser stå i centrum. Jag valde bort jag-form eftersom jag efter en stunds skrivande insåg att jag ville ha med båda systrarnas perspektiv på det som händer i berättelsen. Jag-formen gör ju att måste veta om allt som händer och frågar ni mig så tycker jag att det verkar jättesvårt. Eller inte? Det beror på berättelse. Och författare. Igen.

Det finns ju också ett allvetande perspektiv, där en berättarrösten har koll på allt som händer. Det är jag jättesugen på att testa i något manus framöver. Kanske att jag ändrar ett av allt e tre jag håller på med till det. Vi får se …

Svaret på perspektivfrågan om hur man generellt väljer form är (återigen): gå på känsla. Våga börja på ett sätt och om det känns fel: ändra!

Hur vi får flow i skrivandet:

Vi fick frågan om hur vi får flow i vårt skrivande och jag återkommer till det som jag tycker går igen i alla delar av livet och att få något gjort: vi behöver jobba för det. Flyt kommer inte gratis, även om det känns så när man är i flow. Ja, ni vet när tiden står still och allt går lekande lätt och man skulle kunna hålla på hur länge som helst utan att bli trött.

För att hamna i flow pratar vi båda två om att vi sätter rôven på stolen och skriver. Även om det inte infinner sig under de första raderna så är chansen bra mycket större att flytet kommer om vi sitter där och skriver än om vi går och väntar på den stora inspirationen.

En sak som hjälper mig ofantligt mycket för att hitta flytet i skrivandet är att våga backa bort från skrivandet. När det blir motigt och jag märker att jag baras sitter och glor på den där blinkande markören då reser jag på mig. Dansar. Promenerar. Går och badar. Tränar. Jag gör kort och gott något helt annat än att skriva och för mig brukar det hjälpa att blanda in kroppen när knoppen går i stå.

Tempus och perspektiv, podcast, paus, flow, Malin Lundskog, skriverier med Malin och Cilla, författare, Knippla, västkusten — en av mina favoritpauser som samtidigt är en höjdpunkt: badet!

Ibland räcker en kort paus, ibland behöver jag en lite längre, men jag har full tillit till att pausen ger mer kraft än den tar. Ett tillägg om jag inte fick med i podden, men kom på nu är att veta om jag behöver en paus eller om jag prokrastinerar …

Vill ni läsa mer om vad jag menar med att vi behöver jobba för att nå flow:et kan ni läsa om flowcykeln här.

Hur håller vi den röda tråden?

Herregud, när jag började skriva på Mariannes mirakel hade jag nollkoll! Jag bara skrev. Och trodde att jag skulle kunna hålla en hel roman i huvudet. Det kunde jag icke! Det blev väldigt tydligt efter ett tag att det där med planering inte är så dumt, även om jag trodde att det skulle förstöra min konstnärliga frihet. Tänk va, man lär så länge man lever.

Cilla och jag är överens om att planering är en bra grej. Hur detaljerat eller ruff ens planering är beror på hur man själv är. Vissa författare skriver ett superdetaljerat synopsis med full koll på allt redan innan de börjar skriva, andra använder en mer grov plan. Vi är båda (jag numera då) någonstans mitt emellan. Även här gäller alltså don efter person och något som jag tycker mig höra från kanske inte alla, men de allra flesta är att planen enbart är en plan. Det kan ju dyka upp grejer (idéer) som gör att planen behöver ändras. Himla tur vi inte hugger våra planer i sten ändå.

Hur som helst, så är det gemensamma och korta svaret på frågorna om tempus och perspektiv: skriv, gå på känsla och lita på att det alltid går att ändra sig. Men vi har ju den sista frågan för det här avsnittet av vår podcast kvar:

Var ser vi oss själva som författare om fem år?

Cilla skriver på sin åttonde bok och är en etablerad författare som de flesta spänningsläsare känner till. Dessutom blir hennes böcker tipsade om i Go kväll och någon av hennes berättelser är med som följetong i en dagstidning. Den idén snodde jag direkt.

Jag då? Ja, jag har blivit utgiven med sex romaner, några har blivit översatta och en av romanerna har blivit tv-serie eller film. Dessutom har jag ett förlag i ryggen och läsare som väntar på mina böcker och är ute och pratar vitt och brett om mitt författarskap och mina böcker.

Visst är det okej att drömma stort?

Våra boktips:

I vanlig ordning avslutar vi med boktips. Jag tipsar om Anne Liljeroths senaste roman Hela mitt hjärta. En författare som jag har följt sedan hennes första roman, tack vare en gemensam vän. En hjärtskärande roman om en kvinna som inte har kontakt med sina vuxna barn, om varför det har blivit så och … mer berättar jag inte. Men ett hett tips är romanen Hela mitt hjärta i alla fall. Läs den!

Cilla tipsade om en helt gäng böcker, nämligen Harlequin-romaner. Kommer ni ihåg dem? Jag trodde inte att de fanns längre, men visst gör de det. På Harper Collins kan ni läsa mer och till och med prenumerera på romanerna.

Lyssna här nedan eller i er vanliga podd-app:

tempus, perspektiv och framtidsplaner i episod 47 avboka podden Skriverier med Malin och Cilla

Vår podd blev film i veckan när Cilla och jag körde Instagram live samtidigt som vi spelade in. Vad kul vi hade och vilken grej att få direktrespons på det vi säger av de (er?) som hängde med live. Det här fortsätter vi med och nästa inspelningsdags är 28 februari kl 14 för er som vill hänga med live på min Instagram.

Vill du läsa mer om vad vi har pratat om i podden hittar du fler inlägg om Skriverier med Malin och Cilla här.

Vi ses snart igen. Tills dess: HEJA HEJA!
Kram Malin Lundskog