• Skip to primary navigation
  • Skip to main content
  • Skip to primary sidebar
  • Skip to footer
glad fri stark är medlemsprogrammet för dig, Malin Lundskog, hälsa

Malin Lundskog

författarskap och livsglädje

  • Tjänster
  • Aktuellt
  • Skryt och kul
  • Bloggen
  • Poddar
  • Kontakt

Så här hittar jag harmoni och inre frid

Så här hittar jag harmoni och inre frid: i rörelse, i naturen, i stillhet, i action, i lyssnande, i läsande, i skrivande, i beröring, i samtal, i handarbete, i meditation, i andetag, , i reflektion, i kärlek … Det finns kanske ingen hejd på hur och var jag kan hitta harmoni och inre frid. Den finns där. Överallt. Eller ja, egentligen inom mig. Jag tar bara hjälp av de här yttre attiraljerna för att lättare hitta rätt. För att hitta över huvud taget?

såhär hittar jag harmoni och inre frid
att höra dunket från en liten fiskebåt en stilla morgon …

Harmoni, inre frid och existentiell hälsa

Du kanske undrar varför jag ens skriver om det här med harmoni och inre frid? Jo, jag blir mer och mer övertygad om att den intuitiva, magkänsle- och passionsstyrda delen av oss är sanslöst värdefulla. Att det betyder minst lika mycket att må gott i själen som i huvudet som i kroppen. Är du med? Och med den övertygelsen går det inte att bortse från den existentiella hälsan. (läs alla delar ur min bloggserie om existentiell hälsa här)

Tänk att ha en skön själ, en hjulande hjärna, en klipsk kropp och glada ögon liksom? Nu snackar vi hållbar hälsa. Och just idag snackar vi om de morgonpromenader jag tar varje torsdagsmorgon i en livesändning på Instagram tillsammans med Annika Andebark. I torsdags pratade vi om just det här med harmoni och inre frid, två faktorer som spelar roll för vår existentiella hälsa. Du hittar våra morgonpromenader i en serie på min IGTV här.

IG-live om existentiell hälsa

Vi kom fram till hur himla viktigt det är med frid och inre harmoni för oss båda. Visa (?) av erfarenhet från bland annat utmattningsdepressioner var vi båda överens om vikten av den här delen av den existentiella hälsan också. Eftersom vi båda går igång på stress och taggar till när det är mycket omkring oss är den här lugnande delen av hälsan en träningssak som vi behöver ge utrymme till varje dag. Jag gör det genom min morgonrutin till exempel, där jag skriver, mediterar och rör på mig i naturen och Annika genom trädgårdsarbete och regelbunden yoga. Bland annat.

Plus allt det där jag började med att skriva högst upp i det här inlägget då. Allt det är sådant jag har kommit på att jag hittar lugnet genom. Och insikten om vad det är som ger inre frid och harmoni är steg numero uno för att börja hitta sin alldeles egna variant av friden och harmonin.

För det behöver vara den egna varianten … Även om långsamhet, natur och kärlek är säkra kort för oss allihop, så behöver du hitta din grej. Ditt sätt.

sommar, västkusten, bada, existentiell hälsa, hälsa, harmoni och inre frid, springer spaniel, Malin Lundskog
livet alltså!

Men, vad är harmoni och inre frid egentligen?

För mig innebär det att jag är tillfreds med mig och med livet. Att jag är lugn och inte får ett bryt när det skiter sig. Ja, ni vet: när jag är trygg i det som är. Det som är jag. Och att det inte är så himla noga med de yttre omständigheterna, jag hittar samklangen med det som händer i alla fall … Så. Jäkla. Gôtt. Hälsosamt. Hållbart.

Så här hittar jag harmoni och inre frid. Hur gör du? Jag är alltid glad för att få inspiration och hoppas ju självklart att det jag skriver ger dig inspiration. Berätta gärna!

Vi ses snart igen,
tills dess:
HEJA HEJA DIG!
Kram M (jepp, nytvättade händer och på avstånd … )

17 juni, 2020 av Malin Lundskog 5 Comments

Därför är utomhus och rörelseglädje en oslagbar kombo!

Därför är utomhus och rörelseglädje oslagbart: för att effekten av naturen och av att röra på kroppen i glädje är ungefär hur hälsosamt som helst. Vi blir både lugna, avstressade och tillfreds med oss själva av att hänga utomhus. Och vi får energi av det!

Rörelseglädjen ger också energi. Och lugn. Och en känsla av att vara tillfreds. Same same alltså och tillsammans ger de minst dubbel effekt! Visste ni att forskning visar att naturbaserade åtgärder (grön rehab och djurunderstödd terapi till exempel) fungerar superbra när det gäller både att förebygga, behandla och rehabilitera stressrelaterad psykisk ohälsa. 

Snacka om att vi är i behov av att röra på oss utomhus just nu. För ingen gång under vår (i alla fall min) livstid har oron och stressen varit högre än nu. Coronapandemin sätter sina spår både bland de som drabbas av covid 19 och oss andra. Vi kan nog känna det här både av och till allihop, utan att riktigt veta vad, varför eller hur sjutton vi ska göra för att känna oss hyfsat tillfreds med tillvaron.

Tydligen har det aldrig googlats så mycket på ordet bön som nu. Och det beror inte bara på att google inte har funnits under andra kriser …

Röresleglädje utomhus gör susen

löparglädje, utonjut, Malin Lundskog, västkusten, öliv, löpning
löparglädje på Öckerö

Jag vet att jag kan bli ganska tjôtig när det gäller just det här med att röra sig utomhus, men … det har sina anledningar. Förutom att jag gillar det alltså, he he. Det är så himla hälsosamt. Det får oss att hitta lugnet när vi är oroliga, energi när vi är trötta och den där grundade känslan av att vara tillfreds. Här och nu. En promenad, vandring, cykeltur, löprunda, paddelstund, stand up paddling, simtur, skidtur, bergsklättring och you name it av alla härligheter som finns där ute att njuta av gör susen.

Nu mer än någonsin!

Alla gillar olika och det är jätteokej förstås, men en insats för både dig och dem omkring dig är att du faktiskt ger dig ut. Och njuter! Av att röra på dig. Av att vara i stunden. Lyssna på fåglarna, vågorna och suset bland grenarna. Titta på alla femtioelva nyanser av grönt, blått och/eller grått. Känner dina andetag, din kropp och storheten i det lilla. Lever. När du ändå är här liksom …

Natur och hälsa

Stiftelsen natur och hälsa bildades på grund av den fortfarande växande psykiska ohälsan och forskning som visar på det läkande med naturen. Nu ser de ett ännu större behov av det naturbaserade för att underlätta för den just nu sanslöst nedtyngda vården och för att det finns så mycket gott för oss där ute. I naturen.

Jag träffade representanter från stiftelsen i ett samtal inför Hälsomässan som jag modererar den 27 juni. Mer om den kommer!

Därför är utomhus och rörelseglädje alltså en grym kombo

Därför är utomhus och rörelseglädje oslagbart: för att det ger oss glädje, frihet och styrka i både kroppen, knoppen och själen. Och är det någon gång vi behöver det så är det prick nu. Häng gärna med mig och en av mina favorithashtaggar på Instagram #utonjut – där mår vi gôtt av uteliv i rörelse. Och stillhet …

Vad gillar du att göra där ute? Jag springer ju gärna som du vet. Och går. Transportcyklingen är också en favorit, men just nu tar jag mig inte så långt med cykel så att det räknas som transport tycker jag. Håller mig ganska mycket hemmavid och det är ju inte fy skam, när hemma är på Knippla.

Därför är utomhus och rörelseglädje en oslagbar kombo, utonjut, västkusten, promenad, hundpromenad, havet, Öckerö, springerspaniel, utsikt
Livets liv!

Vill du läsa mer?

Här är tre av de artiklar jag har skrivit tidigare kring fenomenet natur och motion. Och hälsa!

Existentiell hälsa

Därför ska du motionera utomhus

Stärk immunförsvaret genom att oroa dig lagom

ps. Jag har hittat en ny vandrings-/springled idag! Men den berättar jag mer om en annan gång. Idag är det det fiffiga med natur och motion som gäller.

Vi ses snart igen,
tills dess: HEJA HEJA DIG!
Kram (på avstånd och med nytvättade händer)
//M

7 juni, 2020 av Malin Lundskog 4 Comments

Hopp och optimism, därför är det viktigt för hälsan

Hopp och optimism är två delar av den existentiella hälsan, som Annika Andebark och jag ju filosoferar om på våra livesända morgonpromenader. I torsdags traskade Annika i vanlig ordning omkring i Skåne och jag på min ö på västkusten och vi hade förmodligen kunnat fortsätta att traska och prata i all oändlighet, men … vi gick hem till varsin kammare istället. Och skrev varsitt blogginlägg. Men oj oj oj vad det finns mycket att snacka om när det gäller hopp. Och optimism.

hopp och optimism, västkusten, existentiell hälsa, Malin Lundskog, havet, hälsa
hoppfull och optimistisk på min ö (Källö-Knippla)

Vår livesändning hittar du här, på min IGTV.

Därför är det hälsosamt att känna hopp!

När vi känner hopp har vi större möjligheter att känna glädje och vi har också en större tilltro till att vi ska nå dit vi vill. Den ohälsosamma känslan av hopplöshet är ju motsatsen som har en tendens att antingen leda till eller breda ut sig vid depression.

Optimism är en inställning som innebär att det kommer att gå bra. En tillit till att this too shall pass (finns det något bättre uttryck? Känns ju crazy att köra med engelska uttryck på en svensk blogg … ) när livet skiter sig. Optimism skyddar oss från att bli apatiska och deprimerade. Hälsosamt som sjutton, så länge det handlar om realistisk och inte helt naiv optimism som får oss att tro att det inte spelar någon roll vad vi gör, allt löser sig i alla fall … Ja, ni fattar. Det är jag helt säker på (känner både hopp och optimism inför det, he he.).

Visste du att det har visat sig att de med optimistisk syn på livet lever längre och är friskare än de med pessimistisk livssyn? Du kan höra mer om hur optimistisk livssyn förlänger livet här, i Vetenskapsradion.

Det är ju inte för intet som Världshälsoorganisationen har med hopp och optimism som en viktig del av den existentiella hälsan. Eller hur?

Och ja: precis som det allra mesta är både hopp och optimism mindset som du kan träna dig till även om du inte känner direkt att de inte är din starkaste sida. Bra va?

Så här tränar du hopp och optimism

  • Träna på att uppmärksamma de stunder då du känner hopp och/eller optimism. Vad gör du? Vad tänker du? Var känns det? Se tillbaka på alla (jag lovar att de är många!) stunder då du har lyckats vända kasst till bra, motgång till lärdom och avveckling till utveckling. Tänk på alla framgångar du har haft.
  • Fira dina framgångar! Varje gång du känner hopp eller varenda gång något löser sig även om du inte tror det från början. Säg hurra! Ge dig själv en high five eller fira på något annats sätt. För det är karakteristiskt för en människa som känner hopp, att ha tillit till att saker och ting ordnar sig. Genom att uppmärksamma och fira de tillfällen då du har rätt mindset (ur hopp-synvinkeln alltså) kommer du att vilja göra om bravaden. Och ju oftare du gör om den (känner hopp!) desto bättre blir du på den. Ja, du fattar ju. Vips är du en fena på hopp!
  • Formulera visioner eller mål så att du har något att se fram emot. Var flexibel när det gäller hur du kan nå visionerna eller målen, det finns fler vägar som är rätt och när (eller kanske bara om?) du stöter på patrull, se den motgången som en utmaning, en möjlighet att lösa problem och en bra lärdom att ta med dig vidare i livet.
  • Sätt stopp för ältande i för lång utsträckning, spara det till särskilda stunder. Ja, alltså på riktigt: schemalägg ditt ältande!
  • Vik inte undan för det som känns hopplöst eller när du själv känner dig pessimistisk. Se det! Acceptera det. Och välj dina strider … Kan du göra något åt det? Jamen, gör det! Kan du inte göra något åt det? Lägg ner fokuset på det och bry dig mer om din inställning istället.

Hopp och optimism på djupet

Vi pratade en hel del om det, Annika och jag om att det är lätt som en plätt att lura både sig själv och andra med ett glättigt och ytligt hopp. Att ett leende behöver nå både ögonen och in i själen för att vi ska känna att det gör skillnad. I det som verkar vara en väldigt vanlig ordning för mig landade jag in i insikten om vikten av att stilla sig. Reflektera. För det glättiga positiva, den ytliga optimismen och det grunda hoppet – det ledde mig till ett dunderbrak in i väggen.

Annika var inne på samma sak. Att det behöver landa djupt inom oss. Och att vi behöver ge oss själva tillräckligt med utrymme för att faktiskt ta reda på och odla det som ger oss hopp och optimism. När vi känner det mår vi gott och när vi mår gott då gör vi gott. Sprider det vidare. Till dem omkring oss, till er, till alla.

Alltså:

fiskelycka, hopp, optimism, mindset, västkusten, havet, fiska, Malin Lundskog, naturen
hopp om fisk på kroken … fiskelycka är det hur som helst!

Hopp och optimism är verkligen viktiga för vår hälsa. Det är mindset som gör att vi är tillfreds med oss själva och livet. Optimismen gör oss motiverade och hoppet ger oss tillit till att det ordnar sig. Det blir bra!

Vad tänker du om det? Dela gärna, gärna med dig av dina tankar om hopp och optimism. Och vill du, häng gärna med på våra morgonpromenader. Varje torsdag. Kl 08.00.

Vi fick några frågor inför vår sändning som jag är himla tveksam om vi kom så långt med svåra svar på. De var spännandeallbhop, och det är framför allt en jag klurar vidare på. Och kanske skriver ett inlägg med mina svar på (= OBS! Inget facit). Du kanske har några svar på den?

”Hur vet man om man har tillräckligt med hopp och optimism?”

PS. Våra livesända morgonpromenader är också en bloggserie här. Du hittar alla inlägg om existentiell hälsa här.

PPS. gillar du det här, men inte orkar kommentera? Ge mig gärna en tummen upp längst ner i inlägget, så vet jag om det jag skriver betyder något. Tack!

Vi ses snart igen!
Tills dess,
kram kram (på avstånd och med nytvättade händer)
//M

6 juni, 2020 av Malin Lundskog 7 Comments

Därför jämför jag mig inte ens med mig själv.

Därför jämför jag mig inte ens med mig själv: för att jag inte är den jag var. Och för att jag inte blir den jag är. Dessutom kanske det som var bara är hittepå? Och det som kommer sen har jag ju ingen som helst aning om …

Utan att jämföra mig är jag fri

Om jag inte jämför mig med någon annan släpper en himla massa press på hur jag borde vara. Jämförelsen är ett aber. Till och med ett riktigt as, som inte är ett dugg välkommen på mitt kalas. Men den lyckas tränga sig på i alla fall mellan varven. Särskilt mellan de varv när jag är uppe i varv. När jag inte tar mig tid att stanna upp. Reflektera. Och landa i vem och vad jag är och står för. Just nu. Om jag stillar mig och jobbar på tacksamheten över det som är, blir jämförelsen totalt ointressant och det är verkligen befriande. Utan att jämföra mig finns bara här och nu. Och det är ju som det är. Inte mer elle rmindre än så. Lika bra att gotta mig i stunden ju?!

Nej, nej. Jag har inte förväxlat jämförelsen med inspirationen. För det är klart att jag kan bli inspirerad av både mig själv och andra. Men när den inspiration börjar övergå i något som framkallar prestationsångest, då … är det inte direkt någon inspiration längre om du frågar mig.

Jämförelsen kommer i sällskap med skuld och skam

Den där objudna gästen kraschar ofta kalaset i sällskap med skuld och skam. Och borde!! Ordet som jag ju redan har önskemål om ska strykas ur ordlistan. Ja, jämförelsen är definitivt jättebundis och bästis med det dåliga samvetet. Precis som borde. Herregud, vilket gäng! Och vad skönt det är när man upptäcker att de finns och att jag inte alls vill ha dem i mitt liv. I alla fal inte om jag inte väljer att lära mig av dem.

Oj, tänkte inte på det här när jag började skriva: Att jämförelsen kommer i klunga med andra värstingar. Men hur som helst, Jämförelsen gör mig aldrig nöjd med det som är. Det finns ju alltid någon som jag uppfattar som bättre (eller lyckligare, smartare, mer lyckad och så vidare). Är jag i jämförelsens klor är jag ju inte ens nöjd med det som är även om jag hittar de som har det elle rär något som jag tycker är sämre. Då är jag ju bättre i jämförelse med. Inte för att jag är bra … Är du med?

Ja, sånt har jag klurat på idag med god hjälp av min ständige side kick som har en jäkla förmåga att gilla sig, mig, livet och läget!

därför jämför jag mig inte ens med mig själv, Malin Lundskog, Hälsa, västkusten, sticka, springerspaniel, havet, reflektion
mer frihet, utan jämförelse …

Därför jämför jag mig inte ens med mig själv

Just nu är det riktigt aktuellt för mig att inte jämföra mig med mig. För jag är mitt i (?) klimakteriet med en hel del av vad det innebär. Tänk om jag skulle få för mig att jämföra löprundor, styrka, energi eller kroppsform med mitt 40-åriga jag? För att inte tala om 30-åriga?! My my my … Men, mer om det en annan gång. Nu är nu. Jag är. Och det är riktig gott så.

Eller vad säger du? När jämför du dig med dig eller andra? Berätta gärna! Eller ge mig en tummen upp genom att klicka på tummen här nedan. Varje tumme betyder massor. Din också. Utan jämförelse …

Mer här och nu och vara du!

Jämförelsen är en självsabotör som jag alldeles säkert kommer att skriva mer om eftersom den är så vanlig. Vill du läsa mer om den kan du läsa i min bok GLAD FRi STARK eller i boken jag är medförfattare till: Skapa ditt drömliv – hur självsabotörer blir självhjälpare. Mina böcker hittar du här.

Vi ses snart igen,
tills dess:
KRAM!!! (på avstånd. Med nytvättade händer.)
//M

27 maj, 2020 av Malin Lundskog 7 Comments

En schysst egoist bryr sig om både andra och sig själv

En schysst egoist, vad sjutton är det? Jo, en schysst egoist är en som lyssnar till sin intuition, har mod att följa sin passion och som tar eget ansvar. Hon lever livet och viker inte undan för motstånd. Hon tänker snabbt och svarar långsamt, vågar visa sig sårbar och be om hjälp. Dessutom fyller hon livet med sådant som gör henne go o gla. Som gör det svåra lätt. Och hon tar ansvar för sig och sitt liv.

en schysst egoist, intuition, mod, passion, eget ansvar, webbkurs, online, samarbete

Blir en diplomerad schysst egoist

Dessutom är den schyssta egoisten en helt ny webbkurs som jag precis har lanserat tillsammans med tre andra kloka företagare. Företagare som bryr sig och som vill väl. Företagare med massa erfarenhet, kunskap och stora hjärtan. Vilken grej att få samarbeta med dem! Och wow för att vi nu har slagit våra kloka huvuden ihop och skapat fyra veckor för dig som vill bli en diplomerad schysst egoist.

Här hittar du mer om kursen

Möt förebilden Egoista Svensson

Möt förebilden och inspirationskällan Egoista Svensson, som egentligen är som vem som helst av oss. Ja, ni vet: en helt vanlig kvinna i sina bästa år. Men! Hon har knäckt koden. Hon har vett att ta på sig sin superhjältinnemantel och göra det som behövs för att leva livet. Egoista lyssnar på sin intuition, hon har modet att följa sin passion och hon tar eget ansvar. Du träffar dels på henne i kursen, men hon har också skapat ett eget instagramkonto där vi hoppas att hon kommer att dela med sig av sina erfarenheter. Både de lyckade och de mindre lyckade …

Visa det här inlägget på Instagram

Ett inlägg delat av Schysst egoist (@schysstegoist) 19 Maj 2020 kl. 4:10 PDT

Egentligen höjden av hållbar hälsa det här. Att bry sig om sig själv utan att det tär på andra och att bry sig om andra utan att det tär på en själv. Snarare tvärtom. Att vara en sån här schysst egoist är win win på så många sätt!

Här samlar jag mina onlinetjänster, för er som vill läsa mer om dem: webbkurser

Vill du veta mer om mina samarbetspartners? Här hittar ni dem:
Dorotea Pettersson, Eva Svärd, Kicki Westerberg

Och mig vet ni var ni har hoppas jag 🙂 Ni vet väl att jag blir superglad för kommentarer och frågor på mina inlägg? Eller att ni klickar i tummen upp längst ner i inlägget? I alla fall om ni gillar det …

Vi ses snart igen!
Tills dess: HEJA HEJA DIG!
Kram (på avstånd och med nytvättade händer)
M

25 maj, 2020 av Malin Lundskog 3 Comments

Våra bröstvårtors synlighet är en fråga i det fördolda

Våra bröstvårtors synlighet har varit en ickefråga för mig. Alltså, jag har inte tänkt på hur vi beter oss för att dölja något som finns hos var och en av oss (bortsett från de av oss som till exempel efter sjukdom inte har några). Jag har alltså inte ens reflekterat över att jag valt bh:ar med vaddering för att mina bröstvårtor inte ska synas. Ja, ni som vet, ni vet hur svettigt det blir i en tjock bh. Eller ”stela extrabröst” som en kvinna jag har diskuterat det här med så talande beskrev det. För mig har det tydligen varit sjävklart att bära bh som döljer och inte bara fyller en funktion och som så mycket annat som är självklart så … sker det utan reflektion. Det här är ju en av fördelarna med goda vanor, men en av nackdelarna när det handlar om normer som inte gör oss gott?

Våra bröstvårtors synlighet är en fråga i det fördolda, löparglädje, stjärna, Malin Lundskog, hälsa, löpning, sport-bh
en bild jag inte kände mig bekväm med av flera anledningar, innan jag kom på: VA F-N?! Det här är ju jag!

Mycket tid och energi i onödan?

Sedan något år eller två har jag slutat med de där tjocka bygelbh:arna (vet, finns vadderade även utan bygel). Och sedan något år eller två har jag blivit alltmer medveten om det här beteendet. Hos mig själv! Jag som lär kloka kvinnor hur de ska älska och acceptera sig själva. Vara sig själva. Och här går jag och lägger onödig energi på att dölja bröstvårtor! Tid och energi som jag säkert hade kunna lägga på något mycket roligare! Mer givande. Och kanske bättre för världen?

(En parentes apropå det: har du sett dokumentären om Hillary Clinton på SVT? Hon räknade ut att hon la 25 dagar under sin presidentkampanj på att bli fixad i håret och sminkad och piffad … Rätt många dagars försprång till gubbsen?!)

Häromdagen blev jag påmind om mina tankar på våra bröstvårtor. Jag skrev ett blogginlägg med tips på mina favoriter bland sport-BH:ar och fick frågan om en av dem täcker bröstvårtan. Och detta är ingen konstig fråga! Det är ingen ovanlig fråga! Det är bara så himla synd att vi ska behöva ställa den. Och vet ni. Där och då trodde jag att jag minsann var tillräckligt trygg i mig själv för att inte bry mig om sånt. Tji fick jag.

Jag stängde jackan igen …

I morse tog jag som vanligt en morgonpromenad med Brorsan. Vi gick nästan direkt från sängläge och ut, så jag var bh-lös, men bar topp och jacka. Efter en stunds promenerande blev jag ungefär hur varm som helst, så jag knäppte upp min jacka. Men gissa vad jag gjorde sekunden efter uppknäppningen? Exakt! Jag stängde jackan igen. Gick alltså hellre och svettades! Skärp dig, sa jag till mig själv och var sedan tvungen att konsultera två av mina bästa företagarvänner i frågan (tack Helena och Viktoria!).

svettas, varm, jacka, normer, Malin Lundskog, morgonpromenad
ja, här gick jag o svettade i morse …

Jag frågade dem om våra bröstvårtors synlighet ens är en fråga att diskutera eller om jag ska vara tyst och följa normerna. De hade mängder med svar på min fråga. Dels tyckte de absolut att jag skulle skriva om det här, för vad fan?! Bröstvårtor har vi allihopa, både kvinnor och män. De fyller samma funktion hos oss, med undantag av den korta period som en kvinna eventuellt ammar. En av dem hade tänkt på det här själv och insett hur hon valde bh efter just synlighetspremisserna. Och den andra sa ”Men herregud! Jag har trott att jag har valt en vadderad bh för min egen skull! Det har jag ju inte!”

Våra bröstvårtors synlighet, är det värt en diskussion?

Ja, det kanske är en fråga att diskutera i alla fall? Eller i alla fall att reflektera över och bli medveten om vilka val vi gör och varför vi gör de valen? Väljer vi att dölja våra bröstvårtor för att inte se för utmanande ut eller för att passa in (för vad ska folk tycka?!)? Vad säger ni? Skulle jag varit med 1968 istället? Är utseendet viktigare än jag tror? Kommentarsfältet är öppet för alla era tankar.

Apropå tankar, så har jag fler som jag vill dryfta med er. De handlar om hälsa, om kvinnor, om normer och om det fenomenala med att gilla sig själv. Vad säger ni, är det värt att diskutera?

Vi ses snart igen,
tills dess: HEJA HEJA DIG och alla val du gör!

Kram M
(med nytvättade händer och på avstånd förstås)

18 maj, 2020 av Malin Lundskog 7 Comments

  • « Go to Previous Page
  • Page 1
  • Interim pages omitted …
  • Page 162
  • Page 163
  • Page 164
  • Page 165
  • Page 166
  • Interim pages omitted …
  • Page 384
  • Go to Next Page »

Primary Sidebar

Bloggen

Bloggen

  • 150: We are Family …
  • 149: Lukas, Dennis och Farsan …
  • 148: Jag är fattig bonddräng …
  • 147: Who let the dogs out …
  • Du är min man …
  • Min sämsta väninna är efterlängtad!
  • Min sämsta väninna har en baksida OCH har gått till tryck
  • Jag skiter …
  • Akademibokhandeln köper in Min sämsta väninna
  • En ovanligt vanlig dag

Footer

Malin Lundskog

Malin Lundskog, författare, porträtt i Knippla gästhamnHej där! Jag heter Malin Lundskog och jag älskar livet, havet och att skriva. Förutom härligheter som min familj, mina hundar, att fylla lungorna med luft, ögonen med utsikt och själen med glädje. Och Bruce Springsteen.

Här på bloggen och i mina sociala kanaler @malinlundskog delar jag med mig av författarlivet, ölivet och livsglädjen. Följ och dela gärna med er tillbaka.

Vad jag gör på riktigt? Lever, skriver böcker, artiklar, föreläser, poddar och inspirerar kvinnor till mod och ett gôtt liv.

Instagram »
Facebook »
hej@malinlundskog.se

En hemsida från Everday