Andlig styrka är en hälsosam strategi. Ja, för det är en strategi. I alla fall är det vad vi kom fram till under vår sista gemensamma morgonpromenad för säsongen, Annika Andebark och jag. Morgonpromenaderna tar vi på mitt Instagram-konto och du hittar dem på min IGTV. (Förresten promenerade jag inte ens sist, utan satt still på en båt och fiskade.)

Strategier som hjälper oss i kaos

Andlig styrka innebär att vi har strategier som hjälper oss igenom svåra stunder och dessutom känner glädje. Både i och till livet. Vår andliga styrka är en del i vår existentiella hälsa, ni vet den där delen av hälsan som jag har bloggat om en gång i veckan under period nu. Du hittar alla inläggen om existentiell hälsa här.

Som vanligt insåg vi båda att även den här delen av den existentiella hälsan låter som något religiöst. Och som vanligt kom vi fram till att det handlar om mänsklighet. Om mänskliga behov och om vikten av att må gott i själen.

Vår andliga styrka handlar en hel del om trygghet och tillit till att det ordnar sig. Att det inte är någon nytta med att oroa sig, utan istället antingen göra något åt situationen eller vänta och se … Utan panik och hysteri.

Våra morgonsamtal väcker fler tankar till liv, tankar som lever vidare inom mig och eventuellt får sitt utlopp i ett blogginlägg som detta. Och vet ni vad jag har kommit fram till? Jo, att även andlig styra är något vi kan träna på och att bästa tillfället att träna är när det inte krävs någon större styrka … Alltså, när det inte är skarpt läge utan vi i lugn och ro kan reflektera över våra erfarenheter från tidigare kaos och plocka med oss det vidare in i nästa kaos. För det är i kaos vi verkligen behöver den andliga styrkan.

Strategi för andlig styrka?

Nej, det behöver ju inte vara kaos i omvärlden för att det ska vara kaos. Det kan vara kaos inom oss. Ni vet … som när vi stressar mycket. Då är det lätt att irra runt, vilja hjälpa hela världen och lösa allt på en gång. Eller lägga sig platt på marken och gråta. I de situationerna är det så himla hälsosamt att hitta lugnet. Tilliten. Och ha en strategi som gör oss starka. Ja, som gör att vi litar på oss själva och inte behöver bekräftelse från andra.

Strategin ligger i att använda sig av tidigare erfarenheter och att bygga upp ett lugn hos sig själv som gör att vi inte behöver bekräftelse från omvärlden. Det betyder inte att vi inte behöver omvärlden, för det är klart att vi gör. Vi är ju människor! Men känner vi den här andliga styrkan litar vi på att vi är som vi ska och att vi har förmågan att hantera situationen.

En strategi för att träna upp sin andliga styrka är att träna acceptans och tacksamhet. Långsamhet och reflektion. Meditation. Att vara i och använda naturen. Och att träna regelbundet. Bli medveten om hur man själv fungerar och uppmärksamma alla gånger det har gått bra. Ärligt talat: vi är ju här! Så vi måste ju ha tagit oss igenom en himla massa motgångar. Eller hur?

Jag tror faktiskt att den andliga styrkan ger oss mod. Mod att möta motstånd och mod att vara oss själva. Som vi verkligen är. Vad tror du om det?

Andlig styrka är en process

Under vårt samtal märkte jag att Annika blev tagen när hon kom fram till att hon inte känner att hon har andlig styrka. Att hon flaxar omkring. Vill lösa allt. Nu! Även det som inte går att lösa, utan behöver accepteras. Och precis som när det gäller all annan form av personlig utveckling är insikten ett sanslöst viktigt första steg. Utan den ser vi ju inte vad vi behöver …

Så: jag hejar på henne som har bestämt sig för att göra något åt det. Jag hejar på dig också, det vet du! Och jag fortsätter att bygga min inre styrka. För det är inte ett projekt som avslutas. Det är en livslång process. Precis som alla annan utveckling. All annan träning. Visst är det spännande?

Dela gärna med dig av dina tankar, det här är ju sådant som kan diskuteras om och om och om igen i samtal som utvecklar, underlättar och uppmärksammar livet som det är.

Förresten: både Annika och jag är sugna på att fortsätta våra promenader. Har du någon önskan om vad vi ska prata om? Nu har vi kört ett existentiellt race några veckor. Vi som bara hade tänkt att prata om morgonpromender. En gång … Så det kan bli?!

Ses snart igen!
Tills dess: HEJA HEJA DIG! (sa ju det)

Kram (jaddå, med nytvättade händer och på avstånd)
//M