Bloggen - Sida 161 av 384 - Malin Lundskog

Min perfekta kropp och stoltheten över den

Min perfekta kropp är kanske något av det jag är mest stolt över just nu. Och då menar jag inte enbart just min kropp, utan projektet (processen? Äventyret? Det hälsosamma måstet?) Min perfekta kropp. Podden!

min perfekta kropp, samarbete, kvinnokropp, hälsa — V-tecken och tummen upp för Min perfekta kropp.

För ett tag sedan sa det klick både högt och tydligt mellan mästerfotografen Viktoria Davidsson och mig. Vi kände båda att vi måste göra något med det här med kvinnokroppen. Med kvinnors missnöje med sin kropp och med normer och ideal som ger oss skuldkänslor istället för glädje över den kropp vi har.

Vad är det som får oss att dölja istället för framhäva. Och som får oss att skylla på vår kropp? Den stark kraftfulla kroppen som inte vill oss något ont, utan gör sitt allra bästa för att vara oss till lags. Men som får ta skulden för skeva ideal och någons påhitt om att vi borde se ut si eller vara skapta så.

Det här vill vi åstadkomma med Min perfekta kropp

Vi vill fortsätta väcka liv i det som pyr omkring oss just nu, som började glöda för längesedan men som om och om och om igen har släckts innan branden är igång. Vi vill få fyr på elden igen. Den kraftfulla, vackra elden som lyser upp och värmer. Som får oss att se och inse att våra kroppar är perfekta. Det är vår bedömning av dem som inte är det. Och vem sjutton är det som bestämmer vad perfekt är?

Det här är vad vi vill:

få bort tabut kring att älska vår kropp, precis som den är.
ändra på innebörden av en perfekt kropp.
ingjuta mod i kvinnor. Det är okej att vara nöjd.
skapa ett community där vi är självklara och älskbara som vi är. Där vi kan skratta åt oss själva och mest av allt med varandra. Ett community där vi inte dömer utan tillåter. Där smal är smal och tjock är tjock. Utan bedömning.
visa på kraften och energin och glädje som finns i oss. I våra kroppar.

min perfekta kropp, hälsa, kvinnokroppen, västkusten — Den perfekta kroppen är med oss i alla väder …

Här kan du följa med på resan

Nu har vi startat en podd också. Den hittar du här: Min perfekta kropp – podden för alla oss kvinnor som har perfekta kroppar, men inte har fattat det. Än … Vi blir jätteglada om ni vill lyssna såklart! Vi tycker själva att vi bjuder på gôtt snack och härliga samtal om kroppen. Om våra tankar och känslor kring kroppen. Jag tror att det finns mycket igenkänning i vår podd och kanske dyker det upp generande leenden hos er som lyssnar? En sak är säker och det är att vi själva är nyfikna på vart våra samtal barkar hän varje gång vi spelar in dem. Vi är lika nyfikna som ni är på hur vi ska hitta tillbaka (?) till kärleken till oss själva och till våra kroppar. Vi pratar om sådant vi behöver prata om för att må bra. För vår hållbarhet.

Hör gärna av dig med frågor, omdömen och andra kommentarer. Vi utvecklar podden tillsammans. Oss tillsammans. Vi är i det här tillsammans. Allihop! Vad säger ni – det är dags va?!

EDIT: Efter fem säsonger med Min perfekta kropp vidgar vi våra vyer och fortsätter vår podcast under titeln Mitt perfekta liv! Podden mitt perfekta liv! hittar ni mer om här

Ses snart igen!
Tills dess: HEJA DIG!
Kram M

Livet är enkelt, hur kan det vara sant just nu?

Livet är enkelt! Är det inte skönt när den känslan landar i en? Ni vet, när allt det där vi har lärt oss om att livet är en strid och att man måste kämpa för det man vill ha ställs på ända. Och vi inser att livet tamejtusan är enkelt. I alla fall om vi väljer att tro på den tanken istället för tanken om att livet är hårt. Tanken om att livet är en kamp. Eller att livet är en strid.

För de tankarna (om kamper, strider och hårda liv) är inget annat än tankar. Som de flesta av oss är väldigt vältränade på att tänka … Tänk om vi skulle testa att tro på andra tankar, som till exempel den att livet är lätt att leva? Genom att börja tro på andra tankar än de vi är vana vid att tro på, får vi ett helt nytt mindset och eventuellt öppnar sig en helt ny värld. Även om inget egentligen har förändrats annat än i just våra tankar. Häng med ska jag förklara vad jag menar!

livet är enkelt, Malin Lundskog, havet, västkusten, mindset, hälsa, keps — om livet är lätt? You bet!

Livet är en kamp, är det sant?

Jag utbildar mig just nu inom The Work och jag älskar (och avskyr!) hur metoden får mig att släppa på gamla sanningar genom fyra frågor. Vi har jobbat med olika teman varje månad sedan april och jag kommer att berätta om dem allihop, men vi börjar här. Med myten (sanningen?) om att livet är en kamp. Livet jobbade vi med i augusti. Ni vet, sådana där sanningar som vi beskyller livet för. Som att det är en strid. Eller att det är tufft att leva, om det ordvalet passar dig bättre. Så här går det till i populärversion:

Livet är en kamp. Är det sant? På den frågan svarar du bara ja eller nej.
Livet är en kamp. Är du helt, hundra procent och absolut säker på det? Svara ja eller nej.
Vad händer/hur reagerar du när du tror på tanken att livet är en kamp? Nu är det dags att känna in hur det känns. Vad tanken gör med dig. Tynger dig? Får dig att ge upp innan du har börjat? Kanske jämför du dig med andra och menar att deras liv inte är någon kamp? Här kan det bli riktigt jobbigt (en kamp?) när man fattar hur mycket skit en enkel tanke kan ställa till med.
Vad/vem är du när du inte tror på tanken att livet är en kamp. Vad blir möjligt? Woopa för friheten? För en inställning som inte sätter krokben för dig? Kanske också woopa för alla möjligheter som visar sig. Som du skulle våga agera på, eftersom det inte är en kamp. Känner du styrka? Kanske mer glädje i livet. Du kan gå in i nya äventyr utan en känsla av att behöva kämpa. Ja, vad vet jag. Ditt liv, dina svar …

Vänd på sanningen om livet

Nu kommer det roliga: vändningen! När vi ska vända på meningen om livet och se om vi kan hitta en tanke som är lika sann eller ännu mer sann än den vi började med. Här kommer några exempel på vändningar:

Livet är enkelt! En självklar vändning som kan vara minst lika sann som att livet är en kamp. Jag menar, solen skiner just nu. Det är enkelt att njuta av. Jag sitter på en stol. Det är enkelt. Fingrarna flyger lätt över tangentbordet. Jag dricker ett glas vatten. Det går lätt som en plätt. Och så vidare …
Det är mina tankar om livet som är en kamp. Tja. Jag kanske krånglar till i tanken. Hittar på att det ä jobbigt som sjutton att leva. Ser bekymmer innan de ens finns. Jag kanske tror att det kommer regn och då kommer eftermiddagspromenaden med Brorsan (min springer spaniel) bli jättejobbig. Ja, nu hittar jag bara på. Jag gillar regn och vi har dessutom redan tagit den promenaden idag, he he. Men som en förklaring hoppas jag att det funkar?
Livet är inte en kamp. Det här skulle kunna vara samma som första exemplet, men ändå … Värt att testa? Mitt liv är i alla fall ingen kamp just nu. Jag velar inte ens mellan om jag ska skriva eller sticka när jag har skrivit klart det här.

Vilken är mest sann för er?

Hur kan det vara sant att livet är lätt just nu?

Visst är det en spännande vändning? Kan ni känna skillnaden? Tänk vad en tanke gör med ens mindset! Med ens mående och ens liv! Med inställningen att det är enkelt tar vi oss an även det svåra med lätthet. Kampen blir en härlig utmaning och striden ger oss träning. Skillnad, eller hur?!

Om vi bara rent hypotetiskt väljer att tro på att livet är easy peasy, hur kan det vara sant för just nu? Berätta gärna gärna! Era exempel inspirerar andra. Jag lovar!

Källö-Knippla mindset, må bra, västkusten, havet, sommar — bland husen där på ön sitter jag just nu och har det lätt …

Vill du läsa mer om vad jag har skrivit om mindset och The Work förut, hittar du det här:
När det enkla är enkelt, då är det lätt att leva
Jag har träningsvärk i hela huvudet

Här hittar du mer om Byron Katie, som är grundaren av metoden the Work. En metod för att bli tillfreds med sig själv och sitt liv. Hälsosamt så det står härliga till ju!

Nu ser jag fram emot att få läsa era bevis för att det är lätt att leva, massa klick på tummen längt ner här (förutsatt att ni gillar förstås). Och sen …
ses vi snart igen!
Tills dess – HEJA HEJA!
Kram M

Så här blir du av med dina bekymmer

Så här blir du av med dina bekymmer: Kom hit. Till Knippla! Här har vi nämligen en speciell krok att hänga upp våra bekymmer på. För den som vill sitta med sitt bekymmer en stund innan det hängs upp (eller efter?) finns det en fin bänk att slå sig ner på. Hur som helst, så är det här en fenomenal plats när det blir för mycket. Så som det blir ibland. Eller om man kommer på sig med att älta något man inte mår bra av.

Möt det jobbiga. Och lämna det.

Motstånd, skitdagar och jobbiga händelser ingår i livet och som jag har skrivit om förut (läs om hur du stärker immunförsvaret genom att oroa dig lagom här) så gynnar det inte vår hälsa att vi går runt och ältar våra problem. Ett sätt att undvika ältandet har vi löst på ön genom att sätta upp en bekymmerskrok. Genialt! För visst är det många bekymmer som blåser bort av sig själva? Särskilt i vinden här ute, he he …

Och blåser de inte bort, så kan du alltid plocka ner det efter en stunds promenad eller god natts sömn. Då brukar de vara lättare att ta tag i. Och vad du gör sedan vet du: kan du göra något, så gör det. Kan du inte göra något, så lämnar du det på kroken igen. Det kommer snart en storm och plockar med sig ditt bekymmer. Lovar!

bekymmerskroken, Källö-Knippla, öliv, hälsa, må bra — Här kan man sitta en stund och känna lättnaden över att slippa sina bekymmer …

Häng upp dina bekymmer

Vi har en fantastisk vacker motionsslinga här ute på Knippla. Den är kort, den är backig och den är fantastiskt vacker och väl värd ett besök. Jag och Brorsan promenerar eller springer här varje dag (häng med på Instagram där jag bjuder på daglig utsikt från toppen av ön) och det ser aldrig likadant ut. Dels beror det ju på väder och årstidsskiftningar, men också på att den kreativa ideella föreningen Naturstigen Slingan (vet inte om det är en förening per se, men ändå …) som förfinar den.

Men, hoppsan! Det var inte Knippla det här inlägget skulle handla om, det var ju hur du blir av med dina bekymmer och det har jag redan beskrivit: Häng upp dem på bekymmerskroken! Funkar lika bra som att spara ditt ältande till särskilda tillfällen, för en sak är säker – ingen av oss mår bra av att vara nedtyngda av bekymmer eller ältande. Alla sätt att både möta det jobbiga och lämna det är hälsosamma säger jag. Vad säger du?

Ses snart igen,
tills dess: HEJA DIG!
Kram M (o ja – med nytvättade händer och på avstånd)

ps. om du kommer hit: säg till, så tar vi ett dopp tillsammans. Och/eller en kaffe?

Få goda vanor genom att sluta när det är som roligast

Få goda vanor genom att sluta när det är som roligast, för då är du sugen på att göra om bravaden. Smart, eller hur? Och faktiskt himla svårt, för vem vill sluta när det är som roligast? Det låter ju som mormors gamla partytrick om att gå hem från festen när den är som roligast. Eller sluta när man är på topp. Hur vet man liksom? Och vill man, liksom?

Det gör man inte. Man vill inte sluta och man vet självklart inte när det är som roligast, eller när man är på topp. Så jag tycker att vi nöjer oss med att vi slutar medan vi fortfarande har kul. Ok?

Få goda vanor

”Hur får jag goda vanor?” är nog en av de allra vanligaste frågorna jag får. Och jag har ungefär lika många vanliga svar på frågan, för allt beror på och det är inte en enskild komponent som gör att vanor befästs. Många av mina andra vanliga svar har jag bloggat om förut (kolla länkar längst ner i det här inlägget). Men jag har inte skrivit om just det här: Få goda vanor genom att sluta när det är som roligast. Så … jag gör det nu.

En vana är en vana är en vana …

Det spelar ingen roll vilken vana eller rutin du vill skaffa dig (ja, för det är ju snarare skaffa du gör. Du får ingen vana bara sådär …), processen är densamma oavsett om du vill hitta en skrivrutin för att skriva en roman (been there, done that), träna inför ett maraton (been the också och done that), lära dig att slappna av mentalt (jodå, där har jag också varit) och så vidare.

få nya vanor, Malin Lundskog, skriva, roman, författare, mindset, rutiner, hälsa — sätter punkt med ett leende …

Sluta medan du har kul, för då är det den känslan du bär med dig. Då är det den roliga, härliga, upplyftande känslan som dyker upp när du tänker på nästa tillfälle för ditt skrivande, din löpträning eller din stund för avslappning. Tänk motsatsen! Att du slutar när du inte har skrivit ett ord på en lång lång stund och känner dig tom på idéer, när du har kört skiten ur dig i löparspåren och har ont i varenda cell eller när du har vaknat upp från avslappning och rastlösheten har börjat irra runt i kroppen. Skillnad, eller hur?! Och är det något vi behöver för att skaffa goda vanor, så är det att upprepa rutinen om och om och om igen. Alltså betyder det massor att vi längtar till nästa tillfälle.

Och i vanlig ordning betyder det också massor att du känner dig själv. Att du vet hur du funkar och inte kör på bara lite till … om du är en sådan som gärna kör slut på dig (skriver till mig själv här). Eller slutar innan du har hunnit hitta den goa känslan för den delen, om du är en sådan som gärna ger upp det ena för att istället testa det andra (jodå, där är jag också ibland …).

Jag slutar när det är som roligast

Eftersom jag verkligen vill blogga oftare än jag gör, bjuda på fler tips, tankar om träning och löpning och om livet som glad, fri och stark, dela med mig av mitt ö-liv (ojojoj! Här händer det grejor!) och berätta om hur det går med mitt författande, så … Slutar jag medan jag fortfarande har kul. Vem vet, det kanske är just den delen i processen att skaffa sig vanor som har fattats för mig? Stay tuned, så får du se.

Vågar jag säga vi ses snart igen? Ja! Jag gör det. Vi ses snart igen!
Tills dess:
HEJA DIG!
Kram M

Här kan du läsa mer om vanor och hur du skaffar dem:
Myrstegsrevolutionen och de goda vanorna
Skaffa hälsosamma vanor genom att stoppa sabbet
Skamliga mål för att nå goda vanor
Fem ursäkter som hindrar dina goda vanor
Skaffa goda vanor med nudging och små steg
Behöver vi en runstreak för att bli löpare?

PS. Häng gärna med mig över till Instagram också. Där har jag vanan att uppdatera (nästan) varje dag inne. Och du, jag tycker att det är himla kul om du kommenterar här. Och/eller klickar på tummen.

Reflektion i stillhet och fullt ös framåt!

Reflektion i stillhet och fullt ös framåt är en sammanfattning av min sommar 2020. Jösses vad mycket av både det ena och det andra jag har fyllt dagarna med. På slutet har det blivit ännu mer fullt ös, så jag är beredd att ta semester. Igen …

Egentligen skulle jag nog kunna säga att rubriken på det här inlägget är en sammanfattning av mitt liv och inte bara av den här sommaren. Det är ganska exakt precis så jag vill ha det och eftersom jag tar chansen att välja hur jag lever så … blir det oftast ganska exakt precis så. När det inte blir så har jag möjligheten att välja inställning till det, men det är en helt annan fråga som jag skriver om en helt annan dag. Nu vill jag berätta om min sommar och vad jag dels har reflekterat över och dels lagt in full (eller i alla fall halvfull) gas på.

Reflektion i stillhet

Reflektion kräver stillhet, så det kanske är onödigt att poängtera. Men ändå. Jag har stillat mig och känt att all träning på att landa har gett resultat. Det där med stillhet kommer nämligen inte gratis för mig, stressjunkie som jag är.

Det jag har reflekterat över i all den här stillheten är att mitt liv är himla underbart! Att det ger livet ett enormt mervärde att våga stanna och våga ta emot allt jag känner, för tro mig. Ni är inte ensamma om att ha skitdagar, vara alldeles för trötta eller ifrågasätta meningen med hela alltet … Men när jag vågar möta det så är det mycket lättare att se och känna att det är som det är och jag gör det jag kan just nu. Det är mycket lättare att känna tacksamhet när jag inte rusar på eller rymmer från mig själv.

Naturen, kramarna och sociala medier

Jag har också reflekterat över hur ohemult bra jag mår av att vara i naturen. Nära havet. I havet.

Något jag har tänkt mycket på är också mitt behov av fysisk kontakt. Jag saknar det! Jag har min man och min hund, så jag är inte helt utan kramar, pussar och klappar. Men ändå. Mina vänner! Mina föräldrar! Svärföräldrar. Och mina barn! Herregud vad jag längtar efter att krama dem. Och faktiskt också mina kunder. Att ta på dem jag tränar med, high fives och ryggdunkar och kramar har varit så naturligt och viktigt. Men … ja, ni vet. Det är som det är just nu.

närhet, kramar, covid 19, hund, springer spaniel, Malin Lundskog, hälsa, må bra — närheten … vad mycket den betyder!

Och kanske den största insikten av dem alla: jag pausade sociala medier i två veckor under sommaren. Alltså, jag älskar sociala medier. De ger massor! Det är ju genom dem jag jobbar. Säljer. Och kommer i kontakt med fantastiska människor. Men … OJ OJ OJ vad det gav mersmak att inte vara där ute. Vilket lugn.

Jag vet att både du och jag vet det här, men jag har haft svårt att hålla mig borta (ja, ni ser ju – det är det som är grejen med social medier: vi blir beroende! Och utan att vi vet om det stimuleras våra hjärnor att vilja ha mer och mer och mer … Jag kommer definitivt att pausa igen, även om jag självklart är jätteglad om du vill hänga med mig på Instagram, som är platsen där jag är mest.

Fullt ös framåt!

Ja, det var ju det där med kontrasterna den här sommaren. Det här livet. Och herrenaddå vilket ös det har varit!

Jag har haft utomhusträning hela sommaren här på ön. tre gånger i veckan har vi kört och det har varit helt grymt. Både fysiskt, men framförallt har jag hittat min plats på ön.

Vi har fiskat! Oj oj oj, som vi har fiskat makrill och krabba. Kanske inte är så ösigt i sig, men utvecklingen för mig som fiskare och det alldeles underbara med att ge sig ut i massa olika väder. Det har gett fullt ös i hela mig!

västkusten, öliv, Knippla, springer spaniel, Malin Lundskog, hälsa, må bra — skeppshunden hänger med på allt!

Och baden, promenaderna på nya ställen, löprundorna på nya stigar och två nya båtar … En av de båtarna är ett resultat av ett nytt företag och innan man startar företag är det en himla massa ös i hjärnan.

Romaner och nytt hus

Apropå ös i hjärnan: jag skickade in manus till roman till ett gäng förlag vid midsommar. Arbetet med det karaktäriseras verkligen av fullt ös. Eller, ös kanske inte är rätt ord. Snarare kaos! Kaos i både kroppen och knoppen och själen. För dig om undrar om jag har fått svar så … ja, det har jag. Det satte igång energierna igen kan jag säga. Och jag återkommer med mer om vad svaren innehöll och vad som händer nu. Men … det här är ju ändå en hälsoblogg och inte en författarblogg, så lägger inte så mycket krut på det här.

reflektion i stillhet och fullt ös framåt, hälsa, nytt hus, Knippla, öliv, åretruntboende, nystart, flytta, Malin Lundskog — här bor jag nu – välkommen!

Men vet ni vad som har behövt mest av min kraft den här sommaren? Jo, att vi har köpt hus! Kanske även ovissheten jag har levt i som har bott i rivningskontrakt även om jag inte har varit medveten om det. Men husköpet. Fort som sjutton gick det och ni vet ju hur det är med flyttar. Att flytta är något av det mest stressfyllda vi gör i livet (i paritet med att gifta och skilja sig) och att då titta på hus dag ett, få nyckeln dag två och sen flytta ut säljarna och in oss veckan senare … Nu snackar vi fullt ös framåt.

Sommaren 2020 är inte lik någon annan sommar

Den här sommaren är verkligen inte lik någon annan sommar, ändå är den ganska lik. Jag brukar bada massor, springa en hel del, vara ute med båten och äta glass och det är precis vad jag har gjort den här sommaren också. Men jag har badat ännu mer! Sprungit lite mindre. Varit ute med inte bara en båt utan flera (återkommer om anledningen till att vi har en egen flotta just nu. Stay tuned, för det är spännande!) och dessutom fiskat mer fisk och fler krabbor (ätbara alltså) än någonsin förut. Glassen? Tja, det intaget är nog ganska likt andra somrars.

Och så har vi ju det här med Covid19, som jag hade i åtanke när jag skrev om min saknad av kramar ovan. Corona har också gjort att jag har umgåtts med nära och kära på sättet jag älskar: utomhus! Och som också har gjort att jag inte har umgåtts med nära och kära på andra sätt jag älskar. Inomhus. Nära.

Svensk sommar

Men, bortsett från närheten inomhus, så har faktiskt inte corona påverkat just min sommar så mycket. TACK för att dem jag har omkring mig har hålla sig friska!!! Vi brukar dessutom hålla oss hemma på sommaren, så ingen större skillnad på den fronten.

solnedgång, västkusten, Knippla, öliv, Malin Lundskog — och solen går ner i nordväst …

Dessutom älskar jag alltid Sverige, men svensk sommar alltså. WOW för den! Och för både reflektion i stillhet och fullt ös framåt.

Hur har din sommar varit? Berätta gärna! Och förresten, vad tycker du om kombon reflektion i stillhet och fullt ös framåt?

Vi ses snart igen.

Tills dess:
HEJA DIG!
Kram M (ja, på avstånd och med väldigt nytvättade händer)

Från självsabotage till hälsa och hållbara vanor!

Från självsabotage till hälsa och hållbara vanor. Äntligen är den här igen, webbkursen för dig som vill tycka om dig själv och se vad sjutton det är som gör att de hälsosamma vanorna inte håller.

Är du till exempel trött på att ta nya tag med träningen? Eller kosten? Eller någon av alla de där andra hälsosamma vanorna du vill ha. Inte bara ha förresten: som du vill behålla, så att du slipper ta nya tag.

Du är långt, långt, långt ifrån ensam. Och du är långt, långt, långt ifrån hopplös. Du är människa och vi människor har en tendens att inte göra som vi tror att vi vill, utan istället köra på minsta motståndets lag och halka tillbaka till det gamla vanliga. Det kortsiktiga.

Dyker ner i mina mönster. Efter det finns ingen hejd på utvecklingen!

Just efter sommaren och (förhoppningsvis) en skön ledig period är det många som skäller på sig själva för att de (en sommar till!) inte har levt som de vill. Som har dåligt samvete för de brutna löftena till sig själva och som tror att ett hälsosamt liv inte är för dem (hallå! hälsa är för alla! På allas olika sätt!)

Är du en av dem? Då är webbkursen ”från självsabotage till hälsa och hållbara vanor” värsta bästa grejen! Kolla här:

Från självsabotage till hälsa och hållbara vanor!

Oavsett om du vill komma igång med träning, kunna njuta och koppla av, äta mer hälsosamt, skratta mer eller ha tid att umgås med de du älskar för att må riktigt gôtt – det här är för dig!

Under 30 dagar får du mail varje morgon med en reflekterande skrivuppgift/dag. Du skriver 10-15 minuter och redan där kommer du att upptäcka dina mönster, se vilka ursäkter som är dina specialare och som hindrar dig att behålla de goda vanor du vill ha.

Efter att ha upptäckt vilka ursäkter (självsabotörer som presteraren, prokrastineraren, ska bara, glömskan, jämföra med andra och jante till exempel) du är bäst vän med får du vända dem till sin (och din) fördel. Fiffigt ändå va? Att det som hindrar dig kan hjälpa dig till hälsa och hållbara vanor?!

En gång i veckan ses vi online en timme, du, jag och andra som vågar möta sitt självsabotage för att utvecklas. Jag vågar utlova både skratt, skämskuddar, insikter och kanske en och annan tår. Fint är det. Och susen gör det för din hälsa. Dina vanor. Och … dig!