• Skip to primary navigation
  • Skip to main content
  • Skip to primary sidebar
  • Skip to footer
glad fri stark är medlemsprogrammet för dig, Malin Lundskog, hälsa

Malin Lundskog

författarskap och livsglädje

  • Tjänster
  • Aktuellt
  • Skryt och kul
  • Bloggen
  • Poddar
  • Kontakt

Verlaniseringen har hittat till podden

Llåha piskom! som jag brukar säga … I avsnitt 20 är jag tillbaka i tillbaka igen! Inga prefix i världen kan rädda mitt ord den här gången. Jessika tror på förkortningsprincipen, om det finns någon sådan. Verlaniseringen har hittat till podden och vi verlanar ord och härlar oss i Luthers ganska knepiga liv. Som vi får lära oss om denna man!

Varsågoda, en historielektion som heter duga. Och kanske är det Luthers pappa som är upphov till att vi kallar förtappade kvinnor för luder på en onsdag. Ordet är mitt – ditt bläck i pennan.
Väl bekomme! Och lyssna här nedan om ni vill. Annars i er alldeles särskilda favoritpodd-app. ni bestämmer. (bara ni lyssnar, he he.)

verlaniseringen, ordet är mitt, podd, författare, skrivliv, författarskap

Om ni vill göra mer än att lyssna på oss, så finns vi på Instagram där ni gärna får hänga med oss.Och för sjutton: har ni tankar och tyckanden om antingen de ord vi har pratat om eller de ord ni tycker att vi måste prata om? Hör av er. Vi är här, er egen ordtjänst i poddjungeln (?).

Ses snart igen, tills dess: heja ordet som är både fritt, ditt och mitt.
Kram Malin Lundskog

17 augusti, 2025 av Malin Lundskog Leave a Comment

Korrekturläst till sista sidan

Idag har jag köttat korrekturläsning hela dagen. Ja, minus några bad och en jogg förstås. Men annars. Köttat på. Läst högt för mig själv, för att enklare höra fel och konstigheter. Velat ge upp så många gånger för att skjuta upp till en annan dag. Men. Jag har tagit nya tag. Bitit ihop och kommit igen. Och nu har jag korrekturläst till sista sidan av det manus som snart ska ut på äventyr och förhoppningsvis bli bok. Klar! Färdig!

Malin Lundskog, korrekturläst, dator, knippla

Flera gånger om under läsningen har jag skrattat. Några gånger har ögonen tårats. Och både det ena och det andra har skett när jag har varit på just de ställena i berättelsen där det är sådana känslor jag vill få fram. Ja, så just nu känns det bra. Men, det betyder inte ett smack för berättelsen framtid. Det enda jag vet är att jag tamejtusan har gett historien de bästa förutsättningar jag har förmåga till. Bättre än så här kan jag inte. Inte just nu i alla fall.

Lycka till, feelgoodberättelsen!

Men den här feelgoodberättelsen ligger mig varmt om hjärtat och jag önskar den lycka till. För jag tror att det är fler än jag, mina testläsare och Anna-Lena och Alexandra på bywrtrs som har redaktörs-/lektörsläst den som kan tycka om den. Åtminstone hoppas jag. Åh, vad jag hoppas!

Det som händer nu är att jag ska hitta förlag jag tror att berättelsen (och jag) passar hos. Och jag ska skriva följebrev (tänk cv fast för dig och ett manus. Typ.). Sen? Jo, sen ska jag hålla tummarna så hårt jag bara orkar. Ni får gärna hålla era också. Tack i förskott.

Men först ska jag vila huvudet från allt vad manus heter i en hel lång morgondag, för det behöver jag. Det är bara det att när vi badade i morse hittade vi en kräftbursmarkering, som hade flutit i land. Från Danmark. Inte är det konstigt att nya idéerna börjar poppa runt i huvudet då, nu när den ligger hemma i trädgården och läskar mig?

Men hur som helst: Tänk att det gick hela vägen, trots att jag ägnade mig åt promenader och bad häromdagen (som ni kan läsa mer om här) …

Vi ses snart igen, tills dess: heja alla hållna tummar!
Kram Malin Lundskog

16 augusti, 2025 av Malin Lundskog 1 Comment

Vi pratar om anastrofer i podden

Idag fortsatte jag min (långsamma?) korrekturläsning av manuset jag vill skicka till förlag snart. Och vad dök upp där? Jo, anledningen till att vi pratar om anastrofer i podden Ordet är mitt. Kolla skärmdumpen från manuset här:

vi pratar om anastrofer i podden, ordet är mitt, manu, korrekturläsning
anledningen till att jag tog upp ordet anastrof i podden Ordet är mitt

Jag hade glömt av hur jag kom på att jag ville ta upp ordet anastrof i podden, men här är den alltså. En av figurerna i det som jag hoppas blir en bok behövde ordet. Alltså, det är så bra att jag funderar på att börja använda det mer frekvent själv. Jag menar: hur ofta vill vi inte att utkomsten av något explosivt (bildligt eller bokstavligt) ska bli raka motsatsen till en katastrof? Mer anastrofer åt folket, helt enkelt. Det måste ju inte bli som jag uttrycker det i podden: den enes katastrof, den andres anastrof …

Jag och min kollega fortsätter med korrekturläsningen. Vill ni veta vad Jessika och jag har att säga om anastrofer är ni mer än varmt välkomna att lyssna på poddens nittonde avsnitt. Här eller i er favoritpodd-app.

ordet är mitt, avsnitt 19, podcast med Jessika Devert och Malin Lundskog

Vill ni läsa mer om min (misslyckade) korrekturläsning hittar ni det här: Jag ska bara korrekturläsa … Annars ses vi snart igen allihop. Tills dess: Heja anastrofen!
Kram Malin Lundskog

15 augusti, 2025 av Malin Lundskog Leave a Comment

De grer seg i sjön

Jo, det mesta reder ut sig när det kommer i sjön, som uttrycket det ger seg i sjön (där sjön uttalas skön, med ”k”) betyder. Mina tankar brukar ordna till sig i badet till exempel. En del tampar till fiskeutrustning grejar till sig. Men trasslet som Claes och jag orsakade idag, det vete sjutton om det grer seg i sjön. Vi vågade i chansa utan tog med det hem. Men först njöt vi av att vi efter allt slit med kräftburarna fick upp en mättande middag med kräftor i alla fall. Och ett nakenbad, långt där ute till havs.

Allt började tidigt i morse, då vi gick ut för att hämta gomiddag, innan Claes skulle in till restaurangen och jobba och jag ägna dagen åt att korrläsa mitt manus. Solen steg och vi hittade våra flaggor som markerar början och/eller slut på kräftlänken (burar som sitter ihop i en kedja, typ). Och så började vi dra. Och som vi drog.

kräftfiske, det grer seg i sjön, lera, kräftburar
ett riktigt skitfiske är vad det är, eftersom burarna helst ska ligga på lerbotten …

Kräftburar och ett par hundra meter trasslig lina …

malin lundksog, båtflagga, tunga
Alltså, vet i hur tungt det är att dra kräftburar? Särskilt när de är korskopplade och hoptrasslade …

Vi drog och slet och svor och vilade och svettades och drog lite till innan vi insåg att våra två länkar med sex burar i varje har drivit ihop och den ena har lagt sig över den andra. Även om det mellan varven kändes som det var den andra som hade lagt sig över den andra. Hjälp, vad tungt det var! Och då tycker vi ändå att vi är två ganska starka typer …

trassel, linor till kräftburar, det grer seg i sjön,
det här grer seg nog inte sjön …

Efter hiskeligt många om och men fick vi till sist upp alla våra tolv burar. Med hur många meter lina som helst (burarna ligger på ungefär 40 meters djup) i ett enda trassel. Det är tungt att dra kräftburar i vanliga fall, men det här var det tyngsta jag har varit med om. Inte för att jag har varit med om särskilt mycket, vi är ju ganska nya på kräftfiske. Men ändå. Tur att vi i alla fall har lärt oss var burarna ska ligga, så att vi fick med oss den där goda middagen hem.

Kräftor är definitivt mitt favoritskaldjur, så jag är himla glad att vi har börjat fiska själva. Inte för att alla de timmar vi lägger på det gör det billigare än att köpa egentligen. Men visst är det man har fiskat, fångat, odlat och plockat själv extra gott?

det grer seg i sjön, malin lundskog, båt, kräftburar
hem igen, med en del att reda ut

Vi tog inte bara med oss kräftor hem, den här gången fick vi ta med alla burar och trasslet med hem. För att göra om, göra rätt så att chanserna att det grer seg i sjön är större nästa gång.

Förresten, just idag är det exakt fem år sedan vi flyttade in i huset här på Knippla. Då var vi glada om vi lyckades få en enda makrill på kroken. Nu? Nja, en räcker inte långt …

Men hur som helst så ses vi igen allihop. Tills dess: heja skitfisket!
Kram Malin Lundskog

14 augusti, 2025 av Malin Lundskog Leave a Comment

Jag ska bara korrekturläsa … Snacka fail

Idag påbörjade jag arbetet med att korrekturläsa manuset som jag hoppas (alltså verkligen HOPPAS!!!) ska bli min nästa utgivna roman. Jag ska bara korrekturläsa, tänkte jag i morse. Bara??? Det finns inget som heter bara. Särskilt inte om man tar en promenad mitt i allt. Och ett bad. För det är då de nya (gah!) idéerna dyker upp.

Malin Lundskog, knippla, korrektur, springer spaniel, jag ska bara korrekturläsa
Vissa av oss läser korrektur …
korrekturläsning, malin lundskog
korrekturläsning på balkongen för att få en vindpust …

Sedan tänkte jag att det går fort, trots att jag visste direkt att det var en lögn. Det finns ingenting som har med skrivprocessen att göra som går särskilt fort. Inte ens om man bara ska kolla igenom interpunktion, stavning och meningslängder. I alla fall inte om man tar en promenad och ett bad mitt på dagen. För det är då hjärnan kommer igång och hittar på nytt.

björnbär, blomsterbukett, mallin lundskog, knippla, jag ska bara korrekturläsa
kanske får jag in ett björnbär i texten?

Men se den här gången lyssnar jag inte på allt den säger. Möjligtvis kan jag lägga in några björnbär och en och annan fladdrande badhandduk i manuset. Men mer än så blir det inte innan manuset går iväg till förlag och jag sätter mig och håller tummarna i några månader. Det blir skönt. Då kan jag promenera hur mycket som helst utan att nya idéer stör mitt skrivande, för just nu är jag ju i uppstartsfasen av ett nytt manus och då är det bara tacksamt med idéer.

Alla faser i skrivprocessen har sin tjusning, precis som varje promenad och varenda bad. Och aldrig ångrar man något av det. Och nu ska jag bara korrekturläsa resten …

malin lundskog, springer spaniel, knippla, hav, kummel, jag ska bara korrekturläsa
Nej, det går inte att ångra stunder som den här!

Vi ses snart igen, tills dess: heja promenader och bad! Trots allt, he he.
Kram Malin Lundskog

13 augusti, 2025 av Malin Lundskog 2 Comments

Författarhäng – vilket sammanhang!

Äntligen! Ikväll var det dags för första författarhänget efter sommarlovet (eller vad det nu är vi har haft). Jag har inte varit med på några gånger på grund av mycket giltiga förfall som Bokklubbstisdag by Malin Lundskog och Bruce i Berlin. För mig var det därför premiär för författarhäng på Hotel Eggers, dit vi har flyttat (läs mer författarhänget här). Och det var tamejtusan en premiär som inte går av för hackor. Alltså författarhäng – vilket sammanhang det är!

Sammanhanget

Visst är det underbart att få finnas i ett sammanhang bland människor som precis lika gärna som man själv pratar om skrivande (eller valfritt ämne)? Om skrivprocesser, manus, förlag, redigering, inspiration, våndor, vedermödor, refuseringar, korrekturläsning, idéer, perspektiv, karaktärer, antagonister, genrer och dramaturgiska kurvor. Ja, ni vet. Sånt som ingen annan orkar lyssna på. Jag hoppas att ni har era sådana sammanhang. Jag önskar att alla får finnas i sådana sammanhang.

författarhäng, eggers, göteborg,
bullrigt och suddigt – som det kan bli när författarhjärnor går igång …

Det är inte bara alldeles underbart för en själv förresten. Det är också väldigt befriande för de i ens närmaste omgivning. I alla fall om de inte alls är lika intresserade av skrivande, eller vilket område det nu är man vurmar för, som man själv. Ni minns väl killarna och deras snack om lumpen? Orka liksom …

räkmacka, eggers, författarhäng
räkor ändå va?!
eggers entré, författarhäng
Har ni inte besökt Eggers, rekommenderar jag er att ta er dit. Så mysigt!

Efter vin, räkmacka och samtalen som aldrig ville ta slut hoppade jag på bussen hem igen. Uppfylld och än mer säker på att det är värt slitet, det här skrivandet. Annars hade jag aldrig träffat de här härliga människorna. Fått ta del av de här samtalen. Eller åkt färja hem i det här ljuset:

solnedgång, bleke, himmel, hav, färjan till knippla

Fler sammanhang åt folket!
Kram Malin Lundskog

PS. Är du författare/har författarambitioner och skriver? Andra tisdagen varje månad ses vi, vid 17-tiden. Just nu på Hotel Eggers. Tidigare var vi på Draken, men någon var rädd för hissar så vi flyttade på oss. Det kanske vi gör igen, så stay tuned och häng med …

12 augusti, 2025 av Malin Lundskog Leave a Comment

  • « Go to Previous Page
  • Page 1
  • Interim pages omitted …
  • Page 24
  • Page 25
  • Page 26
  • Page 27
  • Page 28
  • Interim pages omitted …
  • Page 387
  • Go to Next Page »

Primary Sidebar

Bloggen

Bloggen

  • 157: Vi fortsätter spela Rock ’n’ Roll …
  • På helsida i Torslanda-Öckerötidningen
  • 156: Mors lilla Olle …
  • Min sämsta väninna är omslagskvinna!
  • 155: Mamma mia …
  • Författarturné på Västkusten, i Värmland och Västmanland
  • 154: That´s what friends are for …
  • Ett nytt boulelag har sett dagens ljus
  • Iko Iko …
  • Bokhandelsdagar med Ugglan Bokhandel

Footer

Malin Lundskog

Malin Lundskog, författare, porträtt i Knippla gästhamnHej där! Jag heter Malin Lundskog och jag älskar livet, havet och att skriva. Förutom härligheter som min familj, mina hundar, att fylla lungorna med luft, ögonen med utsikt och själen med glädje. Och Bruce Springsteen.

Här på bloggen och i mina sociala kanaler @malinlundskog delar jag med mig av författarlivet, ölivet och livsglädjen. Följ och dela gärna med er tillbaka.

Vad jag gör på riktigt? Lever, skriver böcker, artiklar, föreläser, poddar och inspirerar kvinnor till mod och ett gôtt liv.

Instagram »
Facebook »
hej@malinlundskog.se

En hemsida från Everday