• Skip to primary navigation
  • Skip to main content
  • Skip to primary sidebar
  • Skip to footer
glad fri stark är medlemsprogrammet för dig, Malin Lundskog, hälsa

Malin Lundskog

författarskap och livsglädje

  • Tjänster
  • Aktuellt
  • Skryt och kul
  • Bloggen
  • Poddar
  • Kontakt

Skärgårdens bokmässa på Donsö

Skärgårdens bokmässa aka öbornas egna bokmässa! En sån sak kan man ju inte missa om man är en av författarna som bor i skärgården, eller hur? Förra året hade skärgårdens bokmässa världspremiär och det missade jag helt, men nu så. Nu är jag med! Och jag hoppas innerligt att ni som gillar västkustfeelgood med humor också är med. Det är vad jag bjuder på när jag lämnar norra delen av Göteborgs skärgård för södra och Donsö.

Förresten behöver ni inte alls gilla feelgood och relationsromaner, som mina romaner Ett oönskat arv och Mariannes mirakel är, för att komma till Donsö. Temat på bokmässan är deckare och spänning, så det blir fullt fokus på sådan litteratur. Äh, ni behöver inte ens gilla det för att komma. En tur ut i ö-världen är alltid en go tur, eller hur?

Fina hedersgäster också! Jeanette har jag kamperat med förut, på Akademibokhandelns träff för sina bokklubbar. Där hade jag även min allra första bokhandelssignering (som ni kan läsa om här)

Skärgårdens bokmässa kommer till Donsö och det gör jag och mina romaner också. Här kan ni läsa mer om de andra som kommer: Öbornas egna bokmässa.

Söndagen den sjuttonde november klockan 13-17

askeladden, knippla hamn, vinter
kanske, kanske kan vi ta båten till Donsö. Får se vad november bjuder på för väder.

Vi ses snart igen allihop. Tills dess: heja eldsjälar som drar ihop bokmässor och alla er som kommer och besöker dem. Ja, förresten: heja oss som skriver böcker så att det kan bli bokmässor också?
Kram Malin Lundskog

21 oktober, 2024 av Malin Lundskog 1 Comment

AW med hummerklubben

I fredags var vi på aw med hummerklubben. Jo, för det finns en hummerklubb här på Knippla. Och ja, den är vi med i sedan förra hummersäsongen. Allt är på skoj i klubben som också har ett kul namn: Kuba Libre. Kuba står i det här fallet för kupa (= tina/bur), men vilka ö-bor uttalar p som p liksom?

sjöbod, knippla, ingaren, aw med hummerklubben
Här stövlade vi in för en AW
sjöbod, kreativt hylla, vespa, knippla
En vespahylla! Jamen, varför inte?

Hur som helst, så har denna två år gamla klubb en styrelse och ett vandringspris som den som har fått upp största klon under säsongen vinner. Alltså, vem vill inte stoltsera med det här vandringspriset ett år (se nedan)? Claes och jag var chanslösa i år, även om vi har fått upp fler humrar än någon av våra tidigare hummerfiskesäsonger höll ingen av klorna måttet.

AW med hummerklubben, vandringspris, kuba libre
tjusigt, eller hur?

Men som sagt: allt är på skoj. Till och med så skoj att jag fick (kanske tog på mig?) rollen som sammankallade i den sedan i fredags nyinstiftade festkommittén i Kuba Libre. Nästa år blir det inte bara AW med hummerklubben. Det blir hummerfest! Inte för att det är något fel på en AW. I en sjöbod. På en liten ö ute i havet.

Hur som helst, hummersäsongen är inte över även om klotävlingen är avgjord. Vi fortsätter ett tag till och i går när jag kom hem efter mitt nattliga äventyr (läs mer om utenatten här) drog vi våra burar igen. Och för både Claes och mig och de andra i hummerklubben så är det trots allt utonjutet och havet och det goa snacket som är den största tjusningen med det hela. Kanske med hela livet?

havet, hummerfiske, knippla, västkusten,
Claes agnar kupor och jag rattar båten

Vi ses snart igen, allihop. Tills dess: heja kul sammanslutningar och leken i livet.
Kram Malin Lundskog

20 oktober, 2024 av Malin Lundskog 2 Comments

Vi sov ute i oktober också

Ja, i natt firade vi vår enutenattimånaden-natt för oktober. På en helt ny plats även om vi var kvar på vår ö. Under veckan har jag hamnat på villovägar här ute och upptäckt två helt nya platser att hänga upp hängmattan på och i natt hängde vi alltså upp våra hängmattor på en av dem. Här var det mer lä för kvällens och nattens vind och även om ön är liten, så är det ju kul att testa nytt. Alltså, tänk att vi sov ute i oktober också?! Och tänk att både Agneta och jag var så varma under natten tack vare alla våra nya knep, och en del ny utrustning, att vi var tvungna att öppna upp och plocka av oss under natten.

vi sov ute i oktober, en utenatt i månaden, utonjut, knippla, hennessy hammock, hängmatta
hängmatta och tar på plats i dagljus
hennessy hammock, knippla, oktober, hängmatta, tallar
”hejdå hängmattan, vi ses om några timmar!”, sa jag och gick på hummer-after work (den berättar jag mer om här)

Kvällen kom och vi spelade näsflöjt

malin lundskog, pannlampa, glad, knippla
jo, så här glad var jag på väg min utenatt

Framåt kvällen packade jag ihop sovsäck, liggunderlag, fårskinnsfällar, vin, glas, varmvatten, te och med näsflöjten (en hängmattetradition vi har håller i ända sen juni) i högsta hugg gick jag mot min hängmatta. I mörkret tände jag pannlampan och spelade en trudelutt och jodå. Från hängmatteplatsen fick jag svar från en annan näsflöjt. Ha ha ha, man har inte roligare än man gör sig?

Ja, sen satt vi där på en klippa i mörkaste mörka oktobernatten. Vi lyssnade på ljud från havet, åt ost och kex, drack vin och pratade om livet. Generationerna som kom innan och de som kommer efter. Hängmatteutrustningen, som vi egentligen har noll koll på och årets kräftfiske.

Trots moln på himlen ljusnade det efter ett tag. Då fascinerades vi en stund av hur sanslöst bra våra ögon var på att anpassa sig till mörkret. Sen insåg vi att bakom molnen lyser att fullmånen. Precis som vi insåg att det där som plaskade ute i havet mer troligt var en säl än en späckhuggare … Visst är det alldeles underbart hur ett samtal kan bölja mellan allt och ännu mer?

Och sen kom natten

vi sov ute i oktober, haven hammock
Agneta rör sig med vindens fart, vid sin nya (fast begagnade, finns en grymt bra begagnatmarknad för hängmattor!) hängmatta

Efter några timmar hoppade vi i varsin hängmatta och är det någonstans det är skönt att somna så är det i hängmattan. Det är så annorlunda från hemma i sängen. I hängmattan ålar jag mig ner i sovsäcken, råddar rätt med liggunderlagen och lägger mig rygg och bara känner hur jag liksom susar bort. Till näsflöjtsgodnattvisa. Och ni som undrar om jag sover på rygg hela natten, så är svaret nej. Jag ligger på sidan också och det går alldeles utmärkt.

och precis som att näsflöjtarna är med varje utenatt, så är välet vi hittade när vi gick ut för vår första utenatt med som pynt.

I vanlig ordning vaknade jag någon gång under natten. Kissnödig. Det är lite meckigare än hemma förstås, men vad gör det när molnen hade blåst bort och himlen bjöd på stjärnor och en full måne?

vi sov ute i oktober, en utenatt i månaden, fullmåne, tallar
alltså!!!
stjärnklart, himmel, natt, knippla
ser ni stjärnorna?

Vi sov ute i oktober och solen gick upp

vi sov ute i oktober, tallar, soluppgång, knippla

När jag vaknade kikade jag ut mot en soluppgång bakom alla tallegrenar. Varm och go och väldigt välvaggad. Efter en stund hörde jag Agneta röra på sig och så tog vi en sväng upp på berget och kollade utsikten.

soluppgång, vi sov ute i oktober, knippla, västkusten
naturen vackra till sig nåt så in i hoppsan!

I öster var soluppgången så snygg som bara en soluppgång kan vara och när vi vände blicken mot Marstrand i norr, såg vi det här:

utsikt, himmel, hav, knippla, västkusten
ser ni segelbåten?

Efter några ah:n och ååh:n av förundrar tog vi en mugg te och den var det slut på nattens äventyr. Som jag troligtvis bär med mig med värme och pirr en lång tid framöver.

utonjut, te, natur, hängmatta
Börjar alltid dagen med kaffe hemma. Men det är något med utomhuset och morgon-te …

Tips för att hålla värmen under en natt i hängmattan

Just det ja, några av våra nya knep: jag har skaffat ett värmereflekterande liggunderlag (det där silvriga ni ser i hängmattan. Jag la det under fårskinnsfällarna (som inte syns på bild eftersom jag började packa ihop innan jag fotade) och oj oj oj vilken värme jag har haft underifrån.

Vattenflaskan på bild har jag haft som element i sovsäcken. Det är en enliters vattenflaska som tål kokhett vatten. Jag fyllde den med det innan jag gick hemifrån i går kväll och stoppade ner den i mina raggsockar som värmeisolering. I morse var den fortfarande ljummen! Jätteskönt att peta runt den i sovsäcken.

Och , som jag skrev tidigare, vi var himla varma båda två när vi sov ute i oktober. Jag på min silvriga double bubble (tror att liggunderlaget heter så) och med min varmvattenflaska, Agneta med sina dubbla uppblåsbara liggunderlag och fårskinnsfällar.

dags att packa ihop

Vi är lika glada båda två, över att det finns någon mer som säger ja till att sova ute även om det är oktober. För det är både skönt och också väldigt roligt med sällskap en mörk kväll och natt.

Vi ses snart igen, då berättar jag mer om vad jag gjorde när jag kom hem (en ledtråd är hummer). Tills vi ses: heja livet och att tacka ja till livet i det!
Kram Malin Lundskog

Vill ni läsa mer om våra utenätter, hittar ni alla mina inlägg om dem här: Jag säger ja och jag älskar det

19 oktober, 2024 av Malin Lundskog 5 Comments

86: Brevet från lillan

https://sphinx.acast.com/p/open/s/657b2779e56a640017525901/e/670f870995a9a204757ce7d6/media.mp3

Cilla kommer ut som den ofrivillige författaren (eller är det ofrivilliga?) och är själv nyfiken på vad som ska hända i hennes manus. Malin delar in sitt manus i akter och dessutom genrebestämmer de sig som personer. Vem är en spännande och humoristisk feelgood och vem önskar att hon var en bladvändare, men klassas som roman med inslag av humor?

Häng med på snacket om struktur, veckans boktips och snälla människor (och gissa vem som är bortcensurerad …). Det blir kul!


Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

18 oktober, 2024 av Malin Lundskog Leave a Comment

Ja må han leva

Födelsedagsmorgnar är något av det bästa jag vet. Att smyga upp innan födelsedagsbarnet vaknar, fixa kaffe, blommor och paket. Ja, även när det bara är Claes och jag. Det var ännu mer myspyssel med en födelsedagsmorgon när barnen bodde hemma och fyllde år. Och när jag sov räv och låg och tjuvlyssnade på deras kökspyssel, när jag fyllde år. Men idag är det Claes födelsedag. Ja må han leva!

Även om han inte tycker att det är något att yvas över, så gillar han läget (tror jag, he he). När jag spelar ja må han leva på näsflöjt (premiär för det, brukar sjunga) och kommer med kaffe på sängen. Och kolla in blommorna som fortsätter att växa i trädgården. De här rafsade jag ihop till honom i mörkret i morse.

ja må han leva, blommor från trädgården
ja må han leva, näsflöjt
blommorna, loppisvasen (kannan?) och näsflöjten. Låtom födelsedagen börja.
soluppgång, knippla, oktober 2024, himmel, ja må han leva

Innan jag väckte Claes tog jag en sväng ut på balkongen och andades in soluppgången. Alltså! Och alltså för att få vara med och fira en födelsedag till. Tacksamheten som jag känner för det. Att vi är med. Båda två. Tillsammans med andra tecken på att man blir äldre är ödmjukheten och tacksamheten över att få lov att fylla ett år till en tydlig åldersmarkör. Och därför tycker jag verkligen att födelsedagar ska fortsätta att firas. Med pompa och ståt. Eller i alla fall ett knippe blommor från trädgården …

Medan födelsedagsbarnet sedan drog till sin restaurang och lagade mat, drog jag ut med hundarna på morgonrunda innan en heldags intensivt pluggande tog vid. Och vilken morgonrunda sen.

soluppgång, oktober, knippla,
Malin Lundskog, knippla, soluppgång, oktober
lyxen att vakna tillsammans med naturen!

Vi ses snart igen, allihop. Tills dess: heja firandet av livet!
Kram Malin Lundskog

ps. skillnaden i vår syn på hur viktigt det är att fira födelsedagar syns kanske här: Jag fyller år

17 oktober, 2024 av Malin Lundskog Leave a Comment

Vad menar jag egentligen?

Ja, vad sjutton betyder det här? Jag skickade ett meddelande till mig själv härom natten. Ja, ni vet. Man sover gott och vaknar till med en alldeles briljant idé som man bara måste komma ihåg morgonen efter. Det jag minns är att tanken jag fick den här natten bara måste in i manuset jag skriver på just nu. Men hallå! Vad menar jag egentligen? Någon som förstår?

vad menar jag egentligen?
vad menar jag egentligen?

Ja, så kan det gå när inte glasögonen är på. Och man dessutom är halvsovande … Men är idén lika briljant som jag tror kommer den väl tillbaka till mig? Och oavsett om den kommer tillbaka eller inte, så skriver jag vidare. Och kollar månen som i morgon är en supermåne, men redan nu superfin. (Månen lyser i det allra vänstraste fönstret)

vad menar jag egentligen, manus, författare, malin lundskog, måne, kök
måne och manus

Vi ses snart igen, kommer ni på svaret får ni ett fint pris, jag lovar. Tills vi ses: heja minnet!
Kram Malin Lundskog

16 oktober, 2024 av Malin Lundskog Leave a Comment

  • « Go to Previous Page
  • Page 1
  • Interim pages omitted …
  • Page 46
  • Page 47
  • Page 48
  • Page 49
  • Page 50
  • Interim pages omitted …
  • Page 385
  • Go to Next Page »

Primary Sidebar

Bloggen

Bloggen

  • Jag boktipsar om Var är de vuxna?
  • Min sämsta väninna har varit på sitt livs första bokklubb
  • Pensionärerna på Knippla mötte Min sämsta väninna
  • Mamma är lik sin mamma …
  • Bokreleasen – vad hände?
  • Min roman bland heta nya titlar!
  • 150: We are Family …
  • 149: Lukas, Dennis och Farsan …
  • 148: Jag är fattig bonddräng …
  • 147: Who let the dogs out …

Footer

Malin Lundskog

Malin Lundskog, författare, porträtt i Knippla gästhamnHej där! Jag heter Malin Lundskog och jag älskar livet, havet och att skriva. Förutom härligheter som min familj, mina hundar, att fylla lungorna med luft, ögonen med utsikt och själen med glädje. Och Bruce Springsteen.

Här på bloggen och i mina sociala kanaler @malinlundskog delar jag med mig av författarlivet, ölivet och livsglädjen. Följ och dela gärna med er tillbaka.

Vad jag gör på riktigt? Lever, skriver böcker, artiklar, föreläser, poddar och inspirerar kvinnor till mod och ett gôtt liv.

Instagram »
Facebook »
hej@malinlundskog.se

En hemsida från Everday