Vi åker till världens ände istället för till Sierra Nevada. Låter inte det kul? Världens ände. Kommer ni ihåg när jag skrev att det är tur att vi inte gillar att planera? Nu har vi planerat i alla fall. Om en vecka drar vi till världens ände, som tydligen ligger i Portugal och också kallas Sagres. Som jag ser fram emot det här.
Vi slänger in hundar, datorer och hundmat, hundleksaker, hundpass, hundgodis, hundbajspåsar och lite kläder i bilen. Att resa med två hundar är lite som att resa med barn. Deras grejer kommer först och har man dessutom två halvstora hundar som tar upp hela bagageluckan och deras jättesäck med mat tar upp typ halva baksätet, ja … då blir det alldeles perfekt med plats över för vår packning, ha ha.
Vi har hyrt hus via Airbnb. Alltså är inte det ett fantastiskt sätt att hitta boende på? Det är inte direkt högsäsong nu, så vi kunde välja och vraka ganska bra och det var inte ett dugg svårt att hitta något som uppfyllde det enda krav vi egentligen har på ett boende och det är en inhägnad trädgård. Jepp, återigen med hänsyn till hundarna. Och oss … Det är mycket lättare att slappna av om vi vet att de inte kan rymma om de skulle få för sig det (hej alla löptikar inom en sjumilakliv-radie till exempel).
Vad ska vi göra där?
Eftersom mitt knä är som det är, kan jag förmodligen inte ta några längre hikingrundor som vi (mest jag) annars älskar att göra. Så vi får se vad vi ska göra mer än att njuta av utsikt (fattas bara annat vid världens ände?) och god mat. Och jobb. Det gillar vi också, att jobba. Jag hoppas skriva massor på ett nytt manus och Claes vill hänga med på vad som händer på Two Fat Pigs, krogen han är med och driver.
Och så har vi njutet av resan, ni vet den som är mödan värd. Att sitta bredvid varandra och prata. Eller vara tysta. Vi får se var vi hamnar på vägen. Och vad vi gör på plats. För mer än vart vi ska har vi trots allt inte planerat …
Har ni varit i Sagres? Eller har ni något tips på kul ställen att stanna på längs vägen?
Vi ses snart igen och tills dess; HEJA livets äventyr!
Kram Malin Lundskog
Mer om äventyret i Sagres:
Vilka regler gäller för resgodis
Framme i La Rochelle, i kanten av Atlanten
Vatten som smakar salt och några missförstånd
Sånt jag glömde att ta med mig på resan
Vardagsrutiner mitt i äventyret
Tog en utflykt från det ena äventyret
Bland mygg, matförgiftning o mastodontfästing
Mitt i allt det vackra gick jag runt med ett ”men”
Schweizisk armékniv och silvertejp
Allt är svårt. Till man kan det
Utsikt och insikt, ensam och tillsammans
Hej där! Jag heter Malin Lundskog och jag älskar livet, havet och att skriva. Förutom härligheter som min familj, mina hundar, att fylla lungorna med luft, ögonen med utsikt och själen med glädje. Och Bruce Springsteen.