Löpsedeln

Jag pratade brand och författarskap i radion

Jag pratade brand och författarskap när jag träffade Teddy Paunkoski på P4 Göteborg idag. Jag är inte den mest svårflirtade när det gäller att ställa upp i intervjuer. Hade jag varit det hade jag kanske inte drivit två poddar, he he. När Madeleine, producent, frågade om jag ville vara med svarade jag alltså ja utan att tveka. Och vet ni, det är inte bara det att jag tycker att det kul att prata. Det är också så otroligt coolt att se proffsen jobba. Radioproffsen.

Inte bara att se dem i action förresten, utan att få vara med om det. När de rattar runt bland spakar och knappar, håller exakta tider och ändå är jätteavslappnade när de intervjuar gäster som mig.

Idag träffades vi på Hönö, Teddy, Madeleine och jag och jag pratade så inlevelsefullt om branden här på Knippla sommaren 2022 att tårarna kikade fram. Efter en stunds prat om vår restaurang Den Glade Knoden, som ju brann ner, fick jag också berättat att jag skriver och att manuset jag just nu skriver på utspelar sig här på Knippla. Hoppas att de vill träffa mig igen, när (om?) berättelsen blir bok.

Här kan ni lyssna på avsnittet av Fömiddag i P4 Göteborg där jag pratade brand och författarskap.
Om jag inte har lyckats att få in länken där klippet börjar, ska ni till klockan 11.10 för att få höra vårt snack.

Varsågoda, bjuder även på en old style-selfie med producent, reporter och mig (ja, annars hade det kanske inte varit en selfie).

Jag har pratat brand, författarskap och dessutom kalla bad, löpning och skidåkning i P4 Göteborg förut. Ni hittar länkar till det under fliken Skryt och Kul.

Hörs vi inte i etern (skojar), så ses vi här snart igen. Tills dess: HEJA HEJA!
Kram Malin

Cykla med författare i Varberg

Vilken kombo va, att få cykla i naturskön miljö och föra samtal med författare? Ni som är som jag och som gillar både att sätta kroppen och knoppen i rörelse, för er har Kladd Ohoj världens event på gång, nämligen BokOHoj.

BokOHoj

Det finns mycket som är fint med eventet som går av stapeln 18-20 maj, där man kan välja att delta under en av dagarna. Eller alla förstås om man tycker att ju mer cykling och ju fler författare, desto bättre.

Vi cyklar i njutbart tempo tillsammans, författare och läsare, i sådär ungefär fyra timmar. Under de tolv kilometer som vi tar oss, stannar vi till på olika depåer för goda tilltugg och efter goda snacks blir det mer gôtt snack på två hjul.

Anmälan och all information ni behöver hittar ni här, på KladdOhojs site.

Att sätta kroppen och knoppen i rörelse

Ni som känner mig sedan innan jag flyttade ut till Knippla vet att jag älskar att cykla. Gärna på tantcykel och som transportmedel, inte vägcykel i klunga för träningens skull. Alltså, jag gillar fortfarande att cykla, men på en liten backig ö är det knappt lönt att ta fram cykeln innan jag är framme dit jag ska. Och avståndet till stan är aningen för långt för att jag ska hoppa upp på hojen och säga ”kommer snart” till hundarna när jag ska göra stadsbesök. Som jag saknar cykeln! Det kan hända att det märks när vi cyklar runt i Varbergstrakten och pratar böcker, författarskap och läsande.

cykla med författare Malin Lundskog i Varberg under BokOhoj och SkrivOHoj — Såhär skriver de om mig, ser fram emot frågorna som kan komma ur den här texten!

Vill ni cykla med författare och andra läsare? Häng med, jag vågar lova att det blir härligt. Suzanne och Hans, som står bakom upplevelsen är nämligen riktigt härliga människor. Precis som vi!

I samband med BokOHoj kör vi också pilot på eventet SkrivOHoj för oss som skriver. SkrivOHoj kan du läsa mer om här och signa upp dig inför kommande event.

Vi ses snart igen va? Här eller i Varberg eller … nån annan härlig stans.
Kram o heja heja sålänge!
Malin Lundskog

April april och detta med passfoto i veckans gott&blandat

April april … Jag har inte sett ett enda aprilskämt i år och antar att det finns två anledningar till det: antingen är aprilskämtet på utdöende eller så är jag så trög att jag inte fattar när det är ett skämt jag ställs inför. Vad säger ni, har ni lurat någon eller blivit lurade?

Detta med passfoto

Detta med passfoto alltså … De fotona har väl aldrig någonsin varit dem vi är snyggast på och det är ju egentligen skitsamma. Men, har ni skaffat nya pass på sista tiden? Det har vi, för *trumvirvel, vi ska ut och tågluffa, min man och jag. Berättar mer om tågluffen senare, nu är det passen det handlar om. Eller snarare passfotona.

Ja, våra pass hade visst gått ut, så vi pallrade oss iväg till polisen för att fixa nya och GISSA HUR MÅNGA GÅNGER JAG FICK TA OM MITT PASSFOTO??? Inte för att jag räknade exakt, men minst tio gånger. Man får ju inte le och den där reflexen med att smajla upp sig så fort jag har en kamera i sikte, den sitter tydligen djupt rotad i mig. Jag kunde bara inte se allvarlig ut och tyckte själv att jag så skitsur ut, ändå log jag för mycket. Men till sist fastnade jag ju och ärligt talat: Hade jag varit tulltjänsteman (för det heter så oavsett kön va?), så hade jag visiterat mig och rotat igenom mitt bagag ordentligt, för jag ser ut som en storskurk. Eftersom jag tydligen också tror att de ser ut på ett speciellt sätt?

detta med passfoto, april april — nä, men erkänn: typsik skummis 😉

Andra foton blir bättre

En stund efter att jag hämtade ut mitt pass i veckan satt jag i bilen och spelade in Skriverier med Malin och Cilla. Samtidigt var min man ute och gick med hundarna och de mötte en fotograf som tyckte om att fota hundar. Jag tycker ju att de här är sötast i världen och att fotot är ungefär triljoner gånger bättre än mitt passfot, men … ser de inte rätt sura ut de också ha ha ha.

springer spaniels, fotograf Ulf Svensson, Sisjön — fotograf Ulf Svensson

Redigeringen och allt annat då?

Ja, hur sjutton går det med redigeringen egentligen? Alldeles för långsamt, om ni frågar mig. Jag skriver och redigerar och jobbar som sjutton med texten, men det tar sin tid alltså. jag kommer på nya grejer jag vill ändra varje gång jag sätter mig med texten och håller jag på så här blir jag aldrig klar. Inte för att det finns någon som väntar på mitt manus mer än jag själv, men ska det blir bok av det så behöver jag bestämma mig för att nu jäklar är det färdigt. Såatteee …. om jag säker klart 14 april, vad säger ni då?

Allt annat? Vi flyttar in mest hela tiden och jag har kommit på att jag helt har förträngt att skicka ut nyhetsbrev.

Mer annat? Jag hoppas kunna berätta för er här (och i det där nyhetsbrevet jag tydligen glömmer att skicka) att jag har en skitrolig tjänst på gång för er som gillar att läsa och att prata böcker. I´ll be back!

Aja, idag har jag sett en citronfjäril och ett gäng tussilago. Våren kommer, oavsett om jag skickar nyhetsbrev eller skriver klart mitt manus.

Inte för att det här hänger ihop med nyhetsbrev, aprilskämt eller passfoto, men i måndags såg jag de tre planeterna Venus, Jupiter och Mars. Hur coolt är inte det? Gott&blandat, var det så vi sa?

utsikt, himmel, planeter, jupiter, venus, mars, västkusten — Här syns någon av Jupiter, Venus, Mars. Såg dem allihop även om de inte fastnade på bild (och då var det ändå inga passfoton som skulle tas …)

Det har hänt mer i veckan, men allt det förtjänar egna blogginlägg. Hopp över till min Instagram om ni är nyfikna på till exempel min sanslöst härliga bokhelg i Västervik.

View this post on Instagram

A post shared by MALIN LUNDSKOG I författarskap och livsglädje (@malinlundskog)

Vi ses här snart igen, tills dess: HEJA HEJA!
Kram Malin

Skriverier med Malin och Cilla 50

I det femtionde jubileumsavsnittet av podden berättar Cilla om sitt beslut att låta sötebrödsdagarna vara över och sätta rôven på skrivarstolen och Malin är tillbaka på platsen i sydvästra Göteborg där inledningen till hennes roman Mariannes mirakel utspelar sig.

Men det har inte mycket med dagens tema att göra, då de två författarna diskuterar böckers avslut. Hur ska en bok sluta för att läsarna ska vara nöjda? Kan man lämna några trådar till läsarna att fästa och när börjar slutet på en berättelse?

Dessutom vill de att vi får en ny grundlagstiftning i Sverige och det är att alla böcker ska diskuteras. Hur ska det gå? Ni fattar ju – lika bra att lyssna.

Miraklen i livet finns här hela tiden

Miraklen i livet finns här hela tiden. Men har ni tänkt på att det inte är förrän vi vågar släppa fram dem, som de skänker oss glädje? Jag tror att vi hittar fler mirakel om vi vågar visa vår sårbarhet. Ja, både för oss själva och andra. För att inte tala om vad som händer när vi vågar öppna oss och högt uttala för dem vi älskar att vi älskar dem. Det är inte alltid det lättaste. Och kanske grejen som får allt att lossna och miraklen att fullkomligen explodera i mängd och storhet: När vi vågar acceptera och rent av älska oss själva.

Då jävlar ska ni se på mirakel. Med tryggheten som kommer av acceptans är det lättare att uppleva ur ett kärleksfullt perspektiv. Och hallå, så mycket härligare livet blir ur den synvinkeln. Vad mycket lättare det blir att möta utmaningar, stå upp för det och dem vi tror på och att sova gott.

I samma stund som vi väljer att inte skydda oss genom att stänga till om våra känslor och vårt inre, då finns de där. Miraklen.

Mariannes mirakel handlar om att miraklen finns här hela tiden

miraklen i livet, Mariannes mirakel, malin Lundskog, författare — hurra, för insikten om vad min roman (också) handlar om

Inte förrän häromdagen insåg jag att min roman Mariannes mirakel inte bara är en bok om trassliga familjerelationer. Eller om vad som händer när vi sopar problem under mattan. Berättelsen är inte heller enbart en skönlitterär roman där inkontinens spelar en stor roll. Nej. Mariannes mirakel är tamejtusan en bok om mirakel och hur de blir fler och bättre när vi vågar släppa fram dem. Sicken grej va?

Stort tack till Erica på Majornas bokmässa som intervjuade mig inför mässan. Tack vare hennes frågor kom jag fram till att Mariannes mirakel är en roman om att miraklen i livet finns här hela tiden. Men det är inte förrän vi vågar släppa fram dem som de skänker oss glädje. Eureka! Eller kanske snarare: ett mirakel!

Här kan ni läsa mer om Majornas bokmässa, som jag hoppas att ni vill komma till. Då kan vi snacka mer mirakel. Och annat förstås. Mer om min roman hittar ni här.

Ses hur som helst snart här på bloggen igen. TIlls dess: HEJA HEJA!
Kram Malin

Förlåt för alla mail från bloggen

Förlåt för alla mail min blogg tydligen skickar ut till er som följer den. Jag har gjort en uppdatering på siten, som ska underlätta för mig. Det blev visst lite överdrivet bra 😳

Jag hoppas att ni har överseende och inte ger upp. Fortsätt följ, börja följ. Häng kvar. Jag har hjälp av de bästa med bloggen, tack Robert på Everday

Snart är allt som vanligt här hoppas jag. Lite bättre bara.

Tills vi ses igen: tack! Och förlåt för alla mail …

Kram Malin