författarskap

Boktipsen från jubileumsavsnittet

Innehåller sponsrade länkar

Vi firade ju 100 avsnitt med podden Skriverier med Malin och Cilla i fredags. Som vanligt boktipsade vi, mot slutet av episoden. Boktipsen från jubileumsavsnittet är Maria Svelands Nu njuter Maggan och Den ofrivilliga jägaren av Jenny Momquist.

Nu njuter Maggan

Kommer ni ihåg Maria Sveland? Jag har inte läst henne på länge, vilket delvis beror på att det var ett tag sedan hon kom ut med bok. Men min bekantskap med Sveland innan den dokumentära Nu njuter Maggan var Bitterfittan 1 och 2. Kommer ni ihåg dem? Maria Sveland vill verkligen säga oss något med sitt författarskap och mitt boktips den här veckan är inget undantag.

I nu njuter Maggan beskriver hon sin egen uppväxt under sjuttio- och åttiotalen, där mamma Maggan, som mammor i alla tider gör allt och lite till för barnen, hemmet och relationerna. Boken är så mycket igenkänning. Inte bara för att vi har vuxit upp under samma tid. Det är moderskapet. Normerna. Förväntningarna. Den omöjliga ekvationen av att räcka till.

Och samtidigt som Sveland gör upp med samhället om mammarollen, så hyllar hon mammorna. Allihop! Sin egen, min, mig och er, ni som är mammor. Vilka hjältar vi är ändå! Jag lyssnade och visste inte förrän jag skulle skriva det här blogginlägget att boken finns i tryckt format också. Läs. Lyssna. Och stärk ert mammasjälvförtroende.

Här hittar ni boken på Storytel och här på Bokus.

boktipsen från jubileumsavsnittet, skriverier med malin och cilla, podd, maria Sveland, nu njuter maggan

Fler boktips från jubileumsavsnittet

Vi brukar ju turas om att boktipsa nu när vi släpper avsnitt varje vecka. Men . Är det jubileumsavsnitt så är det. Vi slog till med varsitt boktips och Cilla jobbar vidare på sitt projekt med att läsa egen- eller hybridutgivna böcker. Den här veckan tipsar hon om Den ofrivilliga jägaren av Jenny Momquist, som jag blev sugen på och som ni kan höra mer om i slutet av avsnitt 100 av vår podd Skriverier med Malin och Cilla, som ni hittar här bland annat.

Vill ni se vilka böcker vi har tipsat om förr, hittar ni många av boktipsen här.

Nästa poddavsnitt, med fler boktips, kommer på fredag. Precis som varje fredag. Vi ses då. Och nu. Och sen.

Kram Malin Lundskog

100 poddavsnitt senare …

Fattar ni? Cilla och jag har spelat in 100 poddavsnitt. Ett hundra. Vet ni hur många det är? Det är jätte-jättemånga. Vi firade hundra med att åka till vår poddklippare och ljudundergörare Mikael Kullen på SEhill records (som ni hittar här). Vi spelar ju oftast in var och en på sitt håll, Cilla i Smålands djupa skogar och jag vid mina västkustklippor. Men mellan varven händer det att vi ses. Idag var en sådan dag. Fattas bara annat när man fyller hundra?!

100 avsnitt, skriverier med malin och cilla, poddstudio — ljudisolerad studio hos sehill records – kändes hur proffsigt som helst

100 avsnitt, poddstudio — puffskydd och mickar och en fokuserad Cilla

Mikael Kullén, poddstudio, ballonger — Mikael hade till och med blåst upp ballonger med siffror som gömde sig. Men det skulle stå 100 …

poddstudio sehill records — här stod jag och var tagen av stundens storhet

gitarrer, poddstudio, se hill records — hade de här bakom mig och … drömmen om att bli rockartist växte

Bättre ljud än det ni får höra i avsnittet på fredag, har vi förmodligen aldrig haft. Och då har vi ändå förbättrat det betydligt sedan starten. Jo, jag lyssnade nämligen igenom flera avsnitt inför inspelningen idag, eftersom vi ville göra någon slags recap. Kul att man lär sig och utvecklas, eller hur?

Vad händer nu?

Vi har en enda plan med podden och det är att fortsätta så länge det är roligt. För det är så vi jobbar, både Cilla och jag. Med sådant som är kul. Det stod klart redan första gången vi sågs och sen har det liksom rullat på. Och nu står vi här. 100 poddavsnitt senare …

Förresten, vi vill också att podden ska växa. Så att fler av er som läser får veta vad som händer bakom (och ibland framför) kulisserna i våra författarliv. För det är till er vi pratar. Er läsare. Ni är ju grunden i våra författarskap. Det enda vi gör är att skriva. Men ni ger ju det vi skriver liv. Om ni lyssnar på oss och gillar, tipsa mer än gärna era nära och kära.

ps. åker ni till Jönköping kan jag varmt rekommendera pizzan med hasselnötspesto och avokado på Stuk.

Mer om podden Skriverier med Malin och Cillas historia kan ni läsa här: En ny podd! Och missa för guds skull inte att vi har en Facebooksida där vi hänger med läsare. Och lyssnare.

Vi ses snart igen. Tills dess: hurra för 100!
Kram Malin Lundskog

Jag tipsar om nobelpristagare i podden

Jo, jag tipsar om nobelpristagare Olga Tikarozuks bok Styr din plog över de dödas ben i veckans poddavsnitt. Även om du brukar backa när ordet nobelpristagare dyker upp i samband med boktips, bli inte rädd. Det här är nämligen en lättillgänglig bok. Med humor (massa humor!). Medmänsklighet. Och underbart filosofiska tankegångar när huvudkaraktären Janina sätter sig upp mot präster, poliser och normer på den polska landsbygden, alldeles nära gränsen till Tjeckien.

Janina bryr sig mer om djuren än människorna och är hooked på astrologi. Medan jag fattar tycke för the revival of tanten, ser byborna henne som en kuf.

Författaren ger oss ett lågmält händelseförlopp i en lågmäld miljö. En svartvit miljö. I en svartvit värld. Där Janina, som har varit både elitidrottare, brobyggare och lärare, nu hjälper sin vän att översätta William Blake. Jag kan inte min Blake, men jag antar att den som kan det kan se fler referenser till honom. Själv skrattade jag högt när Olga och hennes granne Tröger (hon har underbara namn på folket omkring sig) sjunger the Doors.

Romanen sägs vara en thriller, men även om det förekommer mord i den så … vill ni ha en gastkramande thriller är detta kanske inte det bästa valet. Det betyder inte att man som läsare inte undrar över de som mord som sker. Ett efter ett. Och i alla fall jag blev överraskad över upplösningen. Läs den!

Jag tipsar om nobelpristagare, styr din plog över de dödas ben, Olga Tikarozuk, bok, boktips — Tipsar om och matchar med (?) veckans boktips Styr din plog över de dödas ben av Olga Tikarozuk

Om några veckor ska jag diskutera boken i min bokklubb. Det är alltid lika spännande att se vad de andra tycker och visst är det härligt att vi alla får tycka olika?

Vi ses snart igen, tills dess: heja bra böcker!
Kram Malin Lundskog

Femårs-dagbok för reflektion

I början av året skaffade jag mig en femårs-dagbok. Inte så mycket för att minnas vad jag gör, utan mer för att enklare kunna följa min egen utveckling. Jag tänker använda den enbart till mitt skrivande. Hoppas att det blir kul att se tillbaka på till exempel den trettonde februari 2025 om ett år. Undrar vad jag kommer att tänka och känna om dagens ord till exempel. Har de fyra kapitel jag har skrivit och skrivit om idag lett till en ny romanutgivning? Kommer jag att le överseende åt mina våndor, eftersom jag har utvecklats?

femårs-dagbok, reflektion, författare — min femårs-dagbok – snygg matchning med våra väggar, eller hur?

femårs-dagbok, five year diary, reflektion, författare — tänk vad spännande att läsa om det jag gjorde för mitt författarskap för ett, två, tre och fyra år sedan

Ser fram emot att se bakåt

I avsnittet av podden Skriverier med Malin och Cilla som kommer ut imorgon pratar Cilla och jag om vikten av reflektion. Bland annat om hur svårt det är att se sin egen utveckling. Cilla behöver påminna mig ungefär stup i kvarten att det inte ens är tio månader sedan min roman Ett oönskat arv kom ut. Själv tror jag att det var evigheters evighet sedan och tycker att det dröjer alldeles för länge mellan mina böcker. Ja, ungefär som den där aha-upplevelsen jag fick på den bubbliga middagen i lördags.

Jag ser fram emot att se tillbaka på dagarna som har gått framöver och förhoppningsvis kommer jag att se någon slags utveckling. Redan nu kikar jag tillbaka på dagarna som har gått hittills i år och det står inte still på skrivfronten om man säger så …

Ja, vi ses ju snart igen såklart. Tills dess: se både bakåt och framåt!
Kram Malin Lundskog

Oj, så många känslor på en och samma dag

Det har varit gott om känslor i omlopp i mig idag. Njutet av ljuset på morgonpromenaden, den gripande tysta minuten för offren i Örebro, kärleken när jag lekte med Stella och tacksamheten över mina författarkollegor i månadens författarhänggbg. Oj, så många känslor på en och samma dag. Tänk, vilka resurser vi har i oss ändå.

Jag njuter av ljuset

Brukar det bli så här ljust, så här fort, så här års? Jag tycker att skillnaden är enorm för varje dag som går. Kanske brukar det vara så här? Strunt samma egentligen – härligt är det hur som helst. SÅ här såg det ut när vi var ute i morse:

oj, så många känslor, tacksamhet, morgonpromenad knippla

oj, så många känslor, tacksamhet, morgonpromenad knippla, utsikt mot marstrand — ser ni Carlstens fästning på Marstrand där i norr?

oj, så många känslor, tacksamhet, morgonpromenad knippla, röddeviga, vägen

mot slutet av morgonpromenaden kom solen också.
Njutet alltså!

Oj, så många känslor under en enda minut

Jag var på gymmet klockan tolv idag, då den tysta minuten för offren i Örebro hölls. Inte en vikt lyftes, alla löpband stod still, tårar rann nedför kinderna och jag kände en oerhörd gemenskap med de andra. Med alla. Inte bara de på gymmet. Det är fint med oss människor. Med gemenskap. Och med alla känslor vi känner. Som sorg och gemenskap. Samtidigt. Starkast tillsammans.

oj, så många känslor, kettle bell, gym, — Vikterna vilade och jag kände – både sorg och gemenskap på en och samma gång.

Och kärleken till mitt lilla barnbarn

Efter gymmet hängde jag med lilla Stella. Alltså, den kärleken. Till en liten tjej. Den är så stor att den är omätbar. Att få uppleva viljan hos en liten människa att ta sig fram, lära nytt, utforska, utvecklas är stort som livet självt. Det är livet självt. Den tveklösa lusten att fortsätta framåt. Wow för att få uppleva den. Och för att ha ynnesten att känna den villkorslösa kärleken till en annan människa.

Stella, barnbarn, — hon är sju månader nu, lilla Stella. Ofattbart hela alltet …

Tacksamheten över författarhänget

Detta är verkligen en tisdag utöver det vanliga. I dag sågs vi i författarhäng gbg igen. Det ger så otroligt mycket varje gång med peppiga, inspirerande, kreativa, nyttiga och reflekterande.⁠samtal. Och nej, det är inte en tavla i bakgrunden – det är utsikten västerut från högst upp på Hotel Draken i Göteborg. Städernas stad.

Ja, oj, så många känslor jag har känt idag. Ensam och tillsammans. Fint, mitt i allt – eller hur?

Vi ses snart igen allihop. Tills dess: känn!
Kram Malin Lundskog

Lev kreativt

Innehåller sponsrad länk till Bokus

När jag skrev romanen Ett oönskat arv tog jag hjälp av Cecilie Östby som lektör/redaktör. Cecilie och jag har träffats i olika skrivarsammanhang och hon är klok som en hel bok. Dessutom själv en duktig författare och, som inte det räcker, väldigt generös. När vi höll på och bollade mitt röriga manus fram och tillbaka fick jag en present av Cecilie: boken Lev Kreativt av Julia Cameron.

Bättre sent än aldrig?

Det här är över två år sedan nu och äntligen är jag redo att ta tag i 12-stegsprogrammet boken bygger på. Fråga mig inte varför jag har dröjt så med det, för det vet jag inte. Det jag vet är att det kändes som att det är dags nu. Bättre sent än aldrig och sent ska syndaren vakna och så vidare. Jag vet att bokens 12-stegsprogram innebär att skriva morgonsidor. Eftersom jag redan skriver (nästan) varje morgon har jag nog tänkt att jag redan är på gång med min kreativa utveckling. Men så fick jag en impuls häromdagen. Eller nej. Ha ha. Jag var tvungen att röja på kontoret eftersom jag ju skaffade ett nytt skrivbord och då dök boken upp igen. Lev kreativt. Den bara låg där och glänste och jag tror nästan att den hoppade upp i händerna på mig. Här hittar du boken på Bokus.

lev kreativt, bok, julia cameron — den här var det som hoppade upp i händerna på mig, efter mer än två år i mitt arbetsrum

Så: nu är det dags. Vem vet – kanske kommer jag förbi blockeringar jag inte vet om att jag har? En sak är säker och det är att en bok och att skriva av sig på morgonen inte kan göra någon skada i alla fall. Snarare tvärtom. Hoppas jag. Jag är taggad som tusan och vill lära mig mer om mig själv och min kreativitet. Kanske för att jag läser kreativt skrivande just nu och är så inne på spåret att utveckla mitt skrivande? Fråga mig om tolv veckor hur det har gått …

lev kreativt, bok, lapptäcke — Kreativitet och skaparglädje all over the place.
Boken och kortet från Cecilie, ligger på ett lapptäcke som min mamma har gjort.

Lev kreativt, inte bara för oss kreatörer

Jag har bara börjat läsa och det som redan står klart för mig är att det här inte bara är en bok för oss som verkar inom så kallade kreativa områden (konst, musik, skrivande). Kreativitet är något för alla och frågar ni mig (det här står inte i boken vad jag vet) – så blir livet mer levande om vi släpper in kreativiteten i det. Eller om det är släpper ut kreativiteten vi redan har inom oss?

Ja, vi får se hur kul jag tycker att det här är om ett tag. Just nu har jag kul med boken i alla fall och det är väl just nu som räknas?

Vi ses snart igen och tills dess: länge leve kreativiteten!
Kram Malin Lundskog

Cecilie hittar ni här på Instagram, om ni blir nyfikna på henne och hennes tjänster. (bli det)