Malin Lundskog

författarskap och livsglädje

författarskap

98: Be-Bop-a-Lula

I det här avsnittet berättar Cilla om 1) att hennes råmanus på spinoffen till Västerviksserien är klart. 2) Att hon hade den snyggaste montern på Smålitt. 3) Att hennes yngste har flyttat hemifrån. Och Malin då? Hon har precis skrivit klart sitt livs första synopsis och inbillar sig för en sekund att hela romanen är färdigskriven. Eventuellt har hon också blivit folkskygg …

Tro´t eller ej, men ibland är det ordning och reda även bakom kulisserna hos de här två författarna. Lyssna, så får ni se! (Eller höra)

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En helt ny dag

Tänk att det kan vara sådan skillnad från den ena dagen till den andra? Igår fick jag inte mycket ur händerna, utan velade mest runt, kollade nyhetsuppdateringar och förlitade mig på stabiliteten ute i naturen (som jag skrev om här). Idag har jag skrivit och utvecklat mitt manus med energi och glatt humör. Så roligt jag har haft när min huvudkaraktär kommer till Knippla för att förbereda sin sommar. (Säg det inte till henne, men det blir inte alls som hon har tänkt sig den … ). En helt ny dag, innebär tydligen en helt ny jag.

Men, pauserna gör ju jobbet och både hundarna och jag behöver komma ut och röra på oss mellan varven. Och vilken dag att göra det på sen!

en helt ny dag, soluppgång
min skrivardag började här, samtidigt som ljuset kikade fram borta i öster
soluppgång, en helt ny dag, knippla,
när jag hade skrivit en stund tog vi morgonrundan runt ön.
Claes går rätt in i solen
knippla hamn, småbåtar, bleke, soluppgång
ja, vilken morgon!
en helt ny dag, malin lundskog, springer spaniels, löprunda, knippla
Och mitt på dagen tog vi en löprunda, hundarna och jag.
Kan hända att jag är bra mycket flåsigare än dem, men … skit i det. Uppiggande var det hur som helst.

Även om jag är en helt ny jag idag, betyder inte det att jag (eller förhoppningsvis någon av oss) glömmer eller slutar vara omtänksamma medmänniskor. Men med kraften av en helt ny dag, kan vi göra mer gott för varandra. Det är fint, eller hur?

Malin Lundskog, leende, Knippla, löpning
En helt ny jag? Kanske inte, men en helt annan känsla än igår.

Ses snart igen. Tills dess: heja alla möjligheter med en ny dag. Och ett nytt jag? Eller kanske snarare samma jag, bara några reflektioner klokare?
Kram Malin Lundskog

Mitt livs första synopsis är klart

Kommer ni ihåg snöflingemetoden jag berättade om i det här inlägget? Det var elva dagar sedan och (hör ni trumvirveln?): jag är färdig! Mitt livs första synopsis är klart. Ja, förutom den sista punkten då som innebär att skriva ett råmanus. Men ändå: Hurra!

trött och glad i en enda röra

Mot slutet kändes det som att jag faktiskt har skrivit klart. Berättelsen finns ju där, bland alla sidor med sammanfattningar om det viktigaste i berättelsen och all bakgrundsinformation om de olika karaktärerna. Ja, jag har ju till och med skrivit några rader om (nästan) varje kapitel. Dock inte i excel, som det står i instruktionerna till snöflingemetoden. Jag använder ett verktyg som heter plottr, som är mycket mer Malin-vänligt än excel. Plottr (läs mer om det här, om du vill) har jag använt tidigare, men då för mycket grövre indelning av mina manus och några ord om varje karaktär och så vidare. Men nu har jag utnyttjat fler funktioner än tidigare i programmet.

Jag är inte som jag trodde

Tänk att man alltid kan lära sig något? Jag har inte bara lärt mig mer om plottr utan också om mig själv. En nyhet om mig är att jag tycker att det är skitkul att skriva synopsis. Kul och jobbigt. Jag som har varit livrädd för det som i mina öron har låtit så okreativt och tråkigt. Det har alltså varit kul. Och kreativt! Det betyder inte att jag inte hoppas att jag får igen de där elva dagarna jobb. Helst med råge. Men som det känns nu tror jag verkligen att jag kommer att ha glädje av mitt detaljerade synopsis. Nu är det ju liksom bara resten kvar och jag vet redan nu att jag tycker väldigt mycket om berättelsen.

Jag berättar mer om hur det går här framöver. Tills vi ses igen: heja glädjen i att våga testa nytt!
Kram Malin Lundskog

Kan snöflingemetoden vara något för mig?

Det finns en metod att skriva synopsis på som kallas snöflingemetoden. Det här är inte vilken metod som helst och inte heller så enkel som när jag läste om den första gången. Då såg jag något om att skriva ett synopsis i tio steg. Jag menar: tio steg. Hur svårt kan det vara? Med den inställningen och fyra och ett halvt romanmanus i bagaget frågar jag mig alltså nu: kan snöflingemetoden vara något för mig?

Snöflingemetoden

Snöflingemetoden är utvecklad av författaren Randy Ingemarson och består i korta drag som sagt av tio steg. Det första steget är att sammanfatta romanen i en enda mening på max femton ord. Därefter bygger man ut den meningen till ett stycke på sådär ungefär fem meningar. När sammanfattningen är gjord skriver man en sida om var och en av huvudkaraktärerna för att sedan utveckla varje mening av de där fem till ett eget stycke. När den sammanfattningen av i princip hela berättelsen är gjord grottar man ner sig i karaktärerna igen och skriver berättelsen ur varje karaktärs perspektiv. En sida för huvudkaraktärerna och en halv bifigurerna (skönt ändå, med bara en halv, he he).

Sammanfattningen man skrev där de fem ursprngsmeningarna blev ett stycke utvecklas nu till att skriva en hel sida utifrån varje stycke. Jo, jag höll på att få dåndimpen när jag läste det här, men vad fan?

Som ett sjunde steg i det här arbetet skriver man därefter allt, allt, allt om huvudkaraktärerna. Allt. Ur varje karaktärs perspektiv. Steget därefter höll på att få mig att ge upp innan jag ens hade påbörjat arbetet. Då säger beskrivningen av synopsismetoden att man ska göra excelark där varenda scen i boken finns med. Excel? Hellre dör jag … Eller, kanske inte, men så fort jag hör (eller läser) ordet excel börjar jag gäspa. Oh well, vi får se hur jag löser detta.

Till sist

Hur som helst, när alla scener finns med, ska man skriva en sammanfattning av dem. Och först därefter är man framme vid snöflingemetodens tionde och sista steg: Skriv ett första utkast till romanen!

kan snöflingemetoden vara något för mig? Malin Lundskog, knippla, hamnbassäng
kan väl inte vara svårare än att fånga snöflingor i den lilla och väldigt blöta mängd snö som föll här på Knippla idag?

Jag vet inte om jag mäktar med det här, men för första gången i i min världshistoria tänker jag alltså nu ge mig in i synopsisträsket. Ja, det vill säga att skriva en sammanfattning av min berättelse innan jag skriver själva berättelsen. Kanske kan det här göra att jag slipper redigera så galet mycket som jag hittills har gjort, efter att ha skrivit mig vilse bland alla irrande tankar, infall och idéer. Ja, vi får väl se om det här är min grej. Men om jag inte testar får jag ju aldrig veta. Heja mig?

Och heja er såklart!
Kram Malin Lundskog

Ljudboksreleasen av Ett oönskat arv närmar sig

”Ljudboken är färdig”, stod det i mejlet som kom från förlaget i morse. Som om det var ett mejl bland alla andra, med ett budskap bland andra. Jo, det var så det kändes när jag öppnade mejlet, men så slog det mig: H E R R E G U D ! Det är min bok som nu är inläst. Hur kunde jag glömma att det var på gång? Det är ju stort det här. På riktigt. Ljudboksreleasen av Ett oönskat arv närmar sig och jag sitter i köket och lyssnar. Även om jag inte har lyssnat på allt (det är skitpirrigt), så … so far so good.

ljudboksreleasen, Ett oönskat arv, Malin Lundskog
pirrig provlyssning på ljudboken Ett oönskat arv

Åh, vad jag hoppas att ni ska tycka om det, ni som lyssnar. Ni vet väl att ni redan nu kan spara ner den i era bokhyllor på den ljudboksapp i använder? Ingen blir gladare än jag om ni gör det! Om ni sedan lyssnar och dessutom gillar blir jag ännu gladare.

ett oönskat arv, ljudbok, omslag
så här ser ljudboken ut

25 januari 2025 släpps ljudboken Ett oönskat arv

Jag har varit så inne i de manusen jag skriver på just nu att jag nästan har glömt att jag släppte en bok 2024. Det påminde Cilla (ni vet, min podd- och författarkollega från podden Skriverier med Malin och Cilla) mig om häromdagen. Och från och med den 25 januari 2025 finns den boken, Ett oönskat arv, i alla format: tryckt, e- och ljudboksformat. Hurra?

Hur som helst, så ses vi snart igen (med eller utan Ett oönskat arv i våra ljudboksbokhyllor) och tills vi ses: heja bortglömda överraskningar, som ljudboksreleasen av Ett oönskat arv.
Kram Malin Lundskog

Kul signering tillsammans med Per Rune

I dag har jag gjort årets sista insats för att få mina böcker att nå nya läsare: signering på Akademibokhandeln på Frölunda torg. Och vilken kul signering sen då! Jag hade sällskap av Per Rune, som skriver spänning om bland annat terrordåd i Göteborg och även om vi hade ganska fullt upp med att signera våra respektive böcker hann vi att att prata en del. Vilken härlig författarkollega, som jag hoppas att jag inte har mött för sista gången.

kul signering, Malin Lundskog och Per Rune
Per Rune o jag på Akademibokhandeln, Frölunda torg

Jag är verkligen tacksam över att få möjligheten att komma ut i bokhandeln. Nej, det är det inte alla som gör så det betyder massor. Kanske främst för att jag får träffa läsare, potentiella läsare, lyssnare (hallå, ni vet väl att ett oönskat arv kommer på ljuden 25 januari?!) och fina människor som är intresserade av böcker, människor och att skriva. Så så kul! Men också för att jag får träffa författarkollegor, som Per Rune. Och bokhandlare. Och dessutom får jag världens tillfälle att vässa presentationen av mina romaner och det är värdefullt när jag ska ut och träffa ännu fler människor till våren. För det blir inte förrän då. Nu är det jullov och ledigt från marknadsaktiviteter. Herregud, vilken höst det har varit med skola och marknader och nya manus. Att det ska bli skönt att vila är bara förnamnet, även efter en kul signering.

Vi ses snart igen allihop, tills dess: heja härliga kollegor och andra goa människor.
Kram Malin Lundskog

En hemsida från Everday