författarskap

Jag tipsar om nobelpristagare i podden

Jo, jag tipsar om nobelpristagare Olga Tikarozuks bok Styr din plog över de dödas ben i veckans poddavsnitt. Även om du brukar backa när ordet nobelpristagare dyker upp i samband med boktips, bli inte rädd. Det här är nämligen en lättillgänglig bok. Med humor (massa humor!). Medmänsklighet. Och underbart filosofiska tankegångar när huvudkaraktären Janina sätter sig upp mot präster, poliser och normer på den polska landsbygden, alldeles nära gränsen till Tjeckien.

Janina bryr sig mer om djuren än människorna och är hooked på astrologi. Medan jag fattar tycke för the revival of tanten, ser byborna henne som en kuf.

Författaren ger oss ett lågmält händelseförlopp i en lågmäld miljö. En svartvit miljö. I en svartvit värld. Där Janina, som har varit både elitidrottare, brobyggare och lärare, nu hjälper sin vän att översätta William Blake. Jag kan inte min Blake, men jag antar att den som kan det kan se fler referenser till honom. Själv skrattade jag högt när Olga och hennes granne Tröger (hon har underbara namn på folket omkring sig) sjunger the Doors.

Romanen sägs vara en thriller, men även om det förekommer mord i den så … vill ni ha en gastkramande thriller är detta kanske inte det bästa valet. Det betyder inte att man som läsare inte undrar över de som mord som sker. Ett efter ett. Och i alla fall jag blev överraskad över upplösningen. Läs den!

Jag tipsar om nobelpristagare, styr din plog över de dödas ben, Olga Tikarozuk, bok, boktips — Tipsar om och matchar med (?) veckans boktips Styr din plog över de dödas ben av Olga Tikarozuk

Om några veckor ska jag diskutera boken i min bokklubb. Det är alltid lika spännande att se vad de andra tycker och visst är det härligt att vi alla får tycka olika?

Vi ses snart igen, tills dess: heja bra böcker!
Kram Malin Lundskog

Femårs-dagbok för reflektion

I början av året skaffade jag mig en femårs-dagbok. Inte så mycket för att minnas vad jag gör, utan mer för att enklare kunna följa min egen utveckling. Jag tänker använda den enbart till mitt skrivande. Hoppas att det blir kul att se tillbaka på till exempel den trettonde februari 2025 om ett år. Undrar vad jag kommer att tänka och känna om dagens ord till exempel. Har de fyra kapitel jag har skrivit och skrivit om idag lett till en ny romanutgivning? Kommer jag att le överseende åt mina våndor, eftersom jag har utvecklats?

femårs-dagbok, reflektion, författare — min femårs-dagbok – snygg matchning med våra väggar, eller hur?

femårs-dagbok, five year diary, reflektion, författare — tänk vad spännande att läsa om det jag gjorde för mitt författarskap för ett, två, tre och fyra år sedan

Ser fram emot att se bakåt

I avsnittet av podden Skriverier med Malin och Cilla som kommer ut imorgon pratar Cilla och jag om vikten av reflektion. Bland annat om hur svårt det är att se sin egen utveckling. Cilla behöver påminna mig ungefär stup i kvarten att det inte ens är tio månader sedan min roman Ett oönskat arv kom ut. Själv tror jag att det var evigheters evighet sedan och tycker att det dröjer alldeles för länge mellan mina böcker. Ja, ungefär som den där aha-upplevelsen jag fick på den bubbliga middagen i lördags.

Jag ser fram emot att se tillbaka på dagarna som har gått framöver och förhoppningsvis kommer jag att se någon slags utveckling. Redan nu kikar jag tillbaka på dagarna som har gått hittills i år och det står inte still på skrivfronten om man säger så …

Ja, vi ses ju snart igen såklart. Tills dess: se både bakåt och framåt!
Kram Malin Lundskog

Oj, så många känslor på en och samma dag

Det har varit gott om känslor i omlopp i mig idag. Njutet av ljuset på morgonpromenaden, den gripande tysta minuten för offren i Örebro, kärleken när jag lekte med Stella och tacksamheten över mina författarkollegor i månadens författarhänggbg. Oj, så många känslor på en och samma dag. Tänk, vilka resurser vi har i oss ändå.

Jag njuter av ljuset

Brukar det bli så här ljust, så här fort, så här års? Jag tycker att skillnaden är enorm för varje dag som går. Kanske brukar det vara så här? Strunt samma egentligen – härligt är det hur som helst. SÅ här såg det ut när vi var ute i morse:

oj, så många känslor, tacksamhet, morgonpromenad knippla

oj, så många känslor, tacksamhet, morgonpromenad knippla, utsikt mot marstrand — ser ni Carlstens fästning på Marstrand där i norr?

oj, så många känslor, tacksamhet, morgonpromenad knippla, röddeviga, vägen

mot slutet av morgonpromenaden kom solen också.
Njutet alltså!

Oj, så många känslor under en enda minut

Jag var på gymmet klockan tolv idag, då den tysta minuten för offren i Örebro hölls. Inte en vikt lyftes, alla löpband stod still, tårar rann nedför kinderna och jag kände en oerhörd gemenskap med de andra. Med alla. Inte bara de på gymmet. Det är fint med oss människor. Med gemenskap. Och med alla känslor vi känner. Som sorg och gemenskap. Samtidigt. Starkast tillsammans.

oj, så många känslor, kettle bell, gym, — Vikterna vilade och jag kände – både sorg och gemenskap på en och samma gång.

Och kärleken till mitt lilla barnbarn

Efter gymmet hängde jag med lilla Stella. Alltså, den kärleken. Till en liten tjej. Den är så stor att den är omätbar. Att få uppleva viljan hos en liten människa att ta sig fram, lära nytt, utforska, utvecklas är stort som livet självt. Det är livet självt. Den tveklösa lusten att fortsätta framåt. Wow för att få uppleva den. Och för att ha ynnesten att känna den villkorslösa kärleken till en annan människa.

Stella, barnbarn, — hon är sju månader nu, lilla Stella. Ofattbart hela alltet …

Tacksamheten över författarhänget

Detta är verkligen en tisdag utöver det vanliga. I dag sågs vi i författarhäng gbg igen. Det ger så otroligt mycket varje gång med peppiga, inspirerande, kreativa, nyttiga och reflekterande.⁠samtal. Och nej, det är inte en tavla i bakgrunden – det är utsikten västerut från högst upp på Hotel Draken i Göteborg. Städernas stad.

Ja, oj, så många känslor jag har känt idag. Ensam och tillsammans. Fint, mitt i allt – eller hur?

Vi ses snart igen allihop. Tills dess: känn!
Kram Malin Lundskog

Lev kreativt

Innehåller sponsrad länk till Bokus

När jag skrev romanen Ett oönskat arv tog jag hjälp av Cecilie Östby som lektör/redaktör. Cecilie och jag har träffats i olika skrivarsammanhang och hon är klok som en hel bok. Dessutom själv en duktig författare och, som inte det räcker, väldigt generös. När vi höll på och bollade mitt röriga manus fram och tillbaka fick jag en present av Cecilie: boken Lev Kreativt av Julia Cameron.

Bättre sent än aldrig?

Det här är över två år sedan nu och äntligen är jag redo att ta tag i 12-stegsprogrammet boken bygger på. Fråga mig inte varför jag har dröjt så med det, för det vet jag inte. Det jag vet är att det kändes som att det är dags nu. Bättre sent än aldrig och sent ska syndaren vakna och så vidare. Jag vet att bokens 12-stegsprogram innebär att skriva morgonsidor. Eftersom jag redan skriver (nästan) varje morgon har jag nog tänkt att jag redan är på gång med min kreativa utveckling. Men så fick jag en impuls häromdagen. Eller nej. Ha ha. Jag var tvungen att röja på kontoret eftersom jag ju skaffade ett nytt skrivbord och då dök boken upp igen. Lev kreativt. Den bara låg där och glänste och jag tror nästan att den hoppade upp i händerna på mig. Här hittar du boken på Bokus.

lev kreativt, bok, julia cameron — den här var det som hoppade upp i händerna på mig, efter mer än två år i mitt arbetsrum

Så: nu är det dags. Vem vet – kanske kommer jag förbi blockeringar jag inte vet om att jag har? En sak är säker och det är att en bok och att skriva av sig på morgonen inte kan göra någon skada i alla fall. Snarare tvärtom. Hoppas jag. Jag är taggad som tusan och vill lära mig mer om mig själv och min kreativitet. Kanske för att jag läser kreativt skrivande just nu och är så inne på spåret att utveckla mitt skrivande? Fråga mig om tolv veckor hur det har gått …

lev kreativt, bok, lapptäcke — Kreativitet och skaparglädje all over the place.
Boken och kortet från Cecilie, ligger på ett lapptäcke som min mamma har gjort.

Lev kreativt, inte bara för oss kreatörer

Jag har bara börjat läsa och det som redan står klart för mig är att det här inte bara är en bok för oss som verkar inom så kallade kreativa områden (konst, musik, skrivande). Kreativitet är något för alla och frågar ni mig (det här står inte i boken vad jag vet) – så blir livet mer levande om vi släpper in kreativiteten i det. Eller om det är släpper ut kreativiteten vi redan har inom oss?

Ja, vi får se hur kul jag tycker att det här är om ett tag. Just nu har jag kul med boken i alla fall och det är väl just nu som räknas?

Vi ses snart igen och tills dess: länge leve kreativiteten!
Kram Malin Lundskog

Cecilie hittar ni här på Instagram, om ni blir nyfikna på henne och hennes tjänster. (bli det)

98: Be-Bop-a-Lula

I det här avsnittet berättar Cilla om 1) att hennes råmanus på spinoffen till Västerviksserien är klart. 2) Att hon hade den snyggaste montern på Smålitt. 3) Att hennes yngste har flyttat hemifrån. Och Malin då? Hon har precis skrivit klart sitt livs första synopsis och inbillar sig för en sekund att hela romanen är färdigskriven. Eventuellt har hon också blivit folkskygg …

Tro´t eller ej, men ibland är det ordning och reda även bakom kulisserna hos de här två författarna. Lyssna, så får ni se! (Eller höra)

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En helt ny dag

Tänk att det kan vara sådan skillnad från den ena dagen till den andra? Igår fick jag inte mycket ur händerna, utan velade mest runt, kollade nyhetsuppdateringar och förlitade mig på stabiliteten ute i naturen (som jag skrev om här). Idag har jag skrivit och utvecklat mitt manus med energi och glatt humör. Så roligt jag har haft när min huvudkaraktär kommer till Knippla för att förbereda sin sommar. (Säg det inte till henne, men det blir inte alls som hon har tänkt sig den … ). En helt ny dag, innebär tydligen en helt ny jag.

Men, pauserna gör ju jobbet och både hundarna och jag behöver komma ut och röra på oss mellan varven. Och vilken dag att göra det på sen!

en helt ny dag, soluppgång — min skrivardag började här, samtidigt som ljuset kikade fram borta i öster

soluppgång, en helt ny dag, knippla, — när jag hade skrivit en stund tog vi morgonrundan runt ön.
Claes går rätt in i solen

knippla hamn, småbåtar, bleke, soluppgång — ja, vilken morgon!

en helt ny dag, malin lundskog, springer spaniels, löprunda, knippla — Och mitt på dagen tog vi en löprunda, hundarna och jag.
Kan hända att jag är bra mycket flåsigare än dem, men … skit i det. Uppiggande var det hur som helst.

Även om jag är en helt ny jag idag, betyder inte det att jag (eller förhoppningsvis någon av oss) glömmer eller slutar vara omtänksamma medmänniskor. Men med kraften av en helt ny dag, kan vi göra mer gott för varandra. Det är fint, eller hur?

Malin Lundskog, leende, Knippla, löpning — En helt ny jag? Kanske inte, men en helt annan känsla än igår.

Ses snart igen. Tills dess: heja alla möjligheter med en ny dag. Och ett nytt jag? Eller kanske snarare samma jag, bara några reflektioner klokare?
Kram Malin Lundskog