författarskap

Jag förbereder skolstart

Jag ska börja skolan igen och är så taggad att jag har mejlat universitet flera gånger. Om sådant som att jag inte hittar något schema och var sjutton registrera man sig. Schemat hade de faktiskt glömt att lägga ut. Registreringen stod däremot klart och tydligt att den inte kunde göras förrän en vecka innan kursstart. Inte två månader …

Aja, jag förbereder skolstart i alla fall. Följer drömmar och ger inte upp hoppet om att skriva böcker som ger avtryck i sina läsare. På tisdag börjar jag plugga kreativt skrivande och konsten att berätta på Umeå universitet. En distansutbildning på halvfart. Jag har beställt kurslitteraturen, skaffat student-id och loggat in på alla (jättemånga!) ställen (jag tror att) jag behöver. Oj, vad det ska bli kul att lära nytt.

jag förbereder skolstart, kurslitteratur, böcker, kreativt skrivande — en del av kurslitteraturen

Ute i otippat god tid

Alltså, jag har till och med tagit fram en ny anteckningsbok i min reMarkable (skrivplatta som känns som att skriva på papper, kan berätta mer om den om ni vill). Nu är det bara den där frågan om var jag hittar länken till föreläsningen på tisdag. Kanske måste mejla institutionen igen? Sådär som människor som inte orkar läsa instruktioner gör, ni vet … Särskilt om de är tanter och inte skäms för sig (=bra egenskap!). Eller så kommer länken inte förrän strax innan föreläsningen? Men jag är inte van vid att jag är ute i så här god tid.

jag förbereder skolstart, kalender, dator, remarkable — söndagsfrukost och förberedelser inför kursstart

Däremot är jag van vid att allt ordnar sig, så jag väntar med att mejla. Till på tisdag. Och läser schemat en gång till. Vad kul det ska bli att plugga igen. Senast var 1999, då jag skrev magisteruppsats i medie- och kommunikationsvetenskap. Då var min lille kille ett halvår. Nästa vecka fyller han 26. Bara lite yngre än jag var när jag skrev den där uppsatsen. Vilken svindlande tanke.

Innan jag försvinner in i mitt nostalgiska universum (alltid när jag tänker på tiden. Och barnen): vi ses snart igen. Tills dess: HEJA alla följda drömmar och ouppgivna hopp!

Kram Malin Lundskog

79: Help!

Äntligen är en helt ny säsong med de två författarna Cecilia Andersson och Malin Lundskog igång. Med kortare avsnitt. Varje vecka. Cilla är i princip klar med sin fjärde bok och har gjort succé på sommarmarknader med sina böcker. Båda två väntar på ja från förlag och tror inte alls på att varje nej är ett steg närmare ett ja … Och Malin? Hon har inte skrivit som hon sa att hon skulle, utan ägnat sig åt att vara farmor och sitter nu och skriver på Fårö.

(Intervjun Malin var med i på P4 Gotland som Malin referar till hittar ni här: Intervju (2 h 16 min in).

Ny säsong, nya tag. 79: Help! inleder hela alltet.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi sätter färg på varandra. Och Fårö?

Vilken dag. Alltså, verkligen: vilken dag! Jag vaknade väldigt utvilad strax före sju i morse (efter mer än nio timmars sömn) och snörade på mig joggingskorna. Rehabjogg längs stranden och morgondopp utan en kotte i sikte. Hur mycket jag än älskar människor, så älskar jag att vara själv.

lågsäsong, sudersand, fårö, morgonjogg — Här sprang jag ner på stranden

strand, fårö, hav, himmel — Älskar folktomt!

Färgstarkt och energigivande

Efter frukosten här på restaurang Fårögården har jag suttit och skrivit. Hela. Dagen. Suttit. Still. Och. Skrivit. Ja, förutom de där små härliga pauserna när man börjar prata om något med någon och sedan dyker in i underbara och reflekterande samtal om sådant där som vänskap, livet och skrivandet. Och så dyker någon annan in i samtalet med nya tankar och så fortsätter det, tills man vänder huvudet mot datorn igen och börjar skriva. Påfylld. Det är som att vi sätter färg på varandra i både tystnaden och genom samtal.

vi sätter färg på varandra, Fåröakademien, skriver, Malin Lundskog, Barasbara Kjellström, Ann-Mari Tornmalm, Britta Sjöström, författare — Vi sätter färg på både varandra och Fårö Bed and breakfast

Ni har säkert också känt den någon gång. Energin man får från andra människor även om man inte pratar med varandra. Eller ens ser på varandra. Jag får energi till mitt skrivande av att höra andras fingrar knacka på tangenter, andras djupa andetag när de funderar. Eller hittar en lösning på något i sitt manus. Ja, men ni vet. Vi ger varandra energi genom att bara vara.

Skrivretreat at its best?

Kanske det som är skrivretreat at its best? När man kan komma och gå som man vill, bada när man vill, skriva och samtala när man vill. vara ensam och vara tillsammans. Eller vara ensam till sammans? Och veta att man har massa härliga människor med intresse för skrivande omkring sig och att det inte finns något annat än skrivande att ägna sig åt just nu.

Inte för att jag vet om ni har några intressen, men om ni har det: häng med andra som har samma intresse. Det ger så oändligt mycket att få vara i ett sådant sammanhang och vi har alla så himla mycket att lära av varandra.

Hur som helst har jag skrivit så länge och blivit så påfylld av mina författarkollegor (och rört mig så lite) att jag har glömt att äta. Därför sitter jag just nu på mitt rum på Fårö bed & breakfast och äter middag. Yoghurt i dricksglas. Någon som vill smaka?

vi sätter färg på varandra, fåröakademien, Fårö bed and breakfast — dagens middag

Imorgon blir det nya tag med mitt fjärde romanmanus som fortfarande står och famlar i något diffust mörker. Och nya samtal. Och nya bad. Bland annat. Tacksam är bara förnamnet jag känner just nu, som har det här sammanhanget att vara i.

Men vi, vi ses snart igen. Tills dess: heja energin vi ger varandra.
Kram Malin Lundskog

Mer om årets resa till Får hittar ni här:

Tråkigt att packa

Framme på Fårö

Nu är vi framme på Fårö. Ja, trots att jag tydligen inte hade bokat biljetterna till färjan som jag sa till Sylvia att jag hade fixat. Tur att det är lågsäsong, så att hon kunde lösa allt medan jag satt bakom ratten från Göteborg till Oskarshamn i morse. Skönt att det är ordning på någon av oss. Och att två så olika individer som vi (en med ordning på sig och en som verkar vara utom all kontroll nu för tiden) kan ha så roligt tillsammans.

Författarveckan, Drotten i Oskarshamn — Framme i Oskarshamn, på väg mot Gotland. Och Fårö.

… och så bilfärjan mot Fårö och jag känner mig som hemma på vägverkets gula bilfärja

Låt Författarveckan Fårö börja

Framme på Fårö, författarveckan — Mitt rum på Fårö Bed & Breakfast fram till fredag. Mysigt, eller hur?

Men nu är vi hur som helst framme på Fårö. Här har jag redan träffat både gamla och nya skrivande bekantskaper. Solen strålar och vibbarna är sådär jättehärliga. Veckan på Fårö är verkligen något speciellt, även om jag börjar som jag brukar: med att bada.

framme på fårö, strande, författarveckan — Stranden!

Framme på fårö, malin lundskog, hav, strand

Och nu? Let Fåröakademiens författarvecka börja. Med skrivande, bad, samtal, skratt, högläsning, utflykter, insikter och … allt det där härliga som uppstår när människor möts. Särskilt när vi möts på en plats som den här. Och alla vill skriva. Eller prata om skrivande.

Har ni förresten varit på Fårö? Här är sanslöst vackert och ett lika hett restips som Knippla. Ja, men. Sverige va?

Vi ses snart igen, allihop. Tills dess: HEJA oss allihop!
Kram Malin Lundskog

Mer om Författarveckan Fårö hittar du här: Tråkigt att packa

Torghandeln i Varberg kommer vi tillbaka till

Jag hade så roligt i Varberg idag att jag bestämde mig direkt. Torghandeln i Varberg kommer vi tillbaka till, mina romaner och jag. På lördag. Folket, vädret och den goa känslan gav mersmak.

torghandeln i varberg, malin lundskog, författare, böcker, romaner, mariannes mirakel, ett oönskat arv — här står väl jag och är glad

Jag älskar dina böcker!

En av de första som stannade till vid mitt bord i morse var en kvinna som köpte mina böcker på Kungsbacka marknad. ”Jag älskar dina böcker!” sa hon. Synd att inte fler var där just då för att höra henne. För hon fortsatte med att berätta att hon har skrattat högt under läsningen. Det intygade hennes man, som har legat bredvid i sängen och blivit störd. Det räckte så för att min dag skulle vara gjord, men den blev ännu bättre. Det var en hel drös lässugna som köpte med sig både Mariannes mirakel och Ett oönskat arv och sådant blir man ju också glad av som författare.

Smart in the dark

Redan innan min entusiastiska läsare dök upp, mötte jag en företagarkollega och vän som också deltog i torghandeln. Ann-sofie, som driver Smart in the dark. Hennes företag har riktigt riktigt bra reflexprodukter (samma kvalitet som vägarbetare använder, så ni fattar ju!). Dessutom är hennes reflexprodukter riktigt riktigt snygga. Både mössor, armband, skärp, sjalar och väskor. Skitsnygga.

På bilden här har hon en av sina jeansväskor, gjord på jeansspill och visst gillar vi när miljöaspekten finns med i bilden. Här hittar ni Smart in the Dark. Om ni inte kommer till Varberg på lördag alltså, hon är där då också.

Ann-Sofie är förresten inte bara hjärnan bakom smart in the dark. Hon är en sanslöst driven entreprenör, som också har en kaffemoppe. (Vet inte om det är rätt beskrivning, men en mobil kaffeservering). Den stod hennes man och ena son med nere vid vattnet i Varberg igår. Och Ann-Sofie och jag fick direktleverans upp till torget. Jättegott! Och smart det också, eller hur?

Vi ses väl i Varberg?

Onsdagen den 31/7 fortsätter jag min torghandelskarriär. Då kommer mina romaner och jag till Varberg, vilket väl passar utmärkt med tanke på att det är västkustfeelgood det handlar om? Jag ser fram emot utflykten och hoppas många lässugna gör en utflykt dit. Ja, vi ses väl i Varberg helt enkelt? Kl 9-15 hittar ni mina romaner och mig någonstans på torget. Det blir kul! Och Varberg är ju verkligen en mysig stad. Kanske särskilt på sommaren?

Ses vi inte i Varberg, så ses vi snart här på bloggen igen. Tills dess: länge leve torghandeln (visste det något särskilt med den?) och mysiga sommarutflykter.
Kram Malin Lundskog

PS. Torghandelskarriären jag skriver om? Jo, jag har ju gjort två försök i Kungsbacka (läs mer här och här om ni vill). Det har gått sådär. I alla fall vädermässigt med både kuling och ösregn och jag som inte har tält och ett bord som knappt står upp … Men nu har jag lånat ett stadigt bord och vädret är så sommarstadigt det någonsin kan bli här på västkusten. Heller tummarna för att det håller i sig imorgon också.