författarskap

Detta hjälpte mig under första redigeringsrundan

Vet ni vad??? Idag blev jag klar med första redigeringsrundan av mitt tredje romanmanus. Hipp hurra! Och även om jag tycker att redigering är en kul del av att skriva romaner, är jag glad att jag har mina tricks för att ta mig igenom rastlöshet, tappade sugar, ofokuserade perioder och annat. Eller tricks och tricks? Verktyg kanske? Hur som helst, detta hjälpte mig under första redigeringsrundan: pomodorometoden, snällhet och jävlaranamma. Förutom kunskap från olika håll och kanter.

Detta hjälpte mig under första redigeringsrundan, Malin Lundskogs arm, born to run tatuering

en hel pärm är nu full
med kladdiga kommentarer
som jag hoppas att jag kan läsa
när de ska in i datorn …

Mina tricks för att ta mig igenom redigeringen

Pomodorometoden – jag jobbar fokuserat i tjugofem minuter (telefon, mail och you name av saker jag blir störd av är långt bort eller avstängda) och sedan pausar jag i fem minuter. Efter fyra sådana tjugofemminutare är pausen femton minuter. På datorn använder jag mig av en timer som ni hittar här och det finns appar för telefonen att ladda ner. Självklart funkar en vanlig äggklocka också (finns de fortfarande?). Här har jag beskrivit pomodorometoden tidigare.
Snällhet – jag är snäll mot mig själv och har lärt mig (den hårda utmattningsvägen ni vet) att vara glad och nöjd över det som blir gjort och aldrig någonsin klanka ner på mig själv om det jag planerade att göra inte blir klart. Fokus på rätt grejer, eller hur?
Jävlaranamma – jo, det behöver jag också. Hur snäll jag än är mot mig själv och hur många pomodoro-tillfällen jag än kör så behöver jag spänna musklerna ibland och peppa mig själv att bara göra det. Som jag gör när jag är pt och tränar andra. ”Kom igen, Malin! Visa vad du går för.” Typ.

Kunskap och erfarenhet hjälper också till i redigeringsfasen

Ja, sen hjälper ju självklart ren redigeringskunskap till. Att veta vad jag ska titta på och kunna avgöra vad som tillför berättelsen något och vad som bara är rent ordbajseri. Jag märker stor skillnad på min kunskap om hantverket som skrivandet faktiskt är nu, jämfört med min debutroman och även med uppföljaren. Tänk vad man lär sig genom att göra.

Utöver min egen erfarenhet läser jag böcker om skrivande. Ja, jag läser skönlitteratur och tittar på tv-serier också, där jag lär mig av hur de är uppbyggda. Och jag lyssnar på poddar (här hittar ni några tips på skrivarpoddar), jag pratar med andra som skriver och jag går kurser. Just nu går jag en digital kurs som heter Författarakademin, med Anna Karolina och Caroline Engvall som lärare. Tycker inte ni också att det är kul att lära nytt inom områden man tycker är roliga?

Ja, nu ska jag alltså bara putta in allt jag har redigerat i dokumentet i datorn också. Även om det inte är så bara. Funderar faktiskt på att ta lite semester först. Vi får se imorgon när jag vaknar hur det blir … Just nu är jag glad att jag har kommit så här långt. Hipp hurra för allt som har hjälpt mig under första redigeringsrundan.

Ses snart! Tills dess: HEJA HEJA er och allt ni kan och lär er.
Kram Malin Lundskog

Bort med henne, tänkte jag och såg ut över havet

Bort med henne, sa jag till mig själv där jag satt på klipporna som var mitt redigeringsrum för några timmar idag. Och så gick det till när en karaktär försvann från mitt manus. Jag drog ett streck över henne och lät andra axla hennes roll. Svårare än så är det inte att göra sig av med folk, he he. Dra ett streck över dem bara, det finns andra som fyller deras funktion. Om de ens hade en funktion att fylla?

Ett sätt att skaffa sig merjobb

Okej, riktigt så enkelt är det ju inte att göra sig av med varken påhittade karaktärer eller verkliga människor. Det jag gjorde där ute på klipporna idag har snarare gett mig merjobb. För i samma stund som jag sa bort med henne, skapades luckor jag behöver fylla.

Den här karaktären lyfte inte mitt manus på något sätt, men hon gjorde ändå några saker som behöver finnas kvar i berättelsen. Vem ska göra de sakerna nu och vad gjorde hon som var helt ointressant för framtida läsare?

Alltså, såna här överraskningar är en av alla de roliga grejerna med författarskapet. Ja, även jobbet de medför. För redigering är en riktigt rolig del av det hela, särskilt med ett skrivrum som detta.

bort med henne, Malin Lundskog, författare, redigering på klipporna, manus — *Jo, rätt nöjd med dagens skrivarlya*

Utsikt från Knippla, sjöräddningen, västkusten — *Utsikten gick inte av för hackor den heller*

Vi ses snart igen, karaktären sparar jag till ett annat manus (för det var inget fel på henne). HEJA på med sommar, jobb och allt vad ni gör.

Kram Malin Lundskog

Jag har hört att du är författare. Också.

När jag gick förbi en av alla bänkarna här på Knippla häromdagen stoppade en dam mig. ”Jag har hört att du är författare. Också.” Och jag som trodde att jag hade tjatat hål i huvudet på folk om mitt skrivande, min debutroman och uppföljaren som kommer ut våren 2024. Så fel jag hade. Vi pratade om boken, skrivandet och jag fick chansen att berätta om att uppföljaren utspelar sig på Knippla. Och så gick det till när jag fick två nya läsare. Jo, för både damen som ställde frågan och kvinnan som satt bredvid och trasslade upp en fiskelina ville ha en bok.

Jag har hört att du är författare, Mariannes mirakel, Malin Lundskog — två signerade exemplar av min debutroman Mariannes mirakel

Vet ni, jag vet inte om det är mina läsare eller jag som blir gladast över de här mötena, men en sak är säker och det är att jag blir gôrglad. Det är en av alla roligaste saker med att skriva böcker: att prata om dem och att få signera dem. Jag är så glad att hon stoppade mig med ett ”Jag har hört att du är författare. Också.”

Glädje är den röda tråden i allt jag gör

Ja, så var det ju det där med ordet också. Att jag är författare. Också. Jag förstår att det inte är lätt att hänga med eftersom jag inte håller mig till en bransch, en gren eller en sysselsättning. Precis som ni är jag fler än en sak. En inriktning. Jag är författare, instruktör, föreläsare, poddare, bloggare, skribent. Jag var krögare och vem vet, det kanske jag blir igen. En sak är säker i virrvarret av allt jag gör och det är att jag gör det med glädje, för glädje.

Självklart signerar jag gärna fler ex av min debutroman Mariannes mirakel. Säg till bara! Och eftersom jag tydligen har tjatat hål i huvudet på alla om att jag är författare (också) så kan det hända att jag tjôtar vidare. Okej?

Ses snart igen. HEJA allt vi är och gör.
Kram Malin Lundskog

Jag letar ordspråk och talesätt

Jag letar ordspråk, talesätt och andra sayings till en av karaktärerna i manuset jag just nu redigerar. En av tanterna använder gamla ordspråk på var och varannan sida. Ibland passar de in, men något av orden är fel och ibland är hela talesättet helt fel i just den situationen. Hur som helst så behöver jag fler talesätt i mitt lager. Har ni några på lager? Gärna några som äldre personer använder, eftersom den här kvinnan över åttio. Felen fixar jag dit själv, he he.

Jag har tänkt på det här med att använda sig av talesätt eller ordspråk på ett nytt sätt ett tag. Även om jag ibland tycker att det är synd att de gamla ordstäven är på utdöende, så kan det bli ganska kul med felsägningar. Det är kanske inte fel, utan en kreativ utveckling av språket? Min karaktär skulle kunna säga klart som krabbspad istället för klart som korvspad till exempel. Vips har jag fått in en dos Bohuslän i talesättet, eller hur?

talesätt, jag letar ordspråk, good things come to those who wait — eller den som väntar på nåt gott … ett ordspråk så gott som något?
Skylt från Guinessbryggeriets utställning i Dublin

När manuset väl blir bok kanske det här är bortplockat, vem vet. Det kanske bara är jag som tycker att det är kul och som är galet förtjust i min karaktär också, vem vet. Men jag letar ordspråk just nu i alla fall, så får vi se vart det barkar hän …

Tack på förhand för tips på kul/bra/klassiska eller bara existerande ordspråk, talesätt och andra sayings som jag kan sätta i munnen på min romankaraktär. Självklart kan jag googla, men vill helst ha ordspråk som faktiskt används.

Ses snart! Tills dess: HEJA er friskt humör, det är det som musen gör (ja, vad vet ni?)
Kram Malin Lundskog

Jag lyfter hälsohetsen i Mariannes mirakel

Hur kom du på idén till Mariannes mirakel frågade Yvette Klang i sin författarintervju med mig. Ungefär då insåg jag att min debutroman inte bara handlar om inkontinens och trassliga relationer inom en familj, som jag brukar prata om. Det finns mer. Som att jag ville lyfta hälsohetsen, till exempel.

Runt midsommar svarade jag på frågor om mitt författarskap hos Yvette Klang, en av mina författarkollegor här på västkusten. Här kommer mini-intervjun, som ursprungligen presenterades på Yvettes Instagramkonto.

Idén till romanen Mariannes mirakel

Jag lyfter hälsohetsen i Mariannes mirakel, löpcoach, roman, Malin Lundskog — Ja, faktiskt. På den vägen är det …

Idén till romanen Mariannes mirakel har ni kanske läst om förut, men för er som har missat hittar ni ett inlägg här om hur allt började med en viskning.

Jag hoppas att ni tar med er insikten om att vi aldrig är ensamma

Jo, Mina huvudkaraktärer är kanske inga man skulle vilja umgås med varje dag. Tänk läget för dem då, som är en familj. OMG! Men utöver insikter om att vi ofta sitter fast i mönster i våra relationer, så hoppas jag att ni som läser Mariannes mirakel tar med er hopp. Hopp och insikten om att vi aldrig är ensamma och att det hjälper att prata om det. Vad det nu än är …

Jag lyfter hälsohetsen i Mariannes mirakel, roman Mariannes mirakel, författare Malin Lundskog

Tips till er som vill skriva om relationer som skaver

Våga känna är mitt hetaste tips. Våga känna vad du egentligen tycker, tänker och känner. Längst in. Skriv om det. Reflektera över det. Och lyssna in vad och hur andra pratar och agerar. Skriv om det som bränner.

Om det blir fler böcker med Malin Lundskog som författare?

You bet! Det visste jag inte under intervjun i början av juni, men nu vet jag. Våren 2024 kommer uppföljaren till Mariannes mirakel, så passa på att min debutroman nu om ni inte redan har gjort det. Maila mig för signerat ex.

Jag lyfter hälsohetsen i Mariannes mirakel, Malin Lundskog skriver fler böcker — jag hoppas att det blir ännu fler romaner från mig i era bokhyllor

Boktips

Jag undrar när jag ska sluta tipsa om Vad jag pratar om när jag pratar om löpning av Haruki Murakami. Har tydligen hålla på sedan 2014. Stay tuned så får vi se.

Ja, jag lyfter hälsohetsen i Mariannes mirakel genom att låta en av två systrar vara personlig tränare med sanslöst ohälsosamma ideal. Jag gör vad jag kan för att tvista till verkligheten och kvinnorna boken handlar om har igen verklig förlaga. Däremot vet vi ju allihop att verkligheten överträffar dikten …

Mariannes mirakel, Malin Lundskog, ljudbok, tryckt bok

Här ser ni pappers- respektive ljudboksutgåvan av romanen Mariannes mirakel. Jag tycker så himla mycket om dem båda två, men undrar ibland om det ens går att förstå att det är samma bok. Vad säger ni?

Blir helt pirrig när jag tänker på nästa bok. Nästa omslag. Och när jag ska berätta för er vad den handlar om …

Ses snart igen, tills dess: HEJA HEJA!
Kram Malin Lundskog

Jag vet EN som tycker om min kommande roman

Jag vet redan en som tycker om min kommande roman. Till och med så mycket att hon är rörd till tårar. Vilken grej ändå, att mina ord kan ha den inverkan på någon. Ja, även om denna någon är jag själv …

I förmiddags redigerade jag färdigt mitt manus för den här gången och jag har varit stentuff. Jag har strukit meningar jag älskar och tagit bort beskrivningar av Bohuslän, som kanske inte hör hemma i en roman, utan snarare en turistbroschyr. Utan att tveka har jag redigerat bort över sju tusen ord (herregud så många onödiga ord jag har strösslat manuset med). Och jag har gråtit. Så rörd och tagen av berättelsen är jag. Och då är det jag som har hittat på den.

jag vet en som tycker om min nya roman, Malin Lundskog, manus, redigering, författare — jo, här sitter jag med tårar i ögonen

Som författare, och människa över huvud taget, kan vi aldrig veta hur det vi skriver, säger eller gör tas emot av dem som läser och lyssnar. När ni läser min roman är berättelsen er att tolka som ni vill och det är både skrämmande och ascoolt. Tänk att en berättelse kan få flera olika betydelser? Visst är det häftigt?

Självklart hoppas jag så in i hoppsan mycket att ni ska bli lika tagna som jag, men det får jag inte veta förrän våren 2024 då boken släpps. Just nu är jag glad att jag har berört en läsare, även om den läsaren är jag.

Karaktärerna i min kommande roman kan ni träffa redan nu

Några av karaktärerna i den kommande romanen får ni träffa redan i min debutroman Mariannes mirakel. Har ni inte läst den än beställer ni signerade ex hos mig, utan autograf hittar ni dem i nätbokhandeln, på några bibliotek (annars kan ni alltid beställa dit den) och i en och annan bokhandel.

Just nu väntar jag på redaktörens utlåtande och tills jag får det tror jag att jag ska ta mig an redigering av nästa manus. Jo, för jag har ett råmanus till som är klart. Kanske ska jag njuta av att jag redan vet en som tycker om min kommande roman först.

Vi ses snart igen, tills dess: HEJA HEJA!
Kram Malin Lundskog

Här kan ni läsa om att jag har signerat förlagsavtal och vill ni höra mig prata om skrivande gör ni det i podden Skriverier med Malin och Cilla, som ni hittar här.