Malin Lundskog

författarskap och livsglädje

ö-liv

Jag kommer från den syndiga ön

innehåller annonslänk till Bokus,

Ha ha ha, vilken dag jag har haft på Hönö. Julmarknad hela dagen i Hönö Klåva och julstämningen var tamejtusan på topp. Det roligaste med marknader och bokmässor är ju samtalen med människor. Både andra utställare och besökare. Som kommentaren jag fick från två Fotö-bor i dag om att jag kommer från den syndiga ön. Det kanske är därför jag trivs så bra där, he he.

jag kommer från den syndiga ön, julmarknad, skärgården i advent, hönö, knippla, förfatatre
utsikt från Länkarnas hus på Hönö. där jag stod på julmarknaden

Det här med den syndiga ön beror kanske på att människorna på de andra öarna var bra mycket mer kyrkliga än de är här på Knippla. Eller så har det med festglädjen här på ön att göra? Jag vet inte, men blir ju nyfiken. Det jag vet är att gästvänligheten och människoglädjen är stor här. Och att jag trivs. Men så älskar jag fester och har gått ur kyrkan också. Och nu var det inte synder utan advent i skärgården på Hönö jag skulle berätta om …

jag kommer från den syndiga ön, Mariannes mirakel, Malin Lundskog
jo, jag TYCKER verkligen att det är så här kul att vara på marknad med min roman

Samtal om synder, relationer och ö-liv på julmarknaden

Hur som helst, samtalen jag hade under dagen handlade om både syndiga laster, familjerelationer och ö-liv. Och wow för att både Fotöborna och folk från andra öar köpte min roman Mariannes mirakel på julmarknaden. Jag är så himla glad att jag hittar ut med min roman Mariannes mirakel igen. Som om både boken och jag har vaknat till liv och laddar om för nästa roman (hej våren 2024!) och fler marknader.

jag kommer från den syndiga ön, Malin Lundskog, knippla
solnedgång på skärgården i advent, hönö
ankare, skärgården i advent, utsikt, västkusten

Det är väl ändå jättemysigt med julmarknader? Jag tycker att de ger i alla fall en liten glimt av den där känslan jag hade som barn inför jul. Att det verkligen är en magisk tid på året. Och nej, jag tror faktiskt inte att vi kan köpa eller stressa soss till den känslan, men en sån här dag då jag självklart ör glad över försäljning, så är det samtalen jag minns. Och glittret i ögonen hos dem jag pratar med. Det är fint det. Att vara människa. Och att få stå på en julmarknad när snön faktisk har lagt sig utanför fönstren även här ute å öarna. It´s a kind of magic det också.

Apropå att jag kommer från den syndiga ön

Apropå det här med att jag kommer från den syndiga ön: Kommer ni ihåg att vi på Knippla kalla(de)s för knodar? Det berättade jag om här.

Vill ni också köpa ett (eller flera?) ex av min bok? Antingen gör ni det genom ett mail till mig för ett signerat ex eller så passar ni på hos Bokus om ni ändå ska köpa fler böcker.

(Som ni vet innebär ett klick på mina Bokuslänkar ingen extra kostnad för er, men köper ni något via min länk får jag en kick back på det.)

Vi ses snart igen, imorgon är jag tillbaka på Hönö och skärgården i advent igen. Undrar vad jag lär mig för nytt då?
Kram Malin Lundskog

Vinterbad och midsommarhetta

Alltså, kolla! Vi har fått snö på Knippla. Inte mycket, men det är väl inte kvantiteten som räknas, he he. Och mitt i det här vackra har jag suttit inomhus JÄTTE-många timmar och svettats. Jo, på riktigt. Och det beror inte på vallningar och klimakteriet utan på att i berättelsen jag skriver på just nu är det midsommar och värsta värmeböljan. Jag blev så varm att jag tog mig ut för det som kanske kan kallas säsongens första vinterbad?

vinterbad, Malin Lundskog på Knippla, västkusten
alltså, färgskalan här ute!
fotsteg i snön, vinterbad, Malin Lundskog
Malin Lundskog, vinterbad, kalla bad, västkusten, knippla
vinterbad, knippla, västkusten, Malin Lundskog
julbikinin är på
vinterbad, kalla bad, Malin Lundskog på Knippla, badglädje
utsikt från bastun på Knippla, västkusten
utsikten gick inte av för hackor idag heller
klippa på Knippla, lä, vinter, kalla bad
och här bakom var det lä

Det här är en av de bästa och mest uppiggande pauserna från livet bakom tangentbordet jag vet. Och det är också stunder som de här som jag undrar varför jag ibland under korta ögonblick funderar över om det är vettigt att bo här ute på ön. Det är ju världens vettigaste grej! Särskilt när skrivpasset handlade om världens svettigaste tjej (och härmed är även rim-stugan i full gång).

Ps. det var inte dumt att komma in i värmen och fortsätta skriva om svettiga sommardagar efter badet här ute.

Vi ses snart igen. Tills dess: HEJA pauserna man inte vill vara utan.
Kram Malin Lundskog

Mer om kalla bad här och mer om mitt författarskap både här på bloggen, men också i podden Skriverier med Malin och Cilla. Ni vet väl att ni kan prenumerera på båda?

En lugn söndag

Jag älskar människor, jag tycker om att ha mycket omkring mig och en hel del att göra. Men ändå. En lugn söndag. Så himla skönt. Och det är väl det här som är grejen med livet. Kontrasterna. Och att kunna välja dem själv, eller vad säger ni?

en lugn söndag, frälsarkrans, knippla, utsikt
lugnt på många sätt

På söndagförmiddagar har jag min träning här ute på Knippla och det var enda passa tiden-grejen för dagen. Och ett härligt träningspass med goa människor ingår i vad jag kallar lugn söndag, även om själva träningen är allt annat än lugn. Men ni vet. Resten av dagen. Soffhäng, stickning, bokläsning, hundgos, slumra, hundpromenad och mera soffa. Utan att kolla klockan. Bara gå på känsla. Och nej, jag har inte ens duschat efter träningen. Får se hur det blir med det …

Ses snart igen, tills dess: HEJA lugnet. Och kaoset, om ni hellre vill ha det.
Kram Malin Lundskog

PS. Enda abret just nu är att de där pepparkakshusbyggena från igår står på mitt kontor, det luktar så gott att det rinner i munnen på mig.

Pepparkakshus-tävlingen är tävlad. Vem vann?

Idag har vi haft tävling här hemma. Ja, vi tjuvstartade julen (eller kan vi skylla på det där fenomenet novent?) redan den artonde november på grund av skitsvårt att få ihop sex personer samtidigt. Särskilt om fyra av de här sex är unga vuxna med hur mycket kul som helst för sig på helgerna. Och en är författare med marknader och bokmässor att delta på, förstås. Så idag gick pepparkakshus-tävlingen av stapeln.

Jag hade velat skriva den årliga pepparkakshus-tävlingen, för visst låter det mysigt? Men det är första gången den sker och vad som händer nästa år är det ingen som vet. Skitsamma. Tävlingen är tävlad och ingen vet vem som har vunnit. Av de två deltagande lagen har varje lag korat sig själva som vinnare. Ni kanske vill hjälpa till? Rösta gärna i kommentarerna nedan (helst på mitt lags alster, he he).

Tjejerna mot killarna

Lagen var tjejerna, mina svärdöttrar och jag, mot killarna, min man och våra söner och i flera veckor har vi (tjejerna) pratat om vad vi ska ha för pynt och attiraljer. Killarna hade tydligen ingen aning om vad de skulle göra, eller om de ens skulle handla något förrän igår. Men då hade de bestämt vad de skulle göra. Vi visst inte förrän vi satte oss ner med allt vårt pynt vad vi skulle göra, ha ha.

pepparkakshus-tävlingen, knippla, ritning
pepparkakshus-tävlingen, mallar, knippla
pepparkakshus-tävlingen, kristyr, nonstop
pepparkakshus-tävlingen, kristyr, pynta, jul

När vi satte oss ner för att rita kom vi på: sjöbodar. Det passar ju bra här på Knippla. Och sen växte resten successivt fram, med ljugarbänk, brygga, båt, gran (som ser ut som en heffaklump).

Killarna var lika fokuserade som oss och hade fullt sjå med att bygga sin fyr:

pepparkakshus-tävlingen, pepparkaksfyr
fråga mig helst inte om fyrvaktarens extradekoration …
pepparkakshus-tävlingen, sjöbodar
Sjöbodar, ljugarbänk, brygga och obs för båten med segel och allt.
Och heffaklumpen som kom till av att vi blandade för lös kristyr …

Jag älskar att leka med mina vuxna barn. Alltså, jag kan bli så glad över att de dels är så fina och dels över att de vill leka med oss att jag gråter. Herregud vad fint livet är, särskilt ibland. Vem som vinner är helt ointressant. Egentligen. Även om det är kul. Att vinna. Men den högsta vinsten, den är väl ändå den att få vara tillsammans med dem man älskar?

Vi ses snart igen, allihop. Tills dess: heja alla (och rösta gärna på tjejerna, he he).
Kram Malin Lundskog

Och på juldagen avgör vi vårt familje-OS, som har en gren kvar. En lek det också även om de tär en tävling …

Vad är det bästa som kan hända idag?

Den frågan ställer jag mig (nästan, nästan, nästan) varje morgon: Vad är det bästa som kan hända idag? Och wow vilken skillnad den gör. Men det är inte den enda frågan jag ställer mig när dagen börjar.

vad är det bästa som kan hända, ljuslyktor och levande ljus, Malin Lundskog, morgonmeditation
min morgonstund med meditation och reflektion

Fler frågor att börja dagen med

Ungefär så här ser mina frågor till mig själv ut varje morgon. Ibland skriver jag ner svaren efter min morgonmeditation (mer om den här), ibland reflekterar jag över frågorna under morgonpromenaden.

  • Hur vill jag känna mig idag?
  • Vem vill jag vara idag?
  • Vad är det bästa som kan hända idag?

Det gör gott att bestämma sig för en riktning för dagen (bättre än alla att göra-listor och detaljerade planer i världen tycker jag).

vad är det bästa som kan hända idag, knippla, hav, himmel, morgonpromenad i november
morgonpromenaden isande vind idag

På första frågan, om hur jag vill känna mig idag, svarade jag att jag vill känna mig lätt, rolig och stark, smart och kärleksfull. Det är inte varje dag just det här är viktigast för mig. Men oavsett vad som dyker upp som svar, så ger det en skön påminnelse om vad jag faktiskt vill fokusera på. Nån mer än jag som kidnappas av annat annars? Och tror att det är viktigare att bocka av nån lista fylld av prestation?

Vem vill jag vara idag då? Jo, jag vill vara hon som inspirerar andra och lockar till skratt. Jag vill också vara hon som slutför (hej hej igångsättare) och skapar. Det inspirerar mig mycket mer än att ha uppgiften skriva nyhetsbrev framför mig. Och att göra-punkten skapa gratisgåva till alla som vill fira Mariannes mirakel två år. Är ni med?

Vad är det bästa som kan hända idag?

Mitt svar på den frågan är anledningen till det här blogginlägget. För det jag svarade var att det bästa som kan hända är att jag skriver ett blogginlägg på temat. Och att jag skrattar mig igenom dagen.

Jag vet inte vad ni tycker, men för mig är det är så inspirerande och också en påminnelse om vem jag mår bra av att vara. Annars vet man ju inte om man blir en Marianne (ja, som i Mariannes mirakel) och det vill jag inte. Men, som vi pratade om på Mariannes mirakulösa bokklubb igår, det är nog lätt hänt att man halkar dit om man inte är är medveten om hur man vill känna sig och vem man vill vara.

Vad vet jag, kanske har jag varit hon som inspirerar i och med det här inlägget? Det kan jag ju inte veta, men jag kan göra mitt bästa.

O så ses vi snart igen, tills dess: HEJA HEJA dig, oavsett hur du börjar dagen.
Kram Malin Lundskog

ps. ni vet väl att ni kan följa bloggen, antingen genom rss-flöde eller till exempel genom att spara den som favorit. Om ni gillar det jag gör här alltså. Och gör ni det – tipsa gärna era nära och kära och andra som ni tror kan gilla den.

En stillsam eftermiddagspromenad rensar hjärnan

Ni vet det där med väder och att jag älskar väder? Oavsett om det handlar om storm eller stiltje, regn eller sol och alla andra väder. Men det här ändå. Stillheten. I torsdags var det så här stilla och just då kändes det som att en stillsam eftermiddagspromenad var det allra bästa för att rensa hjärnan efter en dag i skrivarstolen.

, sjöbodar på knippla, spegling i vattnet
En stillsam eftermiddagspromenad rensar hjärnan, sjöbodar, spegling, utsikt
ljuset? är det inte magiskt?
En stillsam eftermiddagspromenad rensar hjärnan, sjöbodar på knippla, knippla hamn, november
En stillsam eftermiddagspromenad rensar hjärnan, utsikt västerut, solnedgång

Vet ni, ibland är det så vackert här att jag nästan inte vet vart jag ska ta vägen. Så jag tar vägen hit. Till bloggen. Och bjuder på stillhet, sjöbodar och speglingar från eftermiddagspromenaden i torsdags. Och kanske den snyggaste spegelbilden av dem alla:

fina Brorsan, på Ankis (badplats) här på Knippla

Ses snart igen och tills dess: HEJA allihop och heja naturen som är så här vacker.
Kram Malin Lundskog

En hemsida från Everday