ö-liv

När kreativa mångsysslare ses

När kreativa mångsysslare ses kan det bli hur som helst. Det kan bli galet, idérikt och kreativt, fantasibollande och alldeles. Ja, ta mig tusan: alldeles underbart! Som när jag hälsade på hemma hos Carolina på Hälsö. Bara att få strosa runt i hennes trädgård gjorde gott och att höra hur hon tänker på hållbarhet och ekologisk odling och sånt som jag tycker är både intressant och viktigt gjorde min dag. Men, ni vet …

När kreativa mångsysslare ses och den ena tycker att den andras alster är så himla bra (Carolinas skapande med blommor, färg och form och hon sa detsamma om min roman Mariannes mirakel) och att fler borde få ta del av det, ja då är det nåt som drar igång där inne någonstans. Vi måste (inte som i ett jobbigt måste, utan som i ett vill) göra något tillsammans. Den känslan, som inte bara stannar vid en känsla utan vid att man faktiskt gör något. Så nu gör vi det.

Bubbel, pyssel och babbel

Jag efterfrågar ju fler viktiga samtal (hörde ni senaste avsnittet av Mitt perfekta liv?) och hokus pokus – här kommer de. Tror jag. För den åttonde november ses vi och pratar om sådant som min roman Mariannes mirakel väcker lusten att prata om, jag pratar om mitt författarskap och Carolina leder oss in i kreativiteten genom att vi under tiden som vi har de där goa snacken, äter snacksen och dricker bubblet skapar ett bokrelaterat alster som kommer att bli årets julklapp. Jag lovar!

Tänk er själv en mörk kväll tillsammans med andra härliga människor där inget är fel när det gäller tankar, samtal och skapande. Bubbel och snacks och så det fina med att få med sig sitt eget bokrelaterade pyssel och en roman hem. Jag vill komma. Vill ni?

När? 8 november kl 18-20
Var? Församlingshemmet, Hyppeln (ön jag tittar ut på varenda morgon under hundrundan.)
Hur? Som ni är, möjligtvis med en dos nyfikenhet i bagaget.

Boka hos mig.

blommor, trädgård på Hälsö, västkusten — Carolinas trädgård, blir så sugen på blommor i massor på vår lilla plätt

när kreativa mångsysslare ses, blommor, hälsö, trädgård

blommor, rosor, rosa, trädgård, hälsö — fattar ni doften?

när kreativa mångsysslare ses, skaparglädje, c skapar, hälsö — skaparglädje, eller hur?

Ses snart igen, här och/eller på Hyppeln. Tills dess: HEJA ER!

Förresten, ni som inte befinner här på västkusten den åttonde november, ni vet väl att jag drar igång Mariannes bokklubb online den sjätte november? Välkomna till allt!
Kram Malin Lundskog

I bastun pratade vi om döden

Kommer ni ihåg igår, när jag satt i podden Mitt perfekta liv och längtade efter viktiga samtal? Lägg till sanningen om att vi får det vi ber om och voilà! Där har ni min fredagskväll. Jag gick till bastun (min nya fredagsgrej ni vet, även om jag har pausat i några veckor nu på grund av varit på andra äventyr), slängde av mig kläderna och … rätt var det var satt vi där och pratade om döden. Så fint.

Var sak har sin tid

Döden är väl det enda vi vet att vi ska igenom allihop och ändå pratar vi inte om den? Inte för att jag har gått i bräschen för samtalsämnet, jag har tills för några år sedan inte ens tänkt på att jag själv någon gång ska dö. Jag minns skylten in till kyrkogården bredvid min gymnasieskola. Tänk på döden, stod det. Vi förstod ingenting. Kanske till och med skrattade? Varför skulle vi tänka på döden, när det var livet som gällde? Inte hade vi en tanke på att döden är en helt naturlig del av livet.

Var sak har sin tid, så det kanske inte är konstigt att intresset för att samtal om döden vaknar med åldern? Och oavsett, så är det jätteintressant att prata om sådant där ingen har facit. Då är ju allt rätt och nyfikenheten leder samtalet från hur vi vill ha vår begravning till vad vi tror händer efter döden vidare. Hela vägen in i oändligheten. Eller vart vi nu tar vägen (om vi tar vägen någonstans).

Vad säger ni, är döden en del av livet som ni pratar om, eller låter ni det komma när det kommer och bli som det blir? Bli som det blir, blir det ju oavsett, men ni fattar.

Vi ses snart här igen, tills dess: HEJA de viktiga samtalen och er som samtalar.
Kram Malin Lundskog

ps. bastun här på Knippla hittar ni mer om här. Välkomna!

Och på söndagen både slutar och börjar jag veckan

Från fredag eftermiddag till söndag morgon tar jag helg. Och på söndagen är jag redo att jobba igen. Inte bara redo förresten, jag är oftast sugen på att ta tag i jobbet när söndagen är här. Då avslutar jag veckan som har gått om jag har grejer jag bara måste komma ikapp med. Dessutom laddar jag upp för veckan som kommer. I ett lagom tempo och på halvlösa boliner. Ja, jag gillar verkligen arbetslusten som kommer efter ett och ett halvt dygns avhållsamhet.

Idag har jag bloggat ikapp mig, svarat på mail och planerat veckan som kommer med nyhetsbrev (du missar väl inte mitt HEJA-rop? Det får så mycket beröm att jag blir alldeles generad), blogginlägg och ett skrivretreat jag ska på. Dessutom har jag kört träning med ett så härligt gäng här på Knippla, som jag gör varje söndag. Idag har vi också haft styrelsemöte i öns nystartade företagarförening och dessutom ett möte om finansiering och utveckling av Föreningsgården här på Knippla.

Och på söndagen

Ja, det är som att söndagar är en enda härlig bonusdag för mig. Då energin är tillbaka efter en ledig lördag och oftast en ledig fredag eftermiddag också. Och vet ni vad jag tror? Jag tror att det är något med att jobba på de där lösa bolinerna och söndagar är som klippta och skurna för för den approachen. Det är ju egentligen en ledig dag. Är ni med?

Och imorgon är det måndag, då drar en ny rolig arbetsvecka igång. En kort sådan, eftersom jag drar på skrivretreat torsdag till söndag.

Oavsett om vi jobbar söndagar eller inte, så ses vi snart här igen. Tills dess: HEJA er, allihop.
Kram Malin Lundskog

Malin Lundskog, nybadad, oktober på Knippla, västkusten — och som de allra flesta söndagar slapp jag duscha efter träningen, eftersom havet låg och väntade på mig …

Hela havet stormar

Det är inte bara för att jag måste på grund av hundar som jag går ut en dag som denna. Eller går och går. Stretar dubbelvikt är nog en bättre beskrivning på promenaderna idag. Och på klipporna kröp jag till och med. Men man vill ju inte missa naturens alldeles egna skådespel, eller hur? Snacka hela havet stormar.

utsikt, hela havet stormar, vågor vid bastun på knippla, oktober 2023

hela havet stormar, vågor vid bastun på knippla, oktober 2023 — någonstans under allt vågskum är en av våra finaste badtrappor

hela havet stormar, Ankis badplats på knippla, oktober 2023 — här är en annan härlig badplats, Ankis.

hela havet stormar, vågor vid Ankis badplats på knippla, oktober 2023, vågskum

hela havet stormar, vågor vid Ankis badplats på knippla, oktober 2023m översköljd badbrygga

Vilken lyx det är att kunna gå hem och stänga dörren om sig en dag som denna. Och att inte vara sjöman …

Ses när det mojnar, tills dess: HEJA på!
Kram Malin Lundskog

Malin Lundskog, storm, knippla — Nej, det räckte inte att hålla i hatten, den blåste av ändå . Höll fast den med luvan.

Det är inte bara vackert, det är fan poesi

Det är inte bara vackert här ute på ön. Det är förundran i kubik, närhet till mig själv, medvetenhet om människorna runt omkring, naturen överallt och en himla massa väder. Alltså, det är fan som poesi det här livet på ön.

det är inte bara vackert, knippla, sjöbodar, oktoberkväll, stiltje — en eftermiddagspromenad i veckan

det är inte bara vackert, knippla gästhamn, segelbåt, västkusten — samma eftermiddag. när till och med molnen hinner spegla sig.

Inte för att jag läser poesi, men jag vill och tänker varje gång jag dyker på en dikt som bränner till i mig att jag borde läsa mer poesi. Fler dikter. Men sen kommer jag på att det där med borde är ju inte min grej. Vill jag tillräckligt mycket, kommer jag att prioritera och göra. Häck väck med det dåliga samvetet som ordet (eller kanske snarar känslan av) borde ger mig.

solnedgång, västkusten, oktober, knippla, orange — snart badar solen, eller vad den nu gör när mörkret kommer …

vattendroppar, Knippla, solnedgång, västkusten — samma vatten, men en hund står bredvid och skakar av sig badvattnet

Det är inte bara vackert, det är mycket större än så

det är inte bara vackert, soluppgång, västkusten, knippla — Den här himlen såg jag från sängen i morse. Så jag gjorde som den sa och gick upp.

soluppgång, det är inte bara vackert, knippla, strandfynd — Tog en barfotasväng i trädgården för att kolla mina strandfynd.
Och för att hålla hundarna sällskap på morgonkissen …

morgonpromenad, soluppgång, knippla, gräs — Morgonpromenaden runt ön i sus och dus.

Jag har tänkt på ölivet som en härlig feelgoodroman eller -film, men vet ni? Det är mycket mer än så. Det är kraftfullt, stormigt, stilla, rivigt, kärleksfullt, tomt. Och fullt. Det är alltså inte bara vackert, det är mycket större än så. Även när solen inte skiner.

Vi ses snart igen och tills dess önskar jag dig ett liv du tycker väldigt mycket om. HEJA HEJA!
Kram Malin Lundskog

En hummer om dagen och jag ville bli surrad till rors

Det rullade på bra idag när vi skulle ut och kolla våra hummertinor. Men det gick och nu har vi fått en hummer om dagen i våra kupor. Om jag är nöjd? Så in i hoppsan! Särskilt när jag känner att jag är riktigt bra på att ratta båten så att hon hamnar perfekt intill en tina för Claes att håva in och dra upp. Men det var inte utan att jag sjöng den sorgliga balladen om briggen Bluebird och ville bli surrad till rors.

Sjöng kanske inte i klass som Thåström, men hellre än bra är väl bra?

en hummer om dagen, vågor, hummerfiske, västkusten, knippla — Men vad är det den andra sången säger? EN sjöman (och -kvinna!) älskar havets våg

Sju humrar på sju dagar

Efter dagens tur har vi alltså fått upp sju humrar på lika många dagar. Alltså lyckopirret i kroppen när Claes, som drar upp tinorna medan jag styr båten, säger: Japp! Minst en. Det är så mycket wow över det. Inte bara för att jag vet hur gott det ska smaka, utan för att vi gör rätt. Vi lär oss. Vi hittar ställena och förstår var vi ska slänga i vår hummertinor. Det är nog den största grejen. Jamen, ni vet ju hur det är, vi tycker om att utvecklas och lära nytt. Eller hur?

Och det också något väldigt fint att vi gör det här tillsammans.

hummerfiske, västkusten, knippla gästhamn, — Claes med dyrbar last efter dagens tur

en hummer om dagen, hummerfiske, gummiband, hummerklo — storkok

Förresten. Jag skulle aldrig i livet vilja bli surrad till rors, men harrenaddå vad det gungade. Även om det inte var lika höga och okontrollerade vågor som igår, när vi också gjorde ett försök att kolla kupor. Då vände vi efter de vi har lagt närmast Knippla (varav en var tömd av någon annan än oss). Lagom mod är min grej, som jag skrev om här.

NU dröjer det några dagar innan jag skriver mer om hummer här. Båten är på service och det ska blåsa ungefär hur mycket som helst, så vi håller oss på land. Eller badar förstås …

Ses snart igen, tills dess: HEJA OSS ALLIHOP, SOM LÄR OSS MER!
Kram Malin Lundskog