Malin Lundskog

författarskap och livsglädje

Drömliv

Vi är enastående på att anpassa oss till nya vanor

Vi är enastående på många saker allihop, skulle kunna radda upp hur mycket som helst som vi är världsbäst på, men här och nu handlar det om vår förmåga att anpassa oss. Till nya vanor. Nya omständigheter. Ja, till nytt helt enkelt. Om vi börjar med att stryka orden alltid och aldrig ur vår vokabulär och plockar fram en relevant storlek på backspegeln, så ska ni se vilken anpassningsförmåga ni har. Oavsett om det handlar om att skriva, träna eller något helt annat.

Utan alltid och aldrig, med backspegeln i högsta hugg

Ni vet, när vi (jag?) säger att vi aldrig kommer att klara av något eller att vi (jag?) alltid misslyckas. Det är ju rena rama lögnen och är det något vi har lärt oss sedan barnsben så är det väl att inte ljuga? Häck väck med de orden och genast öppnar vi upp för en aning (okej massor) med möjligheter. Det som har varit behöver inte alltid vara så och det som aldrig har hänt kan mycket väl ske. Eller hur?

Se tillbaka på året, eller åren eller hela livet om ni så vill. Vad gör ni nu, som ni inte gjorde då? Vad gör ni inte nu som ni gjorde då? Oavsett om det handlar om sådant som ni har blivit påtvingade genom till exempel rusande elpriser, pandemier eller oanade succéer eller sådant ni självmant har valt så vågar jag slå vad om att den anpassningen har kommit successivt. Vuxit sig fram, eller så sakteliga krympt bort. Vi vänjer oss. Vid både äktenskap och skilsmässor, vid att vara författare och löpcoacher, vid att vara föräldrar till små barn och vuxna barn, vid att bo i hus och att bo i lägenhet (tack ändå för att vi har någonstans att bo?). Ja, ni fattar.

Genom backspegeln kan vi se hur vi har utvecklats. Och hur vi har avvecklat sådant vi inte vill fortsätta med. Ibland handlar det om att vi har anammat en attityd som gör det oönskade acceptabelt och det är ju också en anpassning.

Så här funkar anpassningsförmågan vi är enastående på

Vill ni åstadkomma förändring när det gäller era vanor? Använd er anpassningsförmåga. Blicka tillbaka och se på framgångarna. Lagom ofta! Och nu när ni inte längre använder orden alltid eller aldrig så … är väl ingenting omöjligt?

Våga hoppa över jättekliven och hänga med er själva i er egen utveckling (eller avveckling). Att aktivt ta tag i nya vanor, handlar massor om att göra vanan. Vara vanan. Ofta och lite. Hjärnan orkar bara hålla motivationen uppe en begränsad tid är det en onödig kamp att jobba fram mer motivation (länk till det lättbegripliga Instagramkontot The Brain Doctor). Låt förändringarna ta tid, så skaffar du vanor som inte tröttar ut hjärnan Hur smart som helst ju!

Här hittar ni ett matigt inlägg om hur ni skaffar goda vanor. I det länkar jag dessutom till flera andra inlägg som jag tror att ni gillar om ni gillade det här.

Som ni ser, det är faktiskt ganska enkelt. Att anpassa sig. Vi är enastående, även om vi har en förmåga att krångla till det och inte lita på att det enkla har en nästan löjligt stor effekt. Lita på det lilla stegets kraft och läs gärna min bok GLAD FRi STARK. Där hittar ni mer om goda vanor, självsabotage och modellen jag tipsade om i inlägget Gör det här innan ni sätter fart på 2023.

Det trodde jag aldrig …

vi är enastående, goda vanor, anpassning, motivation, malin lundskog, Trysil, snowroller
för en vecka sedan ville jag aldrig någonsin i hela världen lämna detta

Det här inlägget kom till när jag igår kväll satt framför brasan på en vindpinad och regnblöt Knippla, trött som tusan och skrollade igenom bilder från vår skidresa till Trysil, som ni kan läsa lite om här. Hittade den här bilden som min svärdotter knäppte och minns att jag stod där i snäll och sa något i stil med att jag aldrig ville lämna snön. Och de vuxna barnen. Jag fortsatte med att tynga mig med att jag kommer att sakna ihjäl mig. Men. Som sagt. Där satt jag. På ön. Och älskade livet. Ja, jag sa ju det: vi är enastående på att anpassa oss och medan vi gör det pågår livet och det vill vi ju inte missa. Njut av nuet. Se tillbaka på era framgångar och fortsätt. Leva!

Over and out, nu sätter jag mig och redigerar ett manus som ska vara hos lektör om en månad. Det är verkligen något som har hänt under året: att jag har avsatt mer tid till skrivandet. Och voíla: Mer skrivande, mindre tid till annat, men hey! Man anpassar sig …

Ses snart igen! Tills dess: HEJA HEJA ALLA enastående anpassningsbara.
Kramar Malin Lundskog

Det blir nytt år utan kickstarter och nyårslöften

Nytt år. Va? Redan? Jag som inte har hunnit med varken det ena eller det andra, inte fått koll på det tredje och inte är heeelt på det klara med vad 2023 innebär för mig. Vad jag vill att det ska innehålla. Eller vem.

Och allt det där är precis som det ska. Jag behöver inte kickstarta igång nya år eller ha nyårslöften jag ändå inte håller. Jag menar, rivstarter och nyårslöften har en tendens att skita sig. Det vet jag av både egen och andras erfarenhet (mer om självsabotage och allt eller inget här och om brutna nyårslöften här).

Just nu ligger det nya året som ett oskrivet blad. Sådär snyggt och fyllt av alla möjligheter i världen. Ja, ni vet. Som den där första sidan i en ny anteckningsbok. Man vill liksom inte börja skriva i den, för tänk om man börjar på fel sätt? Eller skriver fult? Men hörni, året börjar nu oavsett om vi är redo för det eller ej. Lika bra att hänga med va? Även vi alla kan ta det i vår egen takt.

Nytt år är som oskrivna blad i en ny fin anteckningsbok

Nya år och nya anteckningsböcker har också det gemensamt att de blir påbörjade. Året utan att vi kan göra något åt det i och för sig, men det här är ändå en jämförelse jag är himla nöjd med, så bare with me. Nya år och nya anteckningsböcker blir använda. Och ibland kanske slarvigt hanterade med stress och kaffefläckar, ibland inte hanterade alls. Typ bortglömda.

Men när den där sista dagen på året kommer eller den sista sidan i anteckningsboken är fullklottrad, då är jag ändå glad att jag hade dem. För utan årets gång inget liv. Och precis som i livet under året, i anteckningsboken ryms allt det där röriga i livet sida vid sida med klarheter. Utveckling. Insikter. Och påminnelser om jag tamejtusan är och gör mitt bästa, även om mitt bästa har riktigt jävla låga nivåer ibland. Så har också året rediga lågvattenmärken. Som krig. Nedbrunna drömmar. Manus som inte blir antagna.

De mest obegripliga sidorna i anteckningsboken skulle jag kunna riva ut om jag vill. Om jag vill … Är inte säker på att jag vill det. Utan dem ingen rättvis utvärdering. Utan de sämsta dagarna på året, eller de mest osammanhängande och oläsliga sidorna i anteckningsboken kan jag ju inte se allt jag går igenom för att vara och bli den jag vill. Och det vill jag kunna. Ju. Vi måste nog igenom en del skit, idiotiska tankar och ofokuserade dagar för att inse vad som hjälper oss vidare, tror ni inte det?

Jag smygstartar året med kreativt mod

De senaste åren har jag vägrat nyårslöften. För mig passar det mycket bättre med manifest (visst låter det storslaget?). Eller intentioner. Ledord. Teman. Ja, som en mental mini-visionboard med kraftfullt innehåll som sätter mig i rätt riktning och ger livet flexibilitet. Som gör att jag inte måste ha vägen klar för mig, inte de exakta resultaten jag vill nå utan mer känslan jag vill att livet ska ha och hur jag kan bidra till den känslan, för både mig själv och andra. Ja, för det där med andra är viktigt tycker jag. Jag vill att min intention ska göra skillnad för både mig och andra. No woman is an island och så vidare. Och i år lutar det åt att min intention kommer att handla om kreativt mod. Va? Skrev jag just ut det?

Har knappt vågat erkänna det för mig själv. Men. Ja. Kreativt mod. Så där lagom luddigt än så länge. Men ändå ord som gör att jag kommer att ha ögonen mer öppna i en viss riktning. Som får det att pirra gôtt i magen. Men, det där kommer jag tillbaka till. Eftersom jag väljer bort kicktartande av både nya år, nya intentioner och nya vanor så smygstartar jag. Med den diffusa inramningen kreativt mod. Och tilliten till att det klarnar längs vägen.

Var inte försiktig med vad du önskar

Och vet ni vad? Förra året var mitt manifest utrymme, som ni kan läsa om här. Ibland undrar jag om det är därför restaurangen brann ner? För att jag manifesterade mer tid (=utrymme) att skriva. Herrenaddå. Sa ju att det funkar, he he. Men, hoppas inte såklart att det funkar riktigt så bra. För vem sjutton vågar önska sig något om det har den effekten? Nej, jag tror inte att vi ska vara försiktiga med vad vi önskar.

Det blir nytt år utan kickstarter och nyårslöften

Snart ska vi gå vidare i den stora ”så här skapar du ditt 2023-skolan” som jag inledde under rubriken Gör det här innan du sätter riktningen för 2023. Ville bara önska gott nytt år först. Och säga att oavsett om du har ett bästsäljande manus eller hälsosammare vanor på önskelistan på året, så ta´t lugnt. Det blir som det ska. och det blir nytt år utan kickstarter och nyårslöften. Lovar!

det blir nytt år utan kickstarter och nyårslöften, malin lundskog, författare, mål, intention, manifest
gott nytt år från årets första morgonpromenad
(ja, hönsestriks-vantar från förra året och egenstickad mössa från för ungefär tjugo år sedan)

Ses snart igen, tills dess: HEJA HEJA dig och det nya året!
Kram Malin Lundskog

Gör det här innan du sätter riktningen för 2023

Gör det här innan du sätter riktningen för 2023: reflektera! Utvärdera. Blicka tillbaka. Se helt enkelt till att du gör dig av med sådant (och sådana) som varken gör dig eller andra gott. Det är så lätt att plocka in nytt i livet. Vilja skaffa nya vanor, göra mer av sådant vi vill göra mycket av och fyra på med nytt. Men som vi ju vet, både du och jag, har vi bara de där tjugofyra timmarna varje dygn och fyller vi på utan att plocka bort så är vi där (igen?): med alldeles för lite tid. Är du med?

Ett nyårstips från mig är alltså att du rensar innan du fyller på. Ett enkelt sätt att reflektera över vad vi fyller tiden med är att använda den här fyrfältaren från min bok GLAD FRi STARK. När jag skrev boken handlade modellen om hälsa och goda vanor, men den är precis lika relevant för alla delar av livet. Och hela livet. Här kan du få in både jobb och hobbies, familj och vänner, författarskap, hälsa och nöjen (obs! ingen motsättning mellan dem om ni frågar mig).

Gör det här innan du sätter riktningen för 2023, glad fri stark, mål, nyårslöften, riktning, vision, Malin Lundskog

Gör mer av det du vill och mindre av det du inte vill

Du använder gör/gör inte – vill/vill inte-matrisen såhär:

  • Skriv ner allt du gör och vill göra i övre vänstra rutan. Våga känna efter!
  • Skriv ner allt du gör och inte vill göra i övre högra hörnet. Döm inte dig själv här, utan bara rabbla upp allt du kommer på. Vi löser allt i snart!
  • Skriv ner allt du vill göra och ändå inte gör i nedre vänstra hörnet. Hur storslagna drömmar du än har, eller vanor du har försökt skaffa dig femtioelva gånger förut utan att lyckas. Skriv bara skriv.
  • Rutan längt nere till höger finns kanske inget direkt att skriva ner i, om du inte är mäkta stolt och nöjd över något du faktiskt har gjort förut utan att vilja och nu inte gör längre. Rutan blir mer aktuell i nästa steg.

… och gör inte det du inte vill?

När du utan att rensa har skrivit ner det du kommer på i de fyra (eller tre) rutorna ovan kommer nästa steg.

Gör det här innan du sätter riktningen för 2023, glad fri stark, mål, nyårslöften, riktning, vision, Malin Lundskog, prioritera,
  • Prioritera i gör/vill-rutan. Ska allt vara kvar där? För vet ni, i den här rutan upptäcker jag att jag får med sådant som jag gör och ville göra. Förr. Men kanske inte längre är så sugen på. Det hänger med av gammal vana liksom … Också viktigt att få upp ögonen för, eller hur?
  • Flytta det du gör och inte vill göra till lämplig ruta. Alltså antingen till gör/vill göra eller gör inte/vill inte. Ändra attityd eller aktivitet.
  • Det du vill och inte gör då, den nedre vänstra rutan? Ja, är det något du verkligen, verkligen vill är det självklart action som gäller. Kör och gör! Ett strålande tillfälle att använda myrstegsrevolutionen, som du kan läsa mer om här.
  • I den nedre högra rutan gör inte/vill inte har du en härlig plats att dumpa skit du inte vill ha med dig in i framtiden. Sluta gör eller sluta vilja, helt enkelt. Eller enkelt och enkelt … Men efter prioriteringspunkten i gör/vill kanske du kan låta lågprion vila här, så att de inte stör i onödan?

Gör det här innan du sätter riktningen för 2023

Det finns självklart mycket att göra, men jag tror stenhårt på att våga blicka tillbaka och reflektera över vad sjutton det är som är viktigt just nu. När det är gjort kan vi blicka framåt och skapa visioner, planer, riktlinjer och intentioner för 2023. Ska vi göra det tillsammans? Det måste ju inte vara klart på nyårsafton. Ett nyår är väl egentligen inte ett sut eller en början utan bara ett kontinuum? Och varför rusa igenom ett sådant?

Ni som följer mig på Instragram verkar vara överens med mig här. Jag ställde frågan i mina stories häromdagen, om det inte är värdefullt att låta nya mål, visioner, planer, teman eller vad vi nu vill kalla det för få växa fram och inte vara spikade exakt på tolvslaget på nyårsafton. Jo-o, sa de flesta. Med stort utropstecken efter.

Jag återkommer om det här på bloggen och berättar om vad jag vill ha med mig in i 2023, samt utvärdera hur 2022 blev utifrån min intention, som du kan läsa om här. Redan nu kan jag avslöja så mycket som att jädrar i min lilla låda vad hjärtats vilja leder in mig på vägar jag aldrig hade hittat om jag inte vågade känna. Och … ibland kanske man faktiskt ska vara försiktigt med vad man önskar???

Avsutar det här inlägget med den cliffhangern och en bild på utsikten jag hade idag när jag klurade på det här inlägget. Bästa reflektionsutsikten om ni frågar mig!

utsikt, intention, reflektion, västkusten, Malin Lundskog
här kan man se ända in i framtiden om man inte nöjer sig med nu:et

Vi ses snart igen. Tills dess: HEJA HEJA ER allihop!
Gott nytt år och stor kram

Snöiga berg och soliga hav i veckans gott & blandat

Snöiga berg och soliga hav ramar in den här veckan i årets näst sista gott & blandat-inlägg. Kolla här bara:

snöiga berg, trysil, utsikt, Malin Lundskog
sa ju det: kolla här! Ser ni hur kallt det var vår första skiddag i Trysil?
snöiga berg, Trysil. utsikt, skidåkning
härligt folktomma backar
  • snöiga berg, Malin Lundskog, åka skidor
  • trysil, skidåkning, carving
  • snöiga berg, åka skidor, Malin Lundskog
  • snöiga berg, Trysil, Malin Lundskog
  • snöiga berg, åka skidor, Trysil, skidåkning

Vi har dragit till fjällen, min man, en son, hundarna och jag för två hela veckor i snön. Vår svärdotter är på ingång i veckan och sen kommer näste son och hans flickvän. Jul i långkalsonger, klart att man är glad då? Det är i alla fall sådant som gör mig glad och i ärligt talat så har skidresan varit i fokus den här veckan, även om vi inte åkte förrän i torsdags. För hur fan får man med sig all packning när två stora hundar fyller upp hela bagageluckan?

Det gick. Vi är här. Och jag håller på att lära mig carving, men det återkommer jag till för det kräver ett eget inlägg. Att lära sig ny åkstil efter fyrtiosju års slalomåkande. Ja, ni vet det där med att lära gamla hundar att sitta? Ha ha ha …

Och det soliga havet

den här soluppgången lämnade vi bakom oss på Knippla

Sista morgonpromenaden innan vi drog iväg i den fullknôkade bilen såg det ut såhär. Det är som att naturen inte kan sluta skapa förundran och jag knarkar glatt i mig.

Mellan berg och hav kommer poddar, redigering och skrivretreat in

Jag driver ju två poddar, dels Skriverier med Malin och Cilla (om vårt författarskap) och dels Mitt perfekta liv där fotograf-Viktoria och jag hoppas bryta normer och släppa pressen på perfektion genom öppna, ärliga och nyfikna samtal om sånt som går åt helvete i livet.

I veckan har vi spelat in årets sista avsnitt av både den ena och den andra podden och wow för lyxen att få jobba med dels två så härliga poddkollegor och dels prata om så vitt skilda ämnen som författarskap och skrivprocess å ena sidan och viljan att vara bäst å andra sidan.

Årets sista avsnitt av Mitt perfekta liv släpptes i fredags, det hittar ni mer om här. Skriverier-podden kommer med ett riktigt uppesittarkvälls-avsnitt den tjugotredje december, men ni kan ju lyssna ikapp er på våra tidigare avsnitt här: Skriverier med Malin och Cilla.

Redigeringen av uppföljaren

Redigeringen ja. Nu jäklar är det uppföljaren till min roman Mariannes mirakel som ska redigeras. För kanske femtioelfte gången … Jag älskar verkligen redigeringsfasen. Särskilt efter mitt galenskapande med råmanus under november, då jag skrev och skrev och skrev utan att tänka på något annat än att få ur mig berättelsen. I februari ska manuset vidare till lektör igen och det ska bli ungefär hur spännande som helst att få hennes utlåtande på att jag har gjort med karaktärer och händelser sedan hon läste manuset sist.

och skrivretreaten har öppnat upp för anmälan

Ni som skriver, har ni sett att vi kombinerar rörelseglädje med skrivande i Varberg i maj? Kolla här annars, det blir skoj på Skriv o Hoj

Ja, det här var veckans gott & blandat. Nu sitter jag och myser med trötta ben efter tre skiddagar och inser att skidbenen inte blir piggare med åldern … Men herregud vad kul det är att åka. Och att våra små vuxna pojkar vill hänga med till snöiga berg med sina partners. Livet va, visst är det härligt?

Och nu lackar det mot jul. Hoppas att ni får en fin en allihop, hur ni än väljer att fira eller inte fira den.

Tills vi ses igen: HEJA HEJA ER!
Kramar Malin Lundskog

Förresten, vill ni läsa tidigare Veckans gott & blandat hittar ni dem här

Det perfekta sättet att vara bäst på i nytt Mitt perfekta liv!

Det perfekta sättet att vara bäst på, finns det? Eller blir mina farhågor om oss som har en vurm för att vara bäst att vi armbågar oss fram och skiter i andra besannade? Ja, jag skriver oss eftersom både Viktoria, till min stora förvåning, och jag själv har en tendens att vilja vara bäst. Ser ni skämskuddarna?

Det perfekta sättet att vara bäst, Mitt perfekta iv, podcast, podd, livsglädje, personlig utveckling

I avsnitt fem av podden Mitt perfekta liv diskuterar vi kring fenomenet bäst. Vad innebär det? Och är det ens ett fenomen förresten? Dessutom avslöjar jag vad jag tycker om good enough-inställningen, medan Viktoria berättar om vikten av att skotta snö bäst.

Vi kommer också in på hur man slänger sopor bäst. Men jag tror att allt börjar på min yoga-matta. Insikten på yoga-mattan kan ni läsa mer om här.

Det här är ytterligare ett perfekt avsnitt där vi har gjort vårt bästa för att komma underfund med hur man är bäst på ett perfekt sätt. Lyssna i er vanliga podd-app eller direkt via länken här nedan.

Det perfekta sättet att vara bäst, avsnitt fem av Mitt perfekta liv!

Vad tror ni, finns det perfekta sättet att vara bäst? Hur som hest, så hejar jag på er allihop.
Varma kramar Malin

Vill ni läsa mer om podden, hittar ni våra tidigare avsnitt här
Vill ni läsa mer om Viktoria hittar ni henne och henne fina foton här

Veckans lista innehåller både gott och blandat

Veckans lista innehåller både det goda i livet och en hel del blandat. För visst är det blandning som gör livet gott? Hur som helst, det är söndag och på söndagar sammanfattar jag veckan som gick här på bloggen. Så även idag, den tredje advent 2023.

Himlar

Den här veckan kom vintern tillbaka till Knippla och vackrare himlar än de vi har haft här har jag inte sett på länge. Soluppgångar, solnedgångar, dimma, snöfall och stjärnklar nattsvart himmel med fullmåne. Jag är så innerligt tacksam över att ha det här utanför knuten!

veckans lista, Malin Lundskog, soluppgång, västkusten
Soluppgången över Björkö i morse
veckans lista, Knippla, färjan, soluppgång, västkusten, bohuslän
sjörök och soluppgång – som att promenera i en tavla
veckans lista, sjörrök, morgonpromenad, västkusten, vinter, Knippla
sjöröken jobbade på och gjorde allt grått och vackert en stund.
hörde båtar där ute, men såg absolut ingenting …
veckans lista, morgonpromenad, Knippla, soluppgång
en helt annan soluppgång
veckans lista, himmel, moln, utsikt, västkusten, Knippla
och en mitt på dagen-himmel …
moln, himmel, utsikt, västkusten, Knippla
ser ni färjan som tuffar på därborta, vid Hyppeln?
veckans lista, solnedgång, utsikt, västkusten, vinter, Knippla
solnedgången härom eftermiddagen
solnedgång, västkusten. vinter, Knippla,
Solnedgången häromdagen. Och färjan som fortsätter köra till och från öarna.
Det är sådana dagar jag aldrig vill gå inomhus.
fullmåne, Knippla, västkusten,
I detta åkte vi hemåt efter julbord i fredags. Fattar ni eller?!

Paketet som hamnade på fel ö

Kommer ni ihåg att det brann här på Knippla i somras? Då brann, förutom vår restaurang Den Glade Knoden, Knipplas mataffär upp. Den affären var inte bara en affär utan också pakethämtarställe. Bland annat. Det här innebär att vi måste hämta paket på andra ställen än vår egen ö och den här veckan hamnade ett paket till mig (med spännande innehåll som jag berättar mer om senare) på villovägar. Igår åkte vi till grann-ön Hyppeln för att hämta paketet och inget ont som … för det var en fin dag och visst är det härligt att ta promenader på andra ställen än hemma mellan varven?

veckans lista, västkusten, Hyppeln
Hyppeln, dit vi åkte för pakethämtning och promenad.
Fint på sitt sätt, men vad fan DHL …

Sista avlönade uppdraget för i år

I måndags höll jag årets sista föreläsning, så nu är det slut på de avlönade uppdragen för i år. Föreläsningen var ett uppdrag jag fick genom Kvinnliga talare, som är en av de talarförmedlingar jag ingår i. Kundens medarbetare var utspridda över hela landet och jag satt kvar på min ö och ändå kunde vi ses och prata stress och livsglädje. Herrenaddå vad finemang det är med online-möjligheter! Och vad kul vi hade! Jag som inte skulle föreläsa mer … Och jag som skulle meddela mina talarförmedlingar att jag är på gång att styra om min verksamhet. Oh well! Nu ska jag ägna mig åt att skriva skönlitterärt och åt att åka skidor resten av året. Vi får väl se vad som händer nästa år?

veckans lista, föreläsning, stress, talare, malin lundskog
rätt glad efter mission completed!

Juuuust det ja: idag har öppnat upp för bokning till skrivretreat jag håller i maj. Läs mer om en unik skrivretreat här, där vi får tillgång till det privata Myrdalsbibioteket och dessutom världens chans att träffa läsare. Det här är jag verkligen glad över! Hoppas att ni är flera författare som också blir det.

Som vilken vecka som helst har jag släppt ett poddavsnitt och dessutom har jag varit på workation i Göteborg den här veckan. Och som jag skrev i inledning av det här inlägget, sammanfattar jag veckan som gick här på bloggen. Mina tidigare veckans gott&blandat hittar ni här, om ni vill läsa om livet både framför och bakom kulisserna hos en som skriver, badar, bloggar och älskar livet så mycket hon orkar. Typ …

Hoppas att ni också har haft en vecka fyllt av både gott och blandat. Något särskilt som lyfter veckan? Eller sänker den ..? Berätta gärna.

Ja, vi ses snart igen, tills dess: HEJA HEJA ER!
Varma kramar Malin Lundskog

En hemsida från Everday