• Skip to primary navigation
  • Skip to main content
  • Skip to primary sidebar
  • Skip to footer
glad fri stark är medlemsprogrammet för dig, Malin Lundskog, hälsa

Malin Lundskog

författarskap och livsglädje

  • Tjänster
  • Aktuellt
  • Skryt och kul
  • Bloggen
  • Poddar
  • Kontakt

Drömliv

En kappsäck full med hundar och böcker i veckans lista

En kappsäck full med både den ena och den andra boken fick jag med mig till Stockholm och Norrköping där jag har varit i veckan. Men innan jag hann att fylla den med annat än böcker la sig Jackson till rätta i väskan.

en kappsäck full med hundar och böcker, springer spaniel, bok & poddfestivalen, Malin Lundskog
gissa om jag ville packa ner Jackson???

Och tänk, här är vi igen, vid veckans lista av gott & blandat. Vi börjar med det roliga tycker jag:

Veckans gott innehåller bland annat rädsla. Och mod!

En av veckans godaste ingredienser var när insikten om att när jag är som räddast efter att vi har spelat in podd-avsnitt Vickan och jag, då blir avsnitten som bäst. I fredags släppte vi det sjunde avsnittet av podden Mitt perfekta liv och efteråt fick jag för mig att jag lät överlägen och okänslig och guvetva. När jag sedan satt och klippte avsnittet kände jag ändå att det där blir inte så dumt och när sedan några av våra lyssnare har hört av sig om hur mycket de gillade avsnittet … då damp den ner, insikten.

Min rädsla och ängslan är nog tamejtusan ett tecken på att det är ett genuint och modigt samtal vi har. Det har nämligen hänt flera gånger förut, att efter de avsnittet då Vickan får ängsliga mess av mig, det är de som blir bäst. Utan rädsla inget mod och mod är ju lite min grej i år, så … mer rädsla åt Malin?

Jag har vågat skriva

Just det, jag fortsätter att våga skriva och dessutom hållallatummarniharnu har jag vågat skicka iväg ett manus till förlag igen. En del av ett manus som dessutom bara är i råmanusfasen. Allt enligt överenskommelse, men fy fan alltså. Att skicka iväg något som jag vet är ett så kallat shitty first draft (jodå, vi svänger oss med coola engelska uttryck i författarvärlden). Litar på att om det känns läskigt så är det rätt. Eller i alla fall utvecklande på något sätt.

en kappsäck full, författare, Malin Lundskog
o vips sa det swish och mailet gick iväg …

Just det, veckans gottepåse innehöll en en dos Stockholm. Dit åkte jag bland annat för att gå på bokrelesasen av Jessika Deverts roman En av fyra. Som jag ser fram emot att läsa! Och så kul det är att fira en boknedkomst!

en kappsäck full, Jessika Devert, Malin Lundskog, roman

Här vimlar jag runt i Stockholm både kvälls- och dagsljus. Kungliga biblioteket gav verkligen skrivarfeeling, det gör jag gärna om.

  • Malin Lundskog, författare
    med maneter i öronen och solsken (?) i blick
  • Stockholm, utsikt, kvällsljus
    vatten! Stan är full av vatten
  • en kappsäck full, kungliga biblioteket, Stockholm
    ett bibliotek fullt med böcker
  • en kappsäck full, Stockholm, kungliga biblioteket,
    här satt jag och skrev i fredags. Ganska mäktigt!

Veckans goaste kanske ändå var att få hänga en hel kväll med min yngste son Jacob och Louise. Vi åt världsgo mat på TAK, bland annat den här pilgrims-förrätten:

pilgrimsmussla, restaurang TAK, Stockholm

Till Bok & Poddfestivalen

Från Stockholm drog jag vidare till Norrköping och Bok & Poddfestivalen. Den får ett eget inlägg, som du snart hittar via länk här. Så kul! Både att podda med Cilla för vår Skriverier med Malin och Cilla, att träffa läsare och lyssnare, prata böcker med andra författare, bli intervjuad och att sälja böcker.

Gott att komma hem också!

Jag är aldrig så glad över det jag har hemma som när jag har varit borta. Min man, hundarna, havet, utsikten, vindarna.

  • Knippla, sjöbodar, Malin Lundskog,
  • utsikt, Knippla, västkusten

Ja, ni fattar ju. Här är det gott att vara.

Veckans gott & blandat

En kappsäck full av nya erfarenheter och fina möten tar jag med mig hem till ön. Det är inte fy skam det! Tänk vad livet ger oss ändå, hela tiden. Nu ser jag fram emot en vecka med mer rörelse än på flera veckor. Börjar läka bra känns det som. Och dessutom är renoveringen av vårt hus på frammarsch. Kolla bara här på brädorna från typ 1942, som nu har blivit slipade och vaxade:

slipat trägolv, renovera hus, 40-talshus, Knippla, västkusten
som jag längtar efter att sätta fötterna här igen

Vi ses snart igen, hoppas att ni har haft en fin vecka allihop.
HEJA HEJA och kram från Malin Lundskog

Vill ni läsa fler dagboksinlägg som veckans gott & blandat egentligen är? Här hittar ni dem!

30 januari, 2023 av Malin Lundskog Leave a Comment

Kvinnohistorier, kometer och kul på jobbet i veckans lista

Kvinnohistorier, kometer och kul på jobbet – tänk vad mycket en liten kort vecka i januari kan innehålla ändå? Det är söndag och dags för en sammanfattning av veckan i både gott & blandat. Som min egen reflektionstund över livet, fast jag delar den med er. Alltså, vet ni: det är inte så dumt att se över hur veckan har varit. Är jag på väg i rätt riktning eller har jag svävat ut mot något som jag egentligen inte vill? Tja. lite både och tror jag …

Veckans gott

Både kvinnohistorier, kometer och kul på jobbet ska in här. Men en sak i taget och vi börjar med fredagskvällen och Kvinnohistorier

Kvinnohistorier

Jo, i fredags kväll hade vi det första styrelsemötet i stiftelsen Kvinnohistorier, som jag skrev om här, en insamlingsstiftelse som verkar för både de skrivna och de oskrivna kvinnohistorierna, från dåtid till nutid. Jag satt hemma på min ö och övriga styrelsen var i Falun. Klart att det hade varit roligare att vara på plats, men … ett ganska kort möte och de fantastiska digitala möjligheterna vi har gjorde den resan onödig. Jag har aldrig jobbat med stiftelseformen förut, ska bli jättekul. Och spännande!

Kometer och annat utonjut

Kom nyss in från en promenad med löptiksjagande hundar alldeles nyss. OMG vad jobbigt vi har det, både hundarna, Claes och jag. Men det är vacker ute. Ja, som det ju är här på ön. Och de satt ner och tittade åt samma håll nästan samtidigt båda två när jag skulle fota dem. Vackert så?

  • ena sekunden tittade Jackson mot mig …
  • … och i nästa sekund Brorsan

Ja, jag vet att jag tjatar om det varje vecka både här på bloggen och i mitt HEJA-rop (nyhetsbrevet som kommer ungefär en gång i veckan och som ni kan signa upp er till er), men det finns liksom inget slut på hur gôtt det är med UToNJUT. Andetagen, utsikten och känslan av att vara en del av något stort och enastående. Oslagbart!

Apropå att vara en del av något stort så fick jag ett meddelande från Agneta, en kompis, igår kväll om att en komet skulle vara synlig lite senare och skulle jag vilja följa med ut och kolla in den. Klart jag ville! Den gröna kometen ZTF som inte hade varit synlig på 50 000 år, syns bäst i nymåne och min försigkomna vän hade kollat in att exakt 21.55 igår kväll var det nymåne. Vem vill missa en sån chans? Tänk att de sista som såg den här kometen levde för 50 000 år sedan. Tänk vad de kommer att säga om 50 000 år om oss? Snacka om att vi är en del av något oerhört.

lördagsoutfiten: flytoverall och kikare som accessoar

Hur som: vi tog på oss våra flytoveraller och grabbade tag i varsin kikare och gick ut vid halvtiosnåret. TIll toppen av ön, ju närmare desto bättre? När vi väl kom upp till toppen (eller väl? det är ju ungefär fem minuters promenad, he he) tittade vi upp och insåg att det nog skulle bli svårt att se den där kometen. Molnigt som tusan! Men det spelade ingen roll. Vi gjorde vad vi kunde och fick en skön kvällspromenad tillsammans. I ett av mina absoluta favoritplagg.

  • Kvinnohistorier, kometer och kul , utsikt, rörö, västkusten, natthimmel
    utsikt över Rörö …
  • Kvinnohistorier, kometer och kul , kikare, Malin Lundskog
    Kikaren …
  • Kvinnohistorier, kometer och kul , flytoverall, Malin Lundskog, Knippla
    och flytoverallen

UToNJUT-bonus …

Jamen faktiskt. Så här stilla kan det också vara här på västkusten!

sjöbodar, stiltje, Knippla, västkusten, Bohuslän, Malin Lundskog
spegel spegel …
kvinnohistorier, kometer och kul, Knippla, hamn, västkusten, Malin Lundskog
Kolla in hamnen här på knippla i morse
kvinnohistorier, kometer och kul, Knippla, hamn, Malin Lundskog, Bohuslän
mer bleke

Kul på jobbet

Kvinnohistorier är ju självklart en del av detr som har varit kul på jobbet, men blandar och ger med lite annat också. Min mastermind. Wow för den och att vi utmanar varandra vidare i utvecklingen som företagare. Varje måndag. År ut och år in. I måndags hade vi ett extraordinärt peppande måndagsmöte och den energin har jag burit med mig hela veckan.

Vi kom ut med ny episod av podden Skriverier med Malin och Cilla, en av de två podcasts jag driver, i fredags. Vilket avsnitt! Ja, men. Visst är det härligt när man är sådär extra nöjd med det man åstadkommer i jobbet. Och annars.

Träningsuppdragen som jag älskar fortsätter. För några år sedan trodde jag att jag var slut som instruktör, var så jäkla trött på mig själv, mina ord, min röst (sa hon som just var så nöjd med sin egen podd?) att jag inte vill instruera mer. Men … när jag hittade balansen på mängden uppdrag blev allt annorlunda. Så, nu kör jag få och naggande goda tränaruppdrag och har minst lika kul som dem jag tränar. Kanske mer ibland, he he.

Skrivandet fortskrider och nu har jag fått repsons på ett manus från testläsare. Det är skitäskigt att skicka iväg något som jag själv vet inte är klart, men ändå behöver andras blickar på. Läsar-ögon och inte lektörs-, redaktörs- eller författarögon. Oj oj oj, vad det var kul att få kommentarerna som innebär några ändringar (precis på de områdena jag själv var tveksam till!) och sen hyst in i ugnen. Eller i alla fall skick iväg med mailen till lektör och sen? Well, vi får se. Men hoppet är som ni vet det sista som överger …

Och veckans blandat

Nä, det här är nästan … läskigt? Jag ommer inte på något annat än att det fortfarande inte är någon träning för mig (berättade om varför här, men absolut ingen fara!). Är ändå ofantligt glad och tacksam över att jag vill ha träning i mitt liv och att jag har jobbat så länge med att inspirera andra till att träna tankar och jobba i myrsteg, så … Inte hela värden. Bara lite blandat.

Men nu undrar jag: kommer jag inte på något för att jag inte vågar se skiten, eller är jag så käck att jag faktiskt ser uppsidan med … det mesta? Ja, det skulle väl vara insikten om bristen på östrogenplåster som jag bloggade om här, men samtidigt ledde det till en fin diskussion och ett varmt systerskap i mina sociala kanaler. Hmmm …

Okej. Längtar hem. Bor ju fortfarande i hyrt hus och renoverar hemma, men det är ju inte hela världen. Men annars? Har det gôtt! Och hoppas verkligen detsamma för er allihop.

Ses snart igen, tills dess HEJA HEJA!
Kram Malin Lundskog

22 januari, 2023 av Malin Lundskog 1 Comment

Inga rivstarter och ändå mycket kom igång

Inga rivstarter och ändå mycket kom igång är en bra sammanfattning av årets andra veckans gott & blandat-lista. Såhär: när jag skulle sammanfatta veckan tänkte jag först helt ärligt att fy fan vad tråkigt! Här har jag varit. Inte ens i mitt eget hus, utan i huset vi hyr medan vi renoverar hemma (som jag ser fram emot att renoveringen är klar!). Helt stilla. Rent fysiskt alltså (förklarar mer om det längre ned i inägget). Känslan jag hade var att jag har varit helt stilla mentalt också, men det var ju inte sant. Är sällan det. eller hur?

Veckans gott

UToNJUT! Jag kommer tillbaka till det här hela tiden, jag vet. Men jädrar i min lilla låda vad en stund utomhus gör susen för både att få energi, sortera tankar och hitta lugn. Jag är så ini hoppsan tacksam över att möjligheten. Närheten. TIll havet, utsikten och hela härligheten. Många stunder här ute under veckan.

inga rivstarter, Källö-Knippla, västkusten, sjöbodar, Malin Lundskog, hamn
en av veckans morgonpromenader, förbi Knipplas kanske mest fotograferade byggnader
inga rivstarter, västkusten, sjöbodar, Knippla
samma ö, annan promenad, andra boar (ja, utan ´d´för att visa hur det uttalas här – boa, boar)
inga rivstarter, Hälsö, promenad, betongfigur, Malin Lundskog
En lunchpromenad med man och hundar på grannön Hälsö. Runt slingan där finns mängder med roliga betongfigurer och rätt ofta upptäcker jag nya. Som den här gubben. Visst är det kul med människor som bjuder på sin kreativitet?
utsikt, Knippla, västkusten, havet
i väntan på stormvindarna som visst ska dra in här ikväll, här är utsikt västerut från morgonrundan idag

Ni!

Ni är verkligen veckans gottiga. Era mail och meddelanden betyder gôrmycket och kan vissa dagar vara skillnaden som gör skillnaden. Jag menar, tappad energi kan ju drabba även den bästa, eller hur?!

Den här veckan har jag fått ett mail från en helt fenomenal kvinna som gick en självsabotörskurs jag hade för flera år sedan. I mailet berättade hon om vilka förändringar (förbättringar!) hon har gjort sedan kursen och hur jag fortsätter inspirera, så här flera år senare. Vet ni, jag vill nästan inget hellre än att inspirera till ett gôtt liv. Utan krångel. Tack!

Ja, så har jag fått meddelanden om hur kul det är att jag vågar följa min drömmar. Ändra riktning i livet. I min ålder. Ja, men: tack! Följa drömmar och njuta av livet, det är livet det. Oavsett ålder?

Och meddelandet om att min roman Mariannes mirakel är välskriven. You had me redan där och sedan fortsatte det med att den innehåller glädje, allvar, vemod. Tänk va. Precis det jag vill förmedla. Som livet självt.

Ni som tycker om det jag gör och berättar det. Tusen tack. Ni som inte tycker om det jag gör, men ändå hänger kvar och bryr er tillräckligt för att höra av er. Tack! Inget sådant att rapportera den här veckan, men det kanske kommer. Allt som utvecklar är … utvecklande?

Ö-livet

Ö-livet är inte varje veckas gottiga, men den här veckan var det extra gott att ha fiskare omkring sig. Vi har ätit marulk, knot och torsk de senaste dagarna. Så jäkla gott och så härligt med leverans direkt från båt till ytterdörren. Och att Claes är en fena (he he) på att laga mat.

knot, knod, knorrhane, fisk, västkusten
största knoden (knot/knorrhane) som en av öns storfiskare någonsin har sett
och då är han över åttio och har varit fiskare i en herrans massa år …

Nytt manus, ny poddsäsong och nya tag

Jo, jag har kommit igång med ett nytt roman-manus. Börjat skriva och njuter i fulla drag av min berättelse och att lära känna karaktärerna ordentligt. Se vad de hittar på, he he … Det här kommer ni att få veta mer om, men inte just nu. Sorry!

I fredags släppte vi säsongens första avsnitt av podden Mitt perfekta liv. Tycker inte ni också att det är kul att träffa sina kollegor och samarbetspartners efter några veckors uppehåll och/eller ledighet. Catch up och kärlek, så kände jag när jag träffade Vickan igen och vi smygstartade igång med ett härligt avsnitt om hur sjutton man drar igång året perfekt.

Och de nya tagen då. Bland annat med måndagsmöte med mitt mastermind-gäng. Mer catch up, mer kärlek och mer pepp. Jag är glad över dem, som ju är mina kollegor (hej driva enmansbolag och jobba på med författandet, detta ensamma jobb).

Check på ekonomin för företaget 2022, för nyhetsbrev med kul repsons från er och en drös blogginlägg. Alltså, ingen rivstart men en himla massa kom igång i alla fall. Och ändå trodde jag att det var stiltje på min västfront. Tur jag gör det här inlägget varje söndag.

Veckans & blandat?

Apropå fisken ovan, det är blandade känslor det här med Den Glade Knoden efter branden. Försäkringsärendet drar ut på tiden och just nu vet vi inte hur och när eller någonting. Men. Både lugnt och skönt och tråkigt, eftersom det var ne av de roligaste grejerna evva att krama öl och tjata med folk.

Blandat den här veckan har också varit min energi. Den är inte på topp, men!!! Ja, massa utropstecken efter men:et, för det är ju inte ett dugg underligt att energinivån inte är så hög i januari. Dessutom är jag just nu fysiskt indisponibel.

Jag gick igenom en planerad operation (ingen fara med mig!) förra veckan och får inte lov att svettas. Eller flåsa. Eller ta i. Inte å några veckor till, vilket innebär att jag inte kan gå ut med hundarna, eftersom särskilt lille Jackson drar som en galning i kopplet (vi tränar vidare). Just nu kan jag inte hålla emot. Och vi har löptikar på ön. Utan koppel är liksom inget alternativ … Här skulle jag kunna dra igång en gång harang om att ni män som tror att män är män och har sina drifter de inte kan stå emot, ni är inte hundar. Eller? Men, vi tar inte det nu.

Det vi tar nu är att jag tycker att det är skittråkigt att inte få träna. Skittråkigt! Men det är inte bara av ondo. Jag får också världens tillfälle att i skarpt läge träna på acceptans. Och mer tid till att skriva, sticka och … ja. Typ det. Men det räcker långt.

Även om jag under en promenad här på Knippla i veckan undrade hur sjutton jag ska orka att springa upp o ner o upp o ner o upp ner flera gånger om i backarna på ön. Älskar ju att trötta ut mig där. Men tålamod och myrsteg och allt sånt. Min tid kommer. Igen. Precis som er!

inga rivstarter, Knippla, motion, västkusten, backträning
tog den här nästan högst upp i backen häromdagen …

Inga rivstarter och ändå ett gôtt liv

Livet ändå va, gott & blandat, högt och lågt och visst är det bästa grejen att vi får vara med om det? Nu njuter jag av brasa, blogg (kanske för att jag tänker på er när jag sitter och skriver) och en riktigt relaxad söndagskväll. Inga rivstarter här, men det känns gôtt med en hel del kom igång.

Vi ses väl snart igen? Till dess HEJA HEJA!
Varma kramar Malin Lundskog

15 januari, 2023 av Malin Lundskog Leave a Comment

Skriv en bok – från idé till färdig berättelse

Skriv en bok, det är så himla kul! Har du svårt att komma till skott med dina skrivardrömmar eller undrar hur sjutton du ska göra för att börja, sluta och allt där emellan? Fear not och du är allt annat än ensam. Var och varannan, i alla fall var tredje, människa när författardrömmar. Mer än var och varannan av de människorna har berättelser som bara väntar på att få komma ut i bokformat. Som jag berättade om här ställde en av mina Instagramföljare frågan om hur man gör för att skriva en bok. Mitt första svar till henne var det irriterande och frustrerande skriv bara skriv! Kör och gör!

skriv en bok, Malin Lundskog, författare
i taxin, i trappen, i hissen, i hallen och i sängen (särskilt om den står i en svit på Hotel Eggers).
Jag skriver överallt.

Så här gör jag när jag skriver mina manus

Här kommer andra svaret på frågan även om det egentligen inte är ett svar. Jag har ingen aning om hur ´man´gör. Jag vet bara hur jag gör och det förändras från manus till manus, berättelse till berättelse och alltså bok till bok. Om några år har jag kanske (förhoppningsvis) helt andra tips att ge, eftersom jag testar nya grepp och lär mig fler metoder längs min författarresa. Men: förhoppningsvis kan mitt tillvägagångssätt att skriva böcker på inspirera er som är sugna på att ta tag i ert skrivande.

Idén

Idén! Punkten som är fröet till hela berättelsen . Idén. Jag har skrivit med ett problem som ska lösas som utgångspunkt, jag har skrivit om ett diffust tema som jag vill belysa utan att ha någon aning om hur. Ibland skriver utifrån en karaktär, som jag är sugen på att utforska. Till min roman Mariannes mirakel till exempel, var inkontinens fröet. Det har jag berättat om här.

Gräv där du står

Krångla inte till det i onödan. Jag tror att det här kan ändra sig när jag har skrivit fler manus, jag är ju till exempel jättesugen på att skriva historiska romaner, men just nu: jag använder mig av miljöer jag känner till. Mina karaktärer har yrken jag kanske inte är så insatt i, men som det är lätt att ta reda på hur det funkar. För Mariannes mirakel frågade jag till exempel en kompis som är studie- och yrkesvägledare om deras friskvårdsbidrag och semestrar för att veta om min karaktär Helén skulle kunna gå och träna på arbetstid. Ja, ni fattar. Keep it simple!

Planera lagom

Lagom planering? Ja, som sagt. Det här är min metod. Jag planerar inte manus sådär värst noga. Har till exempel ingen koll på hur det ska sluta, även om jag vet att jag vill att det ska sluta lyckligt (om jag nu vill det). Men jag har börjat göra en grov synopsis, i ett program som jag berättar mer om senare (fatta cliffhanger!). Det är helt oväsentligt i det här skedet. I alla fall: En grov synopsis och mina karaktärer i grova drag. Så fort jag kommer på att jag saknar riktning eller karaktärsdrag bygger jag på med det. Skriver ner vilka karaktärerna är och fyller på när jag behöver. Lär känna dem alltmer ju mer jag skriver om dem, så det är inget jag fastnar vid jag börjar skriva. Herregud, ni vet väl vem självsabotören Analysera Paralysera är?

Råmanuset

Skriv bara skriv. Ja, den punkten är så viktig att jag upprepar den igen. Fulskrivningen. Flödesskrivningen. Skrivandet som vissa dagar kanske inte leder någon annan vart än att man får in vanan vid att sätta sig ner och skriva. Man skulle kunna kalla det här råmanus-punkten också. Punkten där jag skriver ur mig berättelsen utan att redigera eller bry sig om att jag använder presens på tio sidor och imperfekt på de trettiosju nästa. Eller stavar fel eller inte har koll på alla fakta som behövs. Och att jag byter namn på karaktärer mitt i manus.

Jag skiter i det i det här stadiet. Här skriver jag utan att döma. Faktiskt utan att förvänta mig något annat än en mängd bokstäver i ett dokument, som beskriver något eller någon som börjar någonstans och slutar någon annan stans.

Inspirationen finns överallt

På med författar-glasögonen. Ju mer jag skriver, desto oftare (okej, alltid. Förlåt ni som umgås med mig!) har jag ögon, öron och alla känselspröt ute för en bra historia. Allt vi är med om och alla vi möter kan faktiskt inspirera till berättandet. Det kan vara sättet någon tar på sig en mössa, en blick, en kommentar, en gångstil, ett ljud, en doft och you name it. Här kommer också mitt eget läsande in. Hur skriver andra? Vad tycker jag om och varför.

Ni ska höra våra boktips i podden Skriverier med Malin och Cilla. Jag som skriver romaner och Cilla som skriver spänning läser (oftast) helt olika böcker. Självklart kan man använda tv-serier och filmer som inspirationskälla också. Alla berättelser och alla människor kan bidra. Inget är för stort eller litet för att bära med sig en bra story …

Redigera

Redigera om och om och om igen. Men skit i det under påhittandets gång. Min andra publicerade novell heter Över en fika och den tog … lång tid att skriva. Då satt jag och redigerade i princip varenda mening samtidigt som jag skrev ur mig berättelsen. Vilket jobb! Särskilt när det i slutändan visade sig att några av de välredigerade styckena skulle bort. OMG!

Min första novell? Kommer inte ihåg. Den skrev jag i feberdimma på ett hotellrum i Uppsala och hade nog inte koll på vad jag höll på med … Men antagen blev den och sedan dess har jag vågat tro på det här med att bli (vara!) författare.

Låt andra läsa

Ragga upp en testläsare! Ja, någonstans efter några omgångar av redigering tycker jag att det är dags att låta testläsarna göra entré. Skitläskigt! För (numera vet jag att) boken är ju inte färdig bara för att jag har redigerat. De som testläser mina berättelser är några jag litar stenhårt på. De har läsvana och vågar säga vad de tycker (på ett snällt sätt. Ni vet ju hur det är med oss känsliga konstnärssjälar.). Just nu har jag ett manus ute hos testläsare och en av dem läser inte enbart för att hon är läsvan utan också för att hon bor på Knippla och vet allt (?) om ön där stora delar av manuset utspelar sig.

Tid och rum och annan planering

Var och när och hur passar det dig bäst att skriva? Behöver du tidssatta mål? Eller kanske mål på ett visst antal ord? Hur ofta kan och vill du skriva? Själv skriver jag helst ensam och jobbar bäst enligt pomodoro-metoden, som jag har skrivit om här. Jag funkar bäst på förmiddagarna, men har upptäckt att när jag är en bit in i en berättelse och har lärt känna mina karaktärer, då funkar eftermiddagar och kvällar också jättebra. Jag älskar att sitta hemma och skriva, men skriver också gärna på café, tåg eller i till exempel en hotellobby. Eller i bilen (när min man kör).

Hur som helst är mitt tips här att avsätta den tid som är rimlig för dig (hej alla som vill rivstarta!), sätta upp mål om det får dig att prioritera skrivandet. Jag har just nu en deadline på två olika manus, ett som ska till lektör och ett som ska till förlag. För mig räcker det att jag har den deadlinen och sedan vet på ett ungefär hur mycket jag behöver skriva varje dag. Jo, jag skriver nästan nästan varje dag, precis som jag tipsar om i min bok GLAD FRi STARK för er som vill skaffa goda vanor. Myrstegsrevolutinen funkar i alla lägen! Skulle jag däremot sätta upp en detaljerad plan, med ett visst antal ord varje dag då skulle jag sluta skriva. Tidssatta, specificerade mål är inte min melodi, men det kanske är er?

Och så vill jag ha musik. Kör oftast någon lugn spotifylista eller Spotify radio med någon artist jag har snöat in på för tillfället (nej, faktiskt inte Springsteen. Hans musik blir jag glad och stilig av, he he). Här är en lista jag gillar just nu:

En författare jobbar inte ensam

Skrivande vänner, stöttande omgivning och skrivkurser är guld värda. Men jag tycker inte att det kommer i första hand. I alla fall inte om man är sugen på att komma igång med att skriva en bok.

Skrivarkurser är fantastiska för att lära sig ett hantverk på. Lära sig om karaktärer och hur man fördjupar dem, vad innebär gestaltning och vilket syfte har en dialog. Dessutom innebär en skrivkurs ofta att man hittar vänner som håller på med samma sak, skrivande vänner. Men för att komma igång. För att skriva färdigt en berättelse som kan bli en bok, då är det viktigare att skriva än att nätverka, att prova sig fram istället för att fokusera på hur andra gör och att faktiskt ge sig själv så mycket respekt att ´har jag avsatt den här tiden för att skriva, då ska jag fan skriva´. Inte sticka (hrrrm … been there, done och doing that), träna (också gjort. Och gör …) eller städa (inte så skyldig på den punkten) istället.

Inte förrän vi tar oss själva på allvar, kommer vår omgivning att göra det. Spelar ingen roll om de förstår vad vi håller på med, ser de att vi tycker att det är viktigt tycker de också att det är viktigt. I alla fall de som tycker att vi är viktiga.

Hoppas att det här ger er som behöver det inspiration till att skriva en bok. Eller i alla fall en berättelse. För hur berättelsen sedan blir bok, det är en annan historia.

Frågor om hur man skriver en bok?

Har ni frågor om hur man skriver en bok, kommer Cilla och jag att svara på de frågor vi har fått i nästa avsnitt av podden Skriverier med Malin och Cilla som släpps tjugonde januari i år. Vi spelar in den sextonde, så passa på att fråga innan dess. Lägger upp en länk till avsnittet här när det är ute. At your service ju!

Ses snart igen! Tills dess: Skriv en bok, he he. HEJA HEJA er och era drömmar.
Kram Malin Lundskog

skriv en bok, pepp, tips, skrivtips, Malin Lundskog, författare
presenter som peppar och författarhundar är också finemang att ha med sig när skriv en bok står på agendan

12 januari, 2023 av Malin Lundskog Leave a Comment

Jag väljer riktning genom ledord för 2023

Jag väljer riktning genom ledord och till och med med ett svulstigt Malins manifest för att veta vilken resa jag ska njuta av i år. För njutet är viktigt och riktningen på resan ska minsann vara mödan värd. Och det är inte bara jag som är i fokus. När jag skapar och skriver fram mitt årets ord vill jag att det ska göra skillnad för fler än mig. Jag vill också att det ska göra gott både nu och sen. Inga kortsiktiga grejer här inte, he he.

Ledord för 2023:

jag väljer riktning genom ledord, 2023, nyårslöfte, Malin lundskog
jag är modigt kreativ

Jo minsann. Modigt kreativ! Jag vill använda året till att gå loss med min kreativitet. Och våga ta plats med den. Men va? Säger ni kanske nu. Du gör ju det! Men … nej, inte riktigt. Jag har fler växlar att ge och om jag förra året hade utrymme som mitt ledord, för att skapa tid och rum och what ever för både mig och er och andra så har jag nu utrymmet jag behöver i mitt eget liv och vill kliva fram. Våga mer. Våga visa mer. Vad jag skriver. Att jag skriver, bloggar och poddar.

Hur kan jag vara kreativ på fler sätt än jag brukar, mer än jag brukar och vad kan jag göra för att synliggöra min kreativitet?

Mitt svulstiga manifest för året

Malins manifest

Som jag skrev tidigare, så är det inte bara jag som räknas. Jag vill att mitt författarskap, bloggen, artiklar och mina podcasts ska ge er något. Och det är någonstans där som kraften växer av att faktiskt våga mer. Det är inte bara för mig. Det är för mer glädje i världen. Ja, jag sa ju svulstigt …

Vad som är viktigt för året kommer jag fram till genom reflektion, som du kan läsa mer om här och genom att meditera och skriva av mig varje morgon. Från början är det en ganska diffus känsla, som en suddig längtan efter något. Ju mer jag vänder frågan om vad som är viktigt, vad som kittlar sådär skönt och vem jag vill vara, desto skarpare växer konturerna av årets manifest som ger årets ledord fram. I år vill jag dessutom att ordet, som blev orden, skulle vara beskrivande. Något jag är (eller vill vara). Inte mod utan modig. Inte kreativitet utan kreativ. Är ni med? Så att jag kan vara, eller låtsas vara, modigt kreativ. Såhär beskrev jag det fiffiga med att låtsas och tro på sig själv på Instagram

Bok om ledord

Som en av flera ledordsivrare är jag med i en e-bok som mina fenomenala företagarkollegor och vänner Kicki Westerberg och Dorotea Pettersson precis har gett ut. En studie i ledord heter den och ni laddar ned den här.

Jag väljer riktning genom ledord, Kicki westerberg, Dorotea petersson, Malin Lundskog, 2023
Härliga Kicki och Dorro alltså, på en bild från när vi var på workation i Göteborg

Vil ni läsa mer om ledord och hur jag väljer riktning gör ni det här: Jag ger mig själv utrymme för att må bra och här: Så här mår jag bra och är den jag vill vara. Här hittar ni ett inlägg om Mitt 2020 om jag ska tro mig själv och jag är fan helt tagen av hur ord som har sitt fäste djupt inne i mig gör skillnad.

Vad tror ni om att jag är modigt kreativ i år? Själv är jag gôrnyfiken på om det leder till bokutgivning, förlagsavtal, utveckling av poddarna eller något helt helt annat som jag (och ni) inte har någon som helst aning om än. Visst är det spännande?

Förresten, har ni några ledord, årets ord, manifest, nyårslöften eller annat åt det här hållet?

Ses snart igen. Tills dess: heja heja!
Kram Malin Lundskog

10 januari, 2023 av Malin Lundskog 2 Comments

Årets första veckans lista av både gott & blandat

Årets första veckans lista är här. Första veckan är avklarad. Levd och inte bara överlevd. Och jag gillar det här året, precis som jag gjorde med förra. Men det här känns ändå … gôtt. Fyllt av liv och jag vet att jag kommer att vara precis så modig och kreativ som jag behöver för att vara den jag vill och njuta av berg och dalbanan som ett helt långt år brukar innebära.

Kanske kände jag såhär i början av förra året också, vet inte. Men en sak vet jag och det är att oavsett om vi väljer att kick- eller smygstartar året: nu åker vi!

Podd, blogg och nyhetsbrev

Förresten så släppte vi ju årets första avsnitt av podden Skriverier med Malin och Cilla i fredags och vi pratade massa mer än bara skrivande. Både Cilla och jag har till exempel reagerat på hur många som sammanfattade år tjugotjugotvå som ett skitår. Inte för att varken Cilla eller jag tycker att krig är bra, nedbrunna restauranger kul eller inflation och lågkonjunktur upplyftande. Men ändå. Jag ser tillbaka på ett fint och kärleksfyllt år med vänner, acceptans, bröllop och vackra avsked

Jag fick iväg årets första HEJA-rop också. Mitt nyhetsbrev, som kommer ut lika oregelbundet som från hjärtat. Klicka på länken, om ni vill signa upp er för författarskap och livsglädje från ön.

Dessutom har jag kommit igång med bloggen och det känns kul. Just nu har jag några artikelserier på gång här, bland annat den om hur man gör för att skriva en bok och den om hur sjutton man får till sitt drömliv. Är det genom att sätta konkreta mål eller genom drömmiga visioner? Stay tuned för fler inlägg på de trådarna.

Årets första veckans lista

jo, jag plockar med nyårsafton i första listan för året. Nyss hemkomna från Trysil, med rejäl förkylning och i det lånade huset var det så himla skönt att fira nyår ensamma. Bara min man och jag. Och hundarna förstås. Claes är ju fenomenal på att laga mat, så lämnade över den delen till honom. På nyårsafton också, he he. Han är också fenomenal på att planera mat när han är hungrig, så förrätten blev så stor att vi inte orkade med någon varmrätt. Kolla här, så fattar ni:

årets första veckans lista, förrätt, lobsterroll, hummer, ostron, löjrom, Knippla, västkusten
lobsterroll på egenfångad hummer, löjrom från norrländsk kompis, ostron från Grebbestad och svensk kaviar
citronfromage, dessert, nyårsafton,
Men dessert orkar man (jag) alltid. Mitt bidrag til nyårsmenyn var en hemmagjord citronig och gräddig karamell.

1 januari var jag fortfarande ganska förkyld och njöt i fula drag av tour de ski. Längdåkning är en av mina favoritsporter att titta på. Och utöva, även om jag inte åkte en meter under våra två veckor i Trysil. Hade för kul i backen med de vuxna barnen och kände nog av den där förkylningen (som jag ska sluta tjata om nu. Lovar.) så orken fanns liksom inte.

Redigering alla dar i veckan

I måndags fortsatte den stora redigeringen av uppföljaren till Mariannes mirakel. Den har jag för ungefär en kvart sedan skickat iväg till två testläsare. Nervöst och kul, jag kommer att fortsätta redigera, fördjupa karaktärer, gestalta mer och mindre under tiden. Om mindre än en månad ska manuset iväg till Cecilie, en lektör som inte går av för hackor. Kolla vad jag hittade i postboxen från henne:

författare, skrivliv, Main lundskog, lektör, redigering
fritt fram för alla er som vill att sno det här tecknet!

Och så har jag fått den här. Från en av medlemmarna i GLAD FRi STARK. Blev sådär gråtigt rörd. Visst är den fin, knappen som ska hänga med mig överallt?

Tisdagen redigerade jag mer, efter att jag hade njutit av morgonpromenad i detta:

morgonpromenad, västkusten, Malin Lundskog, Knippla, årets första veckans lista
morgonpromenad, Knippla, västkusten, utsikt, Marstrand
när vi kom till nord-sidan av Knippla blickade vi mot Marstrand. Ser ni fästningen?

Dessutom började jag småstrukturera jobb som behöver planeras. Som ni vet är jag inget fan av för noggrann planering, men vissa dela behöver ju trots allt organiseras.

I onsdags tittade till vårt hus som vi ju renoverar. Oj, vad jag ser fram emot att det blir klart. Ett rejält platsbyggt kök. Veranda. Ny entré (har bara haft ingång i källaren och där vill jag gärna låta saker och ting vara huller om buller utan att folk som hälsar på ska behöva se …). Vill ni se före-, under- och efterbilder?

I torsdags fortsatte redigeringen och dessutom tog jag tag i några avsnitt av en digital författarutbildning jag går just nu. Kul! Inspirerande! Och ju mer jag lär mig om hantverket, desto större respekt har jag för alla som skriver.

En dag med vågrätt snöande

  • Årets första veckans lista, Malin Lundskog, blogg, flytoverall, västkusten
  • Årets första veckans lista, Knippla, snöstorm, utonjut
  • Årets första veckans lista, knippla, västkusten, snö, blåst
  • Årets första veckans lista, Malin Lundskog, västkusten, knippla, flytoverall

Overall alltså, vilket plagg det är! I fredags snöade det vågrätt här på västkusten, med flingor som kändes som småspik i ögonen. Men herrenaddå vad jag är glad i min flytoverall sådana dagar. Det får gärna blåsa och snöa mer, så att jag får använda min overall ännu mer. Finns inget dåligt väder, ni vet.

Ja, sen har helgen varit fylld av utonjut och redigering. Imorgon är ny vecka och jag ska börja på nytt manus … Over and out för årets första veckans lista! Vill ni läsa tidigare veckans gott&blandat-listor, kan ni göra det här.

Ses snart igen. Tills dess: HEJA HEJA!
Kram Malin Lundskog

8 januari, 2023 av Malin Lundskog Leave a Comment

  • « Go to Previous Page
  • Page 1
  • Interim pages omitted …
  • Page 46
  • Page 47
  • Page 48
  • Page 49
  • Page 50
  • Interim pages omitted …
  • Page 65
  • Go to Next Page »

Primary Sidebar

Bloggen

Bloggen

  • 154: That´s what friends are for …
  • Ett nytt boulelag har sett dagens ljus
  • Iko Iko …
  • Bokhandelsdagar med Ugglan Bokhandel
  • Livets första dansuppvisning – på Storan!
  • Kärleksvisa till min son …
  • Envishet och galenskap och en ballong!
  • Jag boktipsar om Var är de vuxna?
  • Min sämsta väninna har varit på sitt livs första bokklubb
  • Pensionärerna på Knippla mötte Min sämsta väninna

Footer

Malin Lundskog

Malin Lundskog, författare, porträtt i Knippla gästhamnHej där! Jag heter Malin Lundskog och jag älskar livet, havet och att skriva. Förutom härligheter som min familj, mina hundar, att fylla lungorna med luft, ögonen med utsikt och själen med glädje. Och Bruce Springsteen.

Här på bloggen och i mina sociala kanaler @malinlundskog delar jag med mig av författarlivet, ölivet och livsglädjen. Följ och dela gärna med er tillbaka.

Vad jag gör på riktigt? Lever, skriver böcker, artiklar, föreläser, poddar och inspirerar kvinnor till mod och ett gôtt liv.

Instagram »
Facebook »
hej@malinlundskog.se

En hemsida från Everday