Search Results for: knippla

Man behöver inte gå över ån efter vatten. Eller ny båt …

Man behöver inte gå över ån efter vatten. Eller ny båt … Med rätt glasögon upptäckte vi att båten vi ville ha låg mitt framför fötterna på oss. Ändå hade vi inte sett den innan min man sa: ”Hade det inte varit kul med en liten segelbåt?” Men där låg hon, på piren vi har gått hundpromenad på varje dag i över ett år nu. Och där har hon legat i flera år …

Så fort min man hade uttalat orden högt, var det någon som sa: ”har ni sett jiggen ute på piren?” Det hade vi som sagt var inte förrän Claes, min man, ställde sig (oss) frågan om det inte vore kul med en segelbåt. Hur kan man missa en orange båt på en grå pir liksom?

Vi luskade reda på vems den var, vilket inte är jättesvårt på en liten ö. I ett nafs var båten vår. De tidigare ägarna var glada att bli av med den, vi var glada att få lov att köpa den utan att behöva leta runt på Blocket och andra ställen. Kan hända hade det inte blivit någon då? Vi har båtar så det räcker, men segling alltså … Det är vad jag är uppvuxen med och det är vad vi ägnade varje sommar åt, tills jag brakade in i väggen och inte orkade vara skeppare längre.

Fatta hur glad jag blev när Claes ville ta upp segling igen. Och så lagom stort med en gkss-jigg! Fatta en grej till förresten: hade en gkss-eka i trä i högstadiet och gymnasiet. Som ung på nytt 🙂 Fast i plast …

Snart dags för sjösättning

I helgen har vi slipat, målat botten, vaxat och polishat och snart ska skönheten sjösättas.

skrapar med glatt humör
blått är flott!
Alla är inte lika entusiastiska …
voila! Botten är målad (och ja, vattenlinjen gjorde jag på fri hand …)

Vad ska skönheten heta?

Strax dags att hissa segel alltså! Nu återstår bara en fråga: vad ska skönheten heta?

Har du tips på det får du gärna höra av dig, jag har fått flera härliga idéer från mina vip-människor – de som prenumererar på mitt inspirationmail HEJA! Det kan du också göra om du klickar här: Malins inspirationsmail 16 maj 2021 kommer jag att kora en vinnare! Finfint pris till vinnande förslag har jag lovat …

Man behöver inte gå över ån efter vatten.

Som sagt, man behöver inte gå över ån efter vatten. Vi behövde inte ens lämna ön … Förresten, kom just på att vi köpte båt förra sommaren också. Av en Knipple-bo. Man behöver inte lämna ön för att skaffa båt helt enkelt.

Hur som helst: medan jag sjösätter och hissar segel – på med rätt glasögon kompisar! För med dem är det närmare än vi tror till det vi vill ha.

Ses snart igen!
Varma kramar (fortfarande på avstånd och med nytvättade händer)
Malin Lundskog

Intervju om min kommande roman

Jag har blivit intervjuad av Systrarna Boktokiga om min kommande roman Mariannes mirakel. Intervjun kan läsa i sin helhet här. I intervjun på Sveriges största bokblogg berättar jag om att inkontinens är fröet till romanen och avslöjar att jag väldigt gärna hade velat skriva Haruki Murakamis Vad jag pratar om när jag pratar om löpning. Den boken tipsade jag om redan 2014, som ni kan läsa om här.

Oj, vad kul det är att få prata om skrivande, läsande och framförallt romanen Mariannes mirakel som släpps i november 2021.

intervju om min kommande roman av systrarna boktokiga, Malin Lundskog, fotograf Viktoria Davidsson — Det snajsiga fotot som Viktoria Davidsson har tagit av mig stoltserar jag med hos Systrarna Boktokiga.

Systrarna Boktokiga, hittar ni här på Instagram och vi ses här på bloggen snart igen.
Tills dess: HEJA HEJA!
Kram Malin Lundskog

Vill ni veta mer om hälsa, liv eller skrivande?

Vill ni veta mer om hälsa, liv eller skrivande? Eller om alla eller två eller tre av de områdena? Jag hoppas innerligt att ni som brukar följa mig här på bloggen vill fortsätta att göra det. Och att ni väljer bort innehåll som inte intresserar er, men hänger kvar för att få mer av sådant som ni tycker är intressant.

Ni har sett att jag har delat upp bloggen i tre olika områden va? Jag skriver mer om de delarna strax, men först vill jag berätta att ni från och med ganska exakt just nu (mars 2021) kan välja att få inspiration rätt hem i mailkorgen utifrån de tre områdena hälsa, skrivande och livet.

Yes! Från ganska exakt just nu delar jag upp mitt HEJA-rop (nyhetsbrevet alltså) i tre och kommer ut med ett brev inom respektive område en gång i månaden. Bra va?!

Vill ni ha HEJA-rop? Om alla områden eller bara det ena? Eller två av dem? Välj genom att klicka på knappen nedan:

Jag väljer rätt!

Tack för det, å både era och mina vägnar!

Ni som väljer ett eller flera HEJA-rop får veta det jag har att berätta lite innan alla andra, ni får tips och tricks och inspiration. Och information. Dessutom får ni förhandstjing på kurser och andra kul event. Kommer snart, snart, snart en nyhet, just sayin`…

Och här på bloggen

vill ni veta mer om hälsa, livet eller skrivande? Malin Lundskog

Ni som vill läsa om mitt liv på Knippla, hur det är att bo på en ö, att vara femtio plus, att ha vuxna barn, att gråta lätt, att fiska hummer och annat som betyder massor för mig, men inte platsar inom hälsa eller skrivande (mina yrkesområden), ni klickar på mina inlägg här: Livet

Vill ni följa mitt författarskap och mina tankar, erfarenheter och min kunskap (visste ni att jag är medie- och kommunikationsvetare förresten?) om skrivande, ni väljer att hänga med här: Skrivandet.

Och hälsan, grunden till att jag började blogga och min professionella bransch under de senaste fe … tio … nä, herregud vad åren går fort. Under de senaste tjugo åren! Den skriver jag om under rubriken hälsan.

Och i sociala medier

Jodå, jag har delat upp mig (ah, ni fattar …) på både Instagram och Facebook också. När det gäller hälsan och livet är mitt hetaste tips att hänga med mig på @malinlundskog på Instagram och/eller Malin Lundskog på Facebook.

Ni som vill ha mer skrivande och författarskap, följ gärna på @skrivarmalin på insta och här om skrivandet på Facebook.

Välj och vraka, så att ni får det precis som ni vill! Är ni nöjda och glada är jag nöjd och glad.

Vi ses snart, här på bloggen, på Instagram, Facebook och (hoppas jag!) i ett HEJA-rop i er mailkorg.

Kom ni ihåg att signa upp er? (Eller göra val, ni som redan får hejarop) Annars kommer knappen här igen:

Mitt HEJA-rop!

Tack för nu,
vi ses snart igen och ni vet ju vad jag gör tills dess: Jag hejar på er.

HEJA HEJA!
Kram Malin

Behöver vi en runstreak för att bli löpare?

Behöver vi en runstreak för att bli löpare? Eller börja springa? Ja, kanske. Och nej. Kanske inte …

inlägget innehåller annonslänk till Bokus

behöver vi en runstreak för att bli löpare, springa med hund, Malin Lundskog — kör apporteringsträning med min bästa springkompis när vi är ute i bergen och lufsar

Vanor får vi av att upprepa ett beteende. Och av att upprepa det ofta under en längre (eller kortare) period. Inga konstigheter, eller hur? Jag pratar och skriver ofta (kanske har blivit en vana?) om att ta myrsteg. Ja, jag kallar till och med min metod för myrstegrevolutionen.

Myrstegsrevolutionen i runstreak-anda

Det myrstegsrevolutionen går ut på är ungefär i Magnus och Brasses och Evas anda: Fem myrsteg är fler än fyra elefantkliv. Elefantkliv är ofta lockande som sjutton när vi har bestämt oss för att skaffa en ny vana och träna in ett nytt beteende eller sätt att tänka och agera. Men ärligt talat: hur ofta orkar vi ta elefantkliv? Och hur lätt är det inte att ett elefantkliv inte blir taget på grund av att vi har ont om tid, energi eller mod att ta det stora steget. Då är myrstegen magiska. Minimala steg som du aldrig (okej, kanske inte aldrig. Men sällan?) kan säga att du inte orkar, hinner eller vågar ta. Hur smart är inte det?

Streaka stärker

I den aspekten tycker jag att en runstreak för er som vill få in löpning som en vana gör susen. Ni förstår ju att det här funkar på vilken vana som helst. Streaka stärker beteendet! Dels genom att vi upprepar beteendet och breddar vägen i hjärnan för just det här beteendet. Något vi inte är vana vid brukar jag jämföra med en snårig obanad stig ute i bushen och ju mer vi trampar upp den stigen, desto bredare blir den. Desto lättare blir det att gå på den. Är ni med?

Dessutom stärker en streak i myrstegsrevolutionens anda vårt beteende genom att vi lyckas! Vi blir stärkta av att klara av det vi har bestämt oss för att klara av. En streak gör att kan fira och high fiva oss själva varje dag och det stärker. Det gör oss motiverade att fortsätta. Och fortsätta …

En runstreak är mer än att springa

Det som också talar för en runstreak, eller vilken beteendestreak som helst, är att det inte är effekten av varje liten enskild löprunda (eller vad vi nu streakar inom … ) som är grejen.

En runstreak är mer än att springa. Det är en helhet. Något större. Där det inte gör något om vi springer långsamt eller kort, där vi släpper prestation och njuter av att kroppen rör sig, där löpningen blir avkoppling och återhämtning. Ja, jag tror att helhet är mitt bästa ord att beskriva det hela med. Eller livsstil? Utan tvång. En livsstil som gör gott för både kroppen, knoppen och själen!

Behöver vi runstreak för att bli löpare?

Självklart behöver vi inte en runstreak för att bli löpare! Det går utmärkt att springa ändå. Har vi dessutom svårt att hålla igen och tycker att löpning handlar om att kötta på och komma hem efter en runda slutkörda, då är runstreak inget för oss.

För runstreak handlar inte om slitsam träning. Ingen av oss fixar tuffa pass varje dag. Särskilt inte vi som inte är i 20-30års-åldern längre. Vi behöver återhämtning mellan varven.

Runstreak handlar egentligen om konsten att tagga ner. Våga skynda långsamt. Och att se helheten och inte de små detaljerna. Så som jag tycker att vi ska hantera hälsan

Vad tro ni, är någon form av streak något för er? Berätta!

Myrsteg och skamliga mål

Som jag skrev så är min myrstegsrevolution ungefär som en streak. Myrsteg som vi själva bestämmer hur stora de är. Och där vi kan ta hjälp av dagliga mål som är så lågt satta att de är skamliga. Alltså, de är ju inte skamliga. Men … jävligt lågt satta. Så att det bara inte går att misslyckas.

Det kan vara så lågt som att en dag när allt skiter sig, när tiden försvinner, barnen bråkar, chefen är dum, bussen inte kommer, källaren svämmar över … då räcker det att byta om till löparkläder för att ha lyckats. Och lyckas vill vi! Det går att lära sig av det också. Av att behöva ta till ett skammål.

Mer om myrstegsrevolutionen hittar du här:

i min bok GLAD FRi STARK
i inlägget Myrstegsrevolutionen och de goda vanorna
och fler länkar i det här inlägget Få goda vanor genom att sluta när det är som roligast

Och vill du läsa om runstreak finns det till och med en bok om det: Runstreak – att springa varje dag, av Daniel Karlsson

Regler som inte är till för att följas?

När det gäller just runstreak finns det sammanslutningar på både internationell och nationell nivå. Och regler för vad som räknas. Som att sträckan man springer ska vara minst 1,6 kilometer (eller en mile). Det kanske är den enda regeln förresten?

Hur som helst är det en form att förhålla sig till. Det är lika fritt att följa den som att som att sätta sina egna regler. Du kan ju välja att vara ute en viss tid istället, om det passar bättre. Har du aldrig någonsin tagit ett löpsteg är kanske det mer relevant?

Behöver vi en runstreak, springerspaniel, Malin Lundskog, löpning, Knippla — vi kör inte runstreak, Brorsan och jag. Mer … utonjut-streak!

Hälsa utan krångel

I vanlig ordning förespråkar jag hälsa utan krångel. En hälsosam livsstil där vi vågar följ våra egna regler och göra oss själva nöjda med det vi gör eller inte gör. Behöver vi ramar och regler för att komma igång, så är det ju himla bra att det finns andra som inspirerar oss till det. Men vi har större möjligheter om vi håller det enkelt.

Förresten, jag har en egen streak på gång som jag mår fantastiskt bra av. Meditation. Är inne på min fyrtionionde dag idag (10 mars 2021) och det tänker jag berätta mer om i kommande inlägg.

Så, vi ses snart igen va?
Tills dess: HEJA HEJA DIG! Och häng gärna med mig över till Instagram, där jag både springer och mediterar och badar och … lever?

Stora varma kramar (på avstånd, med nytvättade händer!)
Malin Lundskog

Intervju om mig och mitt författarskap

För några dagar sedan ringde Öckerö-Torslandatidningen upp och frågade och de fick ställa frågor om mig, mitt författarskap och om podden Skriverier med Malin och Cilla. Ha! Behövde de ens fråga? Jag gillar ju att prata med människor och dessutom handlar författarskap och att skriva böcker inte bara om att skriva eller om reflektion, som jag har skrivit om här, utan om att också berätta för världen att man är författare. Att man skriver böcker. Hur ska världen annars veta liksom?

Ja, jag sa alltså ja!!! Och efter ett långt och härligt samtal med journalisten Henrik Edberg om både kvinnoroller, inkontinens och vikten av att prata med varandra fortsatte jag att skriva på uppföljaren till min roman Mariannes mirakel. Henrik satte sig på sin kammare och skrev ihop den här artikeln baserad på en intervju om mig och mitt författarskap. Visst blev den fin?

Skepp ohoj! Eller något sådant säger jargong på fotot här, när jag håller på att lägga till i Knippla hamn.

Intervju om mig och mitt författarskap, Malin Lundskog, Knippla — artikeln om mig i Torslanda-Öckerötidningen

Vill ni hellre läsa en intervju om mig och mitt författarskap i tidningsformat hittar ni Torslanda-Öckerötidningen här. Jag hoppas självklart att ni vill följa med mig i både podden och till hösten i min romandebut Mariannes mirakel. Det blir både kul och fyllt av allvar. Så som livet är ni vet.

Vi ses snart igen!
Varma kramar (ja, på avstånd och med nytvättade händer)
Malin Lundskog

Tillsammans med andra är jag bäst

Tillsammans är jag bäst på att få saker gjorda. På att få nya idéer och kanske framförallt förvalta gamla idéer (har ju lite för lätt att hitta på nytt hela tiden …). Det handlar inte bara om att jag inte tar ansvar för mig själv och behöver någon annan som förväntar sig resultat, vilket i sig är rätt kasst för en enmansföretagare egentligen. Men också rätt mänskligt. Det är såhär vi funkar!

Det är såhär många av mina kunder funkar och har funkat genom åren: de behöver någon att ansvara inför. Men! Det handlar inte bara om det. Det handlar om att vi behöver vara tillsammans. Få energi av andra människors närvaro. Ge energi. Vara en del av ett sammanhang. En i gänget, liksom … Det spelar ingen roll om det handlar om träning eller det som jag just nu gör; bloggande. Det är större än att ha någon att ansvara inför (á la Viktväktarna ni vet). Det är gemenskapen. Gruppen. Energin av att vara tillsammans, där ett plus ett är mer än två. Det handlar om det mänskliga?

Energin från andra människor

tillsammans med andra är jag bäst, blogg, Malin Lundskog, hälsa — Tillsammans är man definitivt mindre ensam …
(Även om bilder från onlinemöten inte blir lika härliga som de från irl-möten)
Foto: Anne

När jag sitter och skriver det här inlägget har jag tre blogg-kollegor intill mig. Vi pratar inte just nu, men jag hör att de är där. Jag hör någons knattrande på tangenterna (Kickis?), jag hör en penna som raspar mot papper (tror att det är Annika) och jag hör en stol som skrapar mot golvet (Anne, kanske?). Jag sitter vid min dator på Knippla, de andra är utspridda i landet och ändå är vi här. Tillsammans. Mind you, vi är ju i en corona-pandemi! Vi umgås i ett Facebookrum där några av oss i bloggkollektivet Mogna bloggare hänger idag. Och bloggar. Vi bjuder varandra på energi genom att bara vara … (Tror att jag ska ta med mig idén till min skrivkompis Cilla, så får vi se vad hon säger om att höra mina tangenter knattra. I´ll be back om den!)

Just nu är det supertydligt för mig hur mycket jag faktiskt saknar att vara nära andra. Vilken tur det är att vi kan ses online, eller hur? Men jädrar min lilla låda, vad vi har mycket att ge och få av varandra när vi väl kan ses fysiskt igen. Då blir vi ännu bättre tillsammans!!!

Tillsammans är bäst

Det är lika tydligt varje gång jag gör något tillsammans med andra: Jag får kraft av gemenskap. Av att vara och gör med andra. Ja, tillsammans med andra är jag bäst helt enkelt!

Och vet ni vad? Det är precis det här mina fenomenala medlemmar i mitt medlemsprogram GLAD FRi STARK säger är en av de stora vinsterna med medlemskapet: gemenskapen! De vet att de är tillsammans med andra, de har träningskompisar som de kan använda (det låter som utnyttja ju? Men ni förstår vad jag menar va?) varandra även under träningspass genom att slå på sin telefon och springa, gå eller yoga tillsammans. Hur bra är inte det? Hur bra är inte vi. Tillsammans!

Oavsett om det handlar om träning eller skrivande (eller vad som helst?): Det är mänskligt att vara bäst tillsammans och dessutom är det ju sanslöst hälsosamt att umgås med andra. Det kan ni läsa om i min lilla orange bok GLAD FRi STARK.

Utan varandra, vad vore vi då? Jag vet att jag inte hade varit bäst i alla fall …

blogg, hälsa, Malin Lundskog, gemenskap, umgås — så här glad blev jag av dagens gemenskap

Ses snart igen,
tills dess: HEJA HEJA DIG!
Stor kram (på avstånd och med nytvättade händer såklart)
Malin Lundskog

PS. Eftersom jag både vet och känner hur mycket gemenskapen betyder för oss, kommer jag att skriva en hel bloggserie om det hälsosamma och livgivande med att umgås. Har du några tankar på vinklingar på ämnet – säg till!

Umgås – det förbättrar hälsan för alla inblandade
På Knippla dansar vi tillsammans på coronaavstånd