Äntligen är sommarlovet över och de två författarna sjunger igång säsongen med två nummer. Cilla har redigerat, korrat, fått omslag på boken som kommer ut i november. Dessutom avslöjar hon att att hon tänker ta död på någon. Malin då? Hon rappar fuck fuck fuck, stryker tusentals ord i sin kommande roman och har en av sina vänner i mellangärdet.
Ja, säsongsstarten drar igång så det ryker. Temat för dagen är kreativitet.
Vet ni vad??? Idag blev jag klar med första redigeringsrundan av mitt tredje romanmanus. Hipp hurra! Och även om jag tycker att redigering är en kul del av att skriva romaner, är jag glad att jag har mina tricks för att ta mig igenom rastlöshet, tappade sugar, ofokuserade perioder och annat. Eller tricks och tricks? Verktyg kanske? Hur som helst, detta hjälpte mig under första redigeringsrundan: pomodorometoden, snällhet och jävlaranamma. Förutom kunskap från olika håll och kanter.
en hel pärm är nu full
med kladdiga kommentarer
som jag hoppas att jag kan läsa
när de ska in i datorn …
Ja, sen hjälper ju självklart ren redigeringskunskap till. Att veta vad jag ska titta på och kunna avgöra vad som tillför berättelsen något och vad som bara är rent ordbajseri. Jag märker stor skillnad på min kunskap om hantverket som skrivandet faktiskt är nu, jämfört med min debutroman och även med uppföljaren. Tänk vad man lär sig genom att göra.
Utöver min egen erfarenhet läser jag böcker om skrivande. Ja, jag läser skönlitteratur och tittar på tv-serier också, där jag lär mig av hur de är uppbyggda. Och jag lyssnar på poddar (här hittar ni några tips på skrivarpoddar), jag pratar med andra som skriver och jag går kurser. Just nu går jag en digital kurs som heter Författarakademin, med Anna Karolina och Caroline Engvall som lärare. Tycker inte ni också att det är kul att lära nytt inom områden man tycker är roliga?
Ja, nu ska jag alltså bara putta in allt jag har redigerat i dokumentet i datorn också. Även om det inte är så bara. Funderar faktiskt på att ta lite semester först. Vi får se imorgon när jag vaknar hur det blir … Just nu är jag glad att jag har kommit så här långt. Hipp hurra för allt som har hjälpt mig under första redigeringsrundan.
Ses snart! Tills dess: HEJA HEJA er och allt ni kan och lär er.
Kram Malin Lundskog
En av karaktärerna i manuset som just nu är hos redaktören hos förlaget lever kvar i manuset jag hoppas blir min tredje roman. Jag kunde inte låta bli att fortsätta att utforska henne. Det är som att jag skriver ihop min egen version av en superhjälte. Alltså, snacka om att vara en karaktär. Hon är så himla spännande. Det är nog därför hon växer från sin roll som bifigur till att bli huvudkaraktär i nästa manus. Jag vill vara hon. och just nu är känslan att jag aldrig vill överge henne. Och vem vet, det kanske jag inte gör heller? Det väljer jag som författare helt själv (jag vet, så lyxigt, va?!).
Det som är så spännande med att fortsätta att utforska henne är att jag får veta mer om hennes bakgrund och vad som är viktigt på riktigt för henne. Jag förstår mig på henne och jag kan tvista till henne ännu mer. Jo, för hon är redan ganska tilltvistad, ha ha.
Hoppas att ni kommer att tycka lika mycket om henne som jag gör, när ni läsaren romanen som kommer till våren. Den är ju en uppföljare till min debutroman, Mariannes mirakel. Manuset som jag hoppas blir min tredje roman är en helt fristående berättelse.
Jag vet inte om det verkar sinnesrubbat, men jag vill vara en karaktär jag själv har hittat på. Vad säger ni, är det rimligt? Hur som helst så gör det skrivprocessen galet rolig.
Ses snart igen, tills dess: HEJA och KÖP EN BOK (förslagsvis Mariannes mirakel, så ni hinner läsa in er innan uppföljaren kommer)
Kram Malin Lundskog
Jag letar ordspråk, talesätt och andra sayings till en av karaktärerna i manuset jag just nu redigerar. En av tanterna använder gamla ordspråk på var och varannan sida. Ibland passar de in, men något av orden är fel och ibland är hela talesättet helt fel i just den situationen. Hur som helst så behöver jag fler talesätt i mitt lager. Har ni några på lager? Gärna några som äldre personer använder, eftersom den här kvinnan över åttio. Felen fixar jag dit själv, he he.
Jag har tänkt på det här med att använda sig av talesätt eller ordspråk på ett nytt sätt ett tag. Även om jag ibland tycker att det är synd att de gamla ordstäven är på utdöende, så kan det bli ganska kul med felsägningar. Det är kanske inte fel, utan en kreativ utveckling av språket? Min karaktär skulle kunna säga klart som krabbspad istället för klart som korvspad till exempel. Vips har jag fått in en dos Bohuslän i talesättet, eller hur?
När manuset väl blir bok kanske det här är bortplockat, vem vet. Det kanske bara är jag som tycker att det är kul och som är galet förtjust i min karaktär också, vem vet. Men jag letar ordspråk just nu i alla fall, så får vi se vart det barkar hän …
Tack på förhand för tips på kul/bra/klassiska eller bara existerande ordspråk, talesätt och andra sayings som jag kan sätta i munnen på min romankaraktär. Självklart kan jag googla, men vill helst ha ordspråk som faktiskt används.
Ses snart! Tills dess: HEJA er friskt humör, det är det som musen gör (ja, vad vet ni?)
Kram Malin Lundskog
Jag redigerar just nu mitt manus till roman nummer tre (som jag berättade om häromdagen). Stryker ord och meningar så att det ryker om det. Har jag blivit känslokall? Bryr jag mig inte om hur jag har värkt fram min text? Okej, det där med värka är en överdrift, jag har inte värkt fram något sedan barnen kom till världen. Men jag har ändå slitit en del med mitt manus.
När jag nu kladdar och ändrar och stryker i min berättelse struntar jag fullkomligt i om meningarna är vackra eller orden väl valda. Jag är i princip obarmhärtig i min redigering. Vad har hänt? Har jag blivit känslokall eller är det här ett helt normalt steg i utvecklingen som författare? Jag kanske har lärt mig att se till berättelsens bästa och inte mitt egos. Och dessutom har jag lärt mig något om mig själv som skribent och det är att jag behöver skriva mig in i berättelsen. Att det blir många strykningar i början av ett manus är alltså inte så konstigt. Alla de nu bortredigerade orden är som vilken uppvärmning som helst. Utan dem hade jag inte kommit vidare.
Jag hoppas i alla fall att mitt till synes känslokalla beteende gentemot mitt romanmanus är ett steg i utvecklingen för mig som författare. Annars kan man ju undra …
Ses snart igen, jag redigerar vidare med kaffe och kakan från kalaset igår som tilltugg. Vilken födelsedag va?
Kram Malin Lundskog
Mitt tredje romanmanus. Det kanske inte är en särskilt stor sak för er, eller för resten av mänskligheten. Herregud. Det skrivs ju romaner varenda dag. Men för mig är det ett megakliv. Att jag är färdig med ett manus till, visserligen bara i råmanusstadiet. Men ändå? Jag hoppas så in i hoppsan att det blir en bok, för det här är en berättelse som jag dör av längtan att få dela med er.
Karaktärerna är så bedårande, eller i alla fall så roliga, att jag inte vill släppa iväg dem. Inte alls som karaktärerna i min debutroman Mariannes mirakel. De flesta av dem var skitjobbiga (och skitviktiga) att umgås så mycket med, som man gör när man hittar på berättelser om någon. Uppföljaren till Mariannes mirakel kommer våren 2024 och i den finns några av de jobbiga karaktärerna kvar, men där får ni en aning av de här som har blommat ut i mitt tredje romanmanus.
För i manuset jag satte punkt för idag får vi träffa tanter på Knippla som är hur härliga som helst. Det är en ren njutning att få hänga med dem hela dagarna. Ja, så tycker jag nu i alla fall, vi får väl se vad jag säger när jag har läser igenom manuset och ska dra igång redigeringen.
Skitsamma. Just nu är jag bara jätteglad och -stolt över att ha åstadkommit ett romanmanus till. Som jag hoppas blir min tredje roman. Firade med bad i regnet och det hade de sköna tanterna i manuset avfärdat som trams. ”Sånt där är det bara sommargäster som håller på med.”
Jag kanske inte har sålt in Mariannes mirakel sådär vidare värst här, men om du är nyfiken på de jobbiga karaktärerna i den (tror att vi kan känna igen deras relation med varandra allihop), så hittar du mina böcker här. Vill du köpa ett signerat ex är det bara att maila hej@malinlundskog.se.
Ses snart igen, tills dess: HEJA HEJA!
Kram Malin Lundskog
Hej där! Jag heter Malin Lundskog och jag älskar livet, havet och att skriva. Förutom härligheter som min familj, mina hundar, att fylla lungorna med luft, ögonen med utsikt och själen med glädje. Och Bruce Springsteen.
Här på bloggen och i mina sociala kanaler @malinlundskog delar jag med mig av författarlivet, ölivet och livsglädjen. Följ och dela gärna med er tillbaka.
Vad jag gör på riktigt? Lever, skriver böcker, artiklar, föreläser, poddar och inspirerar kvinnor till mod och ett gôtt liv.
