hälsa

Dagens sanning

Hälsa med små steg

Gillar löpning
Jag har skrivit mängder med inlägg om hur mycket jag gillar löpning, hur bra löpträning är, hur bra jag mår av löpträning och fantastisk löpträningen är i största allmänhet. I slutet av sommaren gick jag ju och skaffade mig en plantarfasciit (som elitidrottare, långdistanslöpare och medelålderskvinnor rätt ofta gör – välj själv vilken grupp du vill placera mig i;-)

I ärlighetens namn så blev jag riktigt hängig när jag insåg att det är läge att pausa löpningen lite. Riktigt hängig! Och så har ju fuskat lite genom att coacha andra i löpning, där jag har tagit några små löpsteg och sen stått och pekat mest. Med hela handen… Jag har till och med glatt mig åt andras framsteg i löparspåren och framförallt åt den glädje de har upptäckt att löpningen ger dem!

Wow-känsla i löpningen
Så kom dagen i fredags när jag fick OK på att testa mig fram. Sådär 10 lyktstoplar fram. Långsamt. Men ändå… Snacka om att glädja sig åt de små stegen! Wow! En obetydlig händelse för mänskligheten, en avgörande händelse för Malin L! Wow!

Firar söndag genom att vara glad för det lilla, glad för att jag kan hålla mig till de 10 lyktstolparna och tänker att den som väntar på nåt gott… Vilka små eller stora avgörande hälsosteg tar du idag?

Och den löpande hunden? Han springer glatt, lätt, ledigt och hur långt som helst.

Malin L

Ps: Det stora, starka kaffet är det jag som dricker 😉

tävling

du-hinner-hälsa-mera™

varva-en-kollega

lllllong-ssssslow-distance

och många till…

Kaffetävling

En typisk kaffe-jobb-stund med Malin och Malin på Hälsa Mera. En lite svagare och en stor stark. Vems är vem? Det kan man undra… eller kanske tävla i?

Lördagsnjut med en kaffe som passar dig.

/Malin O

Tävling

Jag älskar att tävla! Verkligen alltså. Du kan lura mig att göra tråkiga saker, bara det är tävling inblandat! Det har inte med priser att göra, det har med min vilja att….. vara bäst att göra! Jag vill vara bäst! Ja, det vet jag ju också: jag är inte ett dugg bäst på någonting egentligen, inte om jag jämför mig med andra i alla fall. Det finns de som springer både mycket snabbare och galet mycket längre än mig, det finns de som skriver både snyggare och bättre, det finns de som är starkare, smartare, smalare, snällare och de som är mer strategiska, mer affärsmässiga, mer noggranna än mig. Men om jag jämför mig med mig själv. Då kan jag vara bäst!

OK, det är klart att jag inte alltid jämför mig med med mig själv, ibland vill jag vara bättre än de omkring mig också. Och då är det jobbigt att vara tävlingsmänniska… Det är när jag inte kan påverka resultatet själv som det blir jobbigt, när det inte spelar någon roll om jag gör mitt livs mest fanastiska insats. Jag kan inte göra något åt motståndarna utan jag kan bara göra något åt mig själv och min situation.

Veckans ord den här fredagen är
TÄVLA

Att tävla är trendigt! I alla fall när det handlar om hälsa. Ja, du har säkert själv läst, sett, hört eller kanske till och med upplevt hetsen till alla motionslopp, när anmälningarna öppnas. Det är rätt hysteriskt! Och hur kul jag än tycker att det är att tävla, hur mycket sporre det än är att vara med i eller anmäld till en tävling, så sätter det ju press på mig. Tänk då på de stackarna som inte gillar att tävla! För i den här tävlingstrenden är det mycket hälsotävlande på företag. Stegtävlingar, företagsklassiker, viktnedgångstävlingar och så vidare. Incitamentet är gott! Tävlingen kan vara en igångsättare för någon som verkligen behöver förbättra sin hälsa, en tävling kan öka lagandan om tävlingen går ut på att göra något gemensamt och inte att tävla mot varandra. Tävling kan absolut vara ett verktyg till bättre hälsa, men kan i ärlighetens namn också få precis motsatt effekt. Som när den som är med i en tävling vet att han eller hon är chanslös redan från början, där en vältränad chef demonstrativt visar hur snabbt och/eller långt han (faktiskt, oftast en han i det här fallet) springer/cyklar/går. Då tappar tävlingen sitt positiva anslag i att generera förbättrad hälsa på jobbet.

Tävla gärna på jobbet, men gör det på rätt sätt. Tävla tillsammans. Tävla mot dig själv. Men tävla inte mot dig själv eller mot någon annan. Handlar det om hälsa vill vi att alla ska vara vinnare, eller hur?

Jag var en av alla tävlingshetsiga som lyckades skaffa mig en plats till nästa års Vasalopp. Den har jag sålt nu. Kände inte glädjen längre, bara pressen. Kände också min plantar fasciit (hälsporren) lite väl mycket för att glädjas i träningen. Plantar fasciiten gjorde också att jag la ner Lidingöloppet i år. Ett lopp jag älskar att springa. Jag börjar om från början lite grann (som jag skrev om i omtagning: träna lättare). Hittar glädjen. Och får enligt min fantastiske kiropraktor/osteopat Martin provspringa lite. 5-10 lyktstolpar sådär. En bra början för en ultralöparwannabe!

Inget ont som inte har nåt gott med sig, eller hur? Mina cykeltransporter som jag utmanade mig själv till (sa ju att jag gillar att tävla!) har hittills genererat 617,50:- den här veckan. Kan bli finfina löpardojjor på en månad…

Har tävling positiv hälsoeffekt på dig? Hur? Om inte, varför det?

Malin L, som firar fredag med några löpsteg…

Äg din…

Har en sån där härligt bestämd 4 åring i huset. En liten som vet bäst i alla situationer, som har känslorna utanpå och när som helst kan få ett utbrott av glädje, ilska, kärlek och avsky, som vill kunna allt själv och vara stor men samtidigt så liten också väldigt ofta. Nog om det, vill bara måla bilden klar för er som inte varit där, inte kommer ihåg, eller är där… puh! Idag har jag läst en del litteratur på ämnet hur man hanterar dessa varelser (känns som varelser ibland) och kan konstatera utifrån en artikel ifrån tidningen Mama med namnet "Äg er ilska" att ÅÅÅÅ vad detta är bra. Jag kunde direkt "översätta" flera av punkterna på stress och hälsa.

Stress (ilska i artikeln) är naturligt: det är viktigt för vår utveckling och en stark drivkraft i livet.

Kommunicera: så viktigt att fortsätta prata och berätta hur det känns om man är "för" stressad. Dialog är grymt.

Fråga varför: våga fråga dig själv hur det känns och varför. Var nyfiken på dina egna känslor och intresserad.

Öppna ventilen: En urladdning då och då är helt rimlig och inget att skämmas för.

Tål att tänkas på… och precis vad jag behövde tänka på idag. Att bara våga känna och lyssna, på min lille buse och på mig själv. I ilska och i stress. Njut av hälsosam stress, och våga öppna ventilen när det behövs. Goooo!

/Malin O

Omtagning: träna lättare!

Jag hoppas att jag har mitt livs form framför mig. Jag vet att jag inte är i den formen just nu… Det började med en tight muskel i början av sommaren, som jag tog mig genom mitt första maraton med. Det hela löpte på bra (OBS! vitsigheten;-), med rehabträning, lång självpåtagen ledighet, härliga rundor med siktet inställt på Lidingöloppet… En häl som började bråka… plantar fasciit (till vardags kallar nog de flesta av oss det lite slarvigt för hälsporre), halvslarvig rehab med tankar på att "det kan jag göra sen" och "det läker nog sig själv" och väldigt, väldigt, väldigt mycket jobb. Väldigt, väldigt, väldigt roligt jobb! Och jodå, kunskap om hur jag lever på mest hälsosamma sätt har jag ju, min hälsa är A o O för att livet ska funka. Det spelar ingen roll hur mycket kunskap jag har om jag inte agerar utifrån den. En teori är inte mycket värt, förrän den omsätts till praktik…

Något Lidingölopp blev det inte och hälen blev inte bättre. Jag kände mig i sämre fysisk form än jag har gjord på väldigt länge och visst innerst inne att jag behövde sansa mig lite, när det gällde träning och när det gällde jobb. Men körde på ett tag till, enligt den välbekanta "jagskabara-principen". Du vet vad jag menar va? Jag körde på tills jag kom på att den där fysiska svagheten jag kände förmodligen har sin grund i allt jobbande och allt slarv med pausande. Så här sitter jag nu, tillbaks på ruta 1, på en balansboll och gör världens till synes enklaste övning. Men ärligt talat: just här, just nu är det den kontrollen på min kropp jag behöver. Kunna lyfta ena benet utan att rasa omkull eller behöva luta mig åt sidan. Hitta tillbaka till den inre kontrollen, de inre musklerna och den där mentala kraften att sätta fart snart igen. För det vet jag att jag kommer att göra. Vi har världen grej på gång nämligen, Malin O och jag!

Jag gör en omstart just nu, säljer vasaloppssstartplats, tankar kraft, energi och både fysisk och mental kontroll. Längtar till den 25/11 då vi har releasefest för det vi har jobbat med under hösten… Jag ser också fram emot att mina enkla, svåra rehabövningar (bollen, mängder med vadstretch m.m.) ska ta mig vidare så att jag en vacker dag ultralöper mig genom livet. Hälsar på mig själv igen, helt enkelt!

Undrar: har du gjort nån omtagning för din hälsa? Vad gjorde du då?

Malin L

PS. missa inte Malin O:s blogginlägg imorgon, Äg din…

PPS. missa inte vår releasfest den 25/11!

mer om det där med skador och att både dansa och pausa: