hälsa

Sveriges bästa landslag gör mer än spelar fotboll

Detta VM alltså. Dessa tjejer! Herregud, vilken månad. Jag har gråtit och skrattat och skrikit så att hundarna har fått spatt. Och varit så glad och tacksam över vad alla spelare gör för oss. För världen. För kvinnor. Att sedan Sveriges bästa landslag smällde till med ett VM-brons gör inte saken sämre.

sveriges bästa landslag, svenskfotboll, vm-brons — Bilen har jag lånat här, på svensk fotbolls hemsida.

För det är såhär att när damer spelar fotbolls-VM är det mer som står på spel än vem som lyfter bucklan när sista matchen är spelad. Fotbolls-VM för damer handlar också om kvinnors möjligheter att få göra vad de vill. Utöva vilken idrott de vill och förhoppningsvis närma sig de villkor som män har här i världen.

Nya landslag och kvinnors rätt

Det är så oerhört stort att se nya damlandslag ta sina första stapplande match-steg. Att se fotbollsspelande kvinnor skydda motspelare vars hijab har åkt av eller vifta bort fotografer när en motspelare är skadad. Och så fint det är att se ett vinnande lags spelare med stora leenden visa empati mot gråtande matchförlorare. Krama om dem. Visa att oavsett vem som vinner, så är vi medspelare i den stora matchen som handlar om kvinnors rätt att spela fotboll. Och med risk för att jag övertolkar det hela, kanske till och med visa att vi kan göra vad fan vi vill (så länge vi är snälla mot andra och varandra såklart).

Så ja, Sveriges bästa landslag och alla andra damfotbollslandslag i världen gör mer än att spela fotboll. Fortfarande. Tänk, när jag spelade fotboll fick damlaget inte spela på gräsplan utan på grus. Gräsplan var för killar … Kanske för att de inte tålde att ramla på grus, vad vet jag.

sveriges bästa landslag, Malin Lundskog i sverigetröja — Sverigetröjan är på

match på Knippla, springer spaniels, fotboll — Sverigetröjan är på

Och efter det stora VM-bronset idag, traskade vi över till Göteborgsregionens vackraste fotbollsplan och tittade på Knippla IK:s hemmamatch inför fullsatta läktare. Det är stort det också, på sitt sätt.

Knippla IK, fotbollsplan — En fotbollsplan med utsikt, det har vi här på Knippla.
Rankad som Göteborgsregionens vackraste!

Vi ses snart igen, tills dess: HEJA alla fotbollspelare. Och alla andra.
Kram Malin Lundskog

Jag pratade brand och författarskap i radion

Jag pratade brand och författarskap när jag träffade Teddy Paunkoski på P4 Göteborg idag. Jag är inte den mest svårflirtade när det gäller att ställa upp i intervjuer. Hade jag varit det hade jag kanske inte drivit två poddar, he he. När Madeleine, producent, frågade om jag ville vara med svarade jag alltså ja utan att tveka. Och vet ni, det är inte bara det att jag tycker att det kul att prata. Det är också så otroligt coolt att se proffsen jobba. Radioproffsen.

Inte bara att se dem i action förresten, utan att få vara med om det. När de rattar runt bland spakar och knappar, håller exakta tider och ändå är jätteavslappnade när de intervjuar gäster som mig.

Idag träffades vi på Hönö, Teddy, Madeleine och jag och jag pratade så inlevelsefullt om branden här på Knippla sommaren 2022 att tårarna kikade fram. Efter en stunds prat om vår restaurang Den Glade Knoden, som ju brann ner, fick jag också berättat att jag skriver och att manuset jag just nu skriver på utspelar sig här på Knippla. Hoppas att de vill träffa mig igen, när (om?) berättelsen blir bok.

Här kan ni lyssna på avsnittet av Fömiddag i P4 Göteborg där jag pratade brand och författarskap.
Om jag inte har lyckats att få in länken där klippet börjar, ska ni till klockan 11.10 för att få höra vårt snack.

Varsågoda, bjuder även på en old style-selfie med producent, reporter och mig (ja, annars hade det kanske inte varit en selfie).

Jag har pratat brand, författarskap och dessutom kalla bad, löpning och skidåkning i P4 Göteborg förut. Ni hittar länkar till det under fliken Skryt och Kul.

Hörs vi inte i etern (skojar), så ses vi här snart igen. Tills dess: HEJA HEJA!
Kram Malin

Öka kreativiteten genom diagonala rörelser

Öka kreativiteten genom diagonala rörelser med kroppen, väldigt gärna i slow motion. Med diagonala, långsamma rörelser ger vi hjärnan en extra utmaning och stimulerar vår kreativitet genom att tvinga fram kopplingen mellan höger och vänster hjärnhalva. Mellan förnuft och känsla och mellan logik och motorik.

Exempel på diagonala rörelser du kan göra direkt

Stjärnan, som övningen med armar utåt sträck och ett ben i luften kallas. Balansen utmanas direkt och sedan dra ihop det lyfta benets knä med motsatt armbåge. And repeat några gånger. Långsamt.

Hälsande hunden. Stå på alla fyra, med ena benet och motsatta armen utsträckt. Dra sedan ihop de lyfta tentaklerna under magen. Upprepa. Långsamt, som sagt.

Tittut, hälsar hunden Jackson när jag gör hälsande hunden …

Sågen, eller the raw, kallar vi den här inom pilates. Men strunt i vad övningen heter. Sitt på rumpan med benen isär, sträva med ena handen mot andra foten i en gosig rotation. Upprepa så mycket du vill och kom ihåg att långsamt är bäst i det här fallet.

Utöver de här rörelserna är monotona rörelser outstanding när det kommer till att träna för hjärnan och vår kreativitet. Löpning och längdskidåkning till exempel. Höger arm och vänster ben samarbetar i rörelser som inte kräver något av hjärnan utan löper på (he he he) av sig själva.

Kroppen och knoppen hänger självklart alltid ihop och det du utsätter kroppen för når knoppen och vice versa. De diagonala, korslaterala för er som vill svänga er med ord, rörelserna har en extra effekt när det gäller att sätta öka kreativiteten.

Öka kreativiteten

Det är inte bara nu, när jag ägnar mig mer åt författarskapet än någonsin tidigare, som jag behöver vara kreativ. Att driva eget kräver kreativitet. Skapa tjänster, utveckla tjänster, skriva artiklar, marknadsföra och skapa föreläsningar är också exempel på när kreativiteten betyder mycket.

Är det inte helt enkelt så att kreativitet hjälper oss att vara människor, oavsett om vi är författare, konstnärer, egenföretagare, anställda, studerande, arbetslösa eller pensionärer? Kreativiteten gör livet lättare och definitivt roligare, om ni frågar mig. Vad säger ni?

Och där fick ni också en inblick i min outfit när jag sitter och skriver. Träningstights, hundbitna ulltofflor och tjocktröja. Älskar mjukiskläder och det bästa är att när jag tar den lilla pausen är jag alltid redo för en diagonal rörelse och hundgos.

Vill ni läsa fler tips på enkla rörelser som gör gott för både kroppen och knoppen? Läs Stå upp för dig själv och din hälsa till exempel. Dessutom hittar ni härliga möjligheter med att flåsa sig till fokus här Flåsa för fokus och kreativitet.

I vårt fyrtionde avsnitt av podden Skriverier med Malin och Cilla pratar vi också kreativitet och hur vi får den att öka.

Ha så kul och hälsosamt med dina diagonaler idag. Ses snart igen!

Massa varma kramar Malin Lundskog

På bilden gör jag en diagonal övning som fungerar precis lika bra i stående position. Vill du utmana balansen mer väljer du min variant!

Misstagen vi gör när vi känner oss överväldigade

Misstagen vi gör när vi känner oss överväldigade och tipsen på hur du kommer bort från känslan kommer här. Inte för att jag brukar fokusera på misstag. Eller förresten: jag tycker ju inte ens att det finns misstag. Bara tagna missar …

Men hur som helst, så här gör många av oss när vi känner oss överväldigade och det hjälper oss inte ett dugg på vägen bort från den känslan. Kanske till och med tvärtom?! Jepp, det handlar om självsabotage! Kolla här:

Jag vet vad jag behöver göra, men jag har helt enkelt inte tiiiiid.

Visst är vi många som känner igen oss i att vi vet precis vad vi behöver göra, men när den där känslan av överväldigande kommer över oss då har vi helt enkelt inte tid att göra det som är bäst.

De flesta av oss vet till exempel att vi mår bäst om vi sover och vilar tillräckligt, om vi tar den där massagen mot en värkande rygg eller träffar våra vänner för att känna gemenskap och glädje. Men hallå?! Hur ska vi hinna när vi har så mycket?

Jag vet att ingen av oss är osmarta eller galet lata. Och jag vet att vi vill göra vårt bästa, men ibland kanske vårt bästa är på en annan nivå? Istället för att sova perfekt antal timmar, hitta bästa massören eller ordna middag för våra vänner kanske vi skulle kunna mikropausa, välja den massör som har nästa lediga tid och ta en promenad med vännen som bor närmst.

Exakt: det lilla stegets kraft! Myrstegsrevolutionen! De där små stegen som vi mäktar med att ta. De gör skillnad. De hjälper oss att få ändan ur vagnen. Att göra något. Att inte gå runt och tycka att vi borde … För borde och måste, det har vi väl bestämt, är två jävla as som inte är bjudna på vårt kalas???

borde och måste, brodera ut texten — Älskar det här från Brodera ut texten. Följ henne på Instagram för mängder med smarta korsstygn och andra broderier.
Fotot har jag lånat från Brodera ut texten.

Jag har så mycket att jag bara vill stänga av allt!

Tankarna irrar runt i huvudet och oron poppar i bröstet (eller är det i magen?) och när vi har den där stunden över vill vi helst släppa allt. Blockera tankar och distrahera dem genom TV, poddar eller musik.

Men kan det vara så att när vi tänker på ”att tänka” så avser vi de fokuserade tankarna. De som kräver energi av oss. Och glömmer bort vårt undermedvetna? Det som tänker gratis. Som inte kräver något annat än tomma stunder, utan påfyllnad av TV, poddar, musik.

För, hör på det här: när vi gör ingenting, när vi kanske tar den där promenaden utan lurar i öronen, när vi sitter och glor på en stubbe utan fingrarna skrollande på telefonen då händer det grejer! När vi inte försöker hindra våra tankar att fara runt lite som de vill. Komma och gå som tonåringar och unga vuxna i huset. då jäklar kommer lösningarna till oss. Då krymper problem och det som överväldigar blir inte så väldigt längre.

Visst låter det smart? Och egentligen så himla enkelt, eller hur? Du kanske redan nu vet när ditt undermedvetna jobbar bäst? Dela gärna med dig i så fall. Mitt funkar både under promenader, trädgårdsfixande, städning, löprundor och under meditationer. Bland annat …

typiskt fint tillfälle att låta tankarna jobba utan att jag tänker på dem …
morgonpromenaden idag, den sjuttonde december 2021

Att känna sig överväldigad är en svaghet.

Jo, även om du inte tycker det så tror många att känslan av överväldigande är en svaghet. Men ärligt talat: vem sjutton har inte känt känslan? Och vem sjutton tror att det hjälper att hitta på att det är en svaghet?

Tror vi på att känslan av överväldigande är en svaghet blir vi självkritiska och trycker ner oss själva och det som händer när vi trycker ner oss själva är att vi tenderar att skjuta upp att göra något åt det som överväldigar. Uppgiften blir … överväldigande och det är ju gôrpinsamt att inte kunna hantera den, så det kanske inte är någon idé att jag försöker. Men jag borde … Och så vidare.

Eller så reagerar vi med att vilja göra det som överväldigar så perfekt att det blir i princip omöjligt. Perfektionisten ni vet. Alltså!

Hur gör vi den här tagna missen till en framgångssaga då? Jo, vi snackar snällt med oss själva. Vi berättar för oss att vi är starka. Vi ser tillbaka på alla de gånger vi har tagit oss igenom något som har känt omöjligt. Ja, till och med överväldigande!

Men vaddå, det är väl inte fel att tänka igenom något. Ordentligt?

När vi blir stressade, som vi blir när vi blir överväldigade, drar vi ofta våra styrkor till sin spets. Du som är tankfull går till att övertänka (säger man så på svenska?), du som har stor självtillit kan bli kontrollfreak och tycka att det är bäst att du gör allting själv, du som är noggrann kan bli en onödigt petig perfektionist och så vidare.

Läs gärna mina inlägg om självsabotörer, eller hela boken Skapa ditt drömliv, för att ta reda hur du är bäst på att sabotera för dig själv och fråga dig när de där stunderna av överväldigande kommer över dig: Behöver jag min tankfullhet/självtillit/noggrannhet (eller vilken styrka du nu besitter) just nu? Låt den styrkan chilla annars, så att den sabbar för dig. För det är klart att det inte är fel att tänka igenom något. Men det finns gränser, eller hur?

Jo, jag kramar de jag tycker om. Bara inte just nu …

Misstagen vi gör, Malin Lundskog, självsabotage, var snäll, hälsa kram — mina söner för några år sedan får symbolisera det här med kramar.
Älskar bilden när lillebror säger hejdå till storebror som ska på äventyr i USA

När vi känner den där känslan av överväldigande har vi oftast inte samma känslomässiga energi och generositet vi har annars. Kramen vi ger vår partner eller andra vi har omkring oss (mind you, corona osv) blir inte så innerlig som den brukar. Men det märks knappt.

Vi tror helt enkelt inte att vi har tid för känslor, men vad det i själva verket gör är ju att vi inte heller fyller på med den kärlek vi brukar få. Och blir tomma. Omgivningen lägger ofta märke till det här innan vi gör det skövla och kräver uppmärksamhet på alla möjliga irriterande sätt. Som att trotsa (barn?) eller argumentera om oväsentligheter (partner?) och så är den negativa spiralen igång.

Som för så mycket annat som har med hälsan att göra är det fint om vi vet vad och vilka vi verkligen vill och behöver ha omkring oss när det stormar. Vad vi vill göra med dem. Gör det. Med dem. Även när det är alldeles för mycket omkring dig. Det hjälper dig att inte ta tag i de där missarna. Lovar!

Misstagen vi gör och våra mönster

Kort och gott: lär känna dina mönster, var snäll mot dig själv och kom ihåg att myrstegsrevolutionen är ett vinnande koncept i längden. Mer om myrstegsrevolutionen hittar du bland annat här och i min bok GLAD FRi STARK

Ses snart igen!
Dela gärna med dig av dina tankar i kommentarerna sålänge.
Stor varm kram (på avstånd och med nytvättade händer) Malin Lundskog

Det är inte du som har för breda höfter!

”Det är inte du som har för breda höfter!
Det är kläderna som har för smala.”
Malin Lundskog, i podden Min perfekta kropp

I vår podd Min perfekta kropp pratar Viktoria Davidsson, mästerfotograf om ni frågar mig, och jag om samhällsnormer, kroppsnormer, feminism på gräsrotsnivå och kroppspositivism för dummies. I vårt senaste avsnitt av podden tog vi upp ämnet olika modeller på kläder för olika modeller av kroppar. Och att jag sedan typ barnsben har gått på att min kroppsform absolut inte ska ha vissa typer av byxor.

det är inte du som har för breda höfter, Min perfekta kropp, kroppsnormer, podd, Malin Lundskog, Viktoria Davidsson — Alla kroppar passar i alla kläder …

Jag stod till och med samma morgon som vi spelade in vårt poddavsnitt och såg mig i spegeln, iklädd mina storfavoriter i velour och 70-talsfladdriga ben och tänkte att jag egentligen inte ”borde” ha sådana på mig. De passar inte min kroppsform.

Va?!

Sedan blev jag irriterad på mig själv som inte bara accepterade mig eller till och med gick runt och njöt för att byxorna jag bar var så otroligt sköna. Istället för att dissa mig själv.

När byxorna är så sköna att man kan dansa runt på bryggan efter ett kallt bad i dem,
då är det väl ändå rena idiotin att fokusera på att man har ”fel” kropp?

Förresten, byxorna har jag köpt hos härliga Rino.

Vilken modell passar?

Kommer ni ihåg artiklarna i både mode- och annan press om vilken jeansmodell som bäst smickrar en viss kroppsform? Eller som döljer? Förminskar? Gör oss smalare … Jag tror inte att jag är ensam om att ha läst dem. Trott på dem. Och inbillat mig att jag behöver dölja, förminska eller smickra. Istället för att vara jag?

Det där pratade vi om i i fjärde säsongens åttonde avsnitt av podden Min perfekta kropp. Avsnittet då vi också insåg hur lätt vi har för att tycka att det är våra kroppar det är fel på och inte kläderna när Vickan berättade om att hon hade för breda höfter. En av de fina grejerna med att prata om kroppsnormer är att det blir lättare att upptäcka hur drillade vi är i att racka ner på oss själva. För det är inte du som har för breda höfter.Eller för smala. Det är kläderna som har för smala. Eller för breda … Eller hur?!

Här kan du lyssna på avsnittet om att det kokar i grytorna och att det inte är våra höfter som är för breda.

Fjärde säsongen redan? Och jag som lovade att skriva om allt vi pratade om, då. När vi började vår resa mot fler brutna destruktiva normer och mer mod åt folket. Särskilt oss kvinnor … Men bättre lite än inget. Kanske det här inlägget är början på fler? Det jag hittills har skrivit om podden och ämnet min perfekta kropp hittar du här: Fler artiklar om podden Min perfekta kropp

Vi ses snart igen, i podden varannan vecka till exempel
Tills nästa vecka: KRAM!!! (På avstånd. med nytvättade händer.)

Malin Lundskog

Självkärlek för dummies i podden Min perfekta kropp

Självkärlek för dummies! Det är ju det vi bidrar till i podden Min perfekta kropp. Eller Självkärlek och kroppspositivism för dummies till och med. Det är i alla fall vad jag har kommit fram till att vi vill bidra med, utforska och hitta vägar för att nå.

Klipper podd och kommer till insikt

Det är inte bara under våra samtal i podden som jag reflekterar över vikten av just samtal. När jag klipper podden Min perfekta kropp tänker jag också varje gång: herregud vad det är härligt att prata om sådant som man tror att man inte ska, kan eller bör prata om. Ni vet, sådant man tror att man är ensam om att tycka, tänka och känna. Och att göra det ur ett alla tillsammans-perspektiv, inte ett vi och ett dem. Och känna kraften i att prata om våra perfekta kroppar ur ett ”vad fan kan jag göra här och nu-perspektiv.” Vad kan jag göra här och nu för mig, för dig och för alla runt omkring oss?

För det är vad vi vill, Viktoria och jag. Agera. Vara kroppspositivister i vardagen. Skapa vanor, tankar, mindset och känslor genom de små stegen vi orkar ta var och varannan dag. För vi tror att alla vi som har perfekta kroppar men inte har fattat det än behöver de där små stegen. Vi behöver någon slags självkärlek för dummies-inspiration. Vad tror ni?

Tankar, normer och skam

I vissa avsnitt pratar vi massor om tankar och normer som lurar in våra tankar att tro att vi måste förändra oss för att duga. Ibland pratar vi om förebilder och ibland halkar vi in på vår rädsla att bli lämnade ensamma. Stå där med skammen. Inte bara skammen av att tycka att vi är för korta, tjocka eller gråhåriga. Eller skammen av att vi ens skäms över att vi är för korta, tjocka eller gråhåriga. Nej, vi pratar också om skammen av att tycka om sig själv. Behovet att visa andra att vi vet att vi är för korta, tjocka eller gråhåriga, även om vi inte ens tycker det själva.

Man skulle kunna säga att vårt innehåll är både högt och lågt och gott och blandat. Och jag tror att det är precis så det behöver vara. För det är så komplexa vi människor är.

självkärlek för dummies, Min perfekta kropp — ny säsong, lite nytt på vår poddbild och massa nytt innehåll … för stora förändringar?

Tredje säsongen och kriget mot kroppen

Idag, 16 april 2021, släpper vi tredje säsongens första avsnitt och det är nog första avsnittet där vi pratar om att ha ont i kroppen, men inte lyssna på den. Min erfarenhet som personlig tränare säger mig att det här är vanligt. Jättevanligt. Kroppjävel liksom! Varför gör du så här mot mig?!

Häng med på vårt fortsatta äventyr mot mer självkärlek! För visst är det dags att vi slutar att kriga mot kroppen och istället jobbar med den?! Viktoria och jag poddar på gräsrotsnivå, för att gjuta mod i kvinnor och att bryta normer som säger att vi inte duger som vi är. För visst gör vi det, allihop. Vi duger perfekt!

Mer om Min perfekta kropp

Du hittar vår strävan mot mer självkärlek och kroppspositivism för dummies där du hittar poddar. Vill du göra det enkelt, klickar du här: Min perfekta kropp

Jag har berättat om Min perfekta kropp förut. De inläggen hittar du här:
Podden min perfekta kropp om kvinnor och normer
Min perfekta kropp och stoltheten över den
Min perfekta kropp och varför jag ljuger