Att må ganska okej och trivas hyfsat med livet är ett riktig dåligt utgångsläge för en förbättring. Det är mycket bättre med kris, katastrof och rena rama skiten … De flesta av oss har det rät okej, säger att det är synd att klaga och vet att det kunde ha varit värre. Ändå vill vi förbättras.
Går du runt, eller sitter still för all del, och tänker att det hade varit härligt att komma igång lite bättre med träningen? Eller skönt att sova lite mer än du gör? Göra roliga saker lite oftare, äta lite bättre, skratta lite oftare, eller slappna av lite mer? Vet du vad som är det luriga med att ha det ganska gôtt och vilja ha det lite bättre? Det är det där med ganska och lite. Du har det ganska okej som du har det och vad skulle lite bättre egentligen göra för skillnad?
Lite är för lite för de flesta av oss. Och ganska okej ofta tillräckligt. Vi har det för bra helt enkelt. Vi riskerar för mycket genom att göra en förändring, för tänk om det inte blir som vi har tänkt oss? Ändå går vi där och känner den där gnagande känslan av att det vore härligt med lite mer av träning, sömn och roligheter (eller vad det nu är vi vill ha). Gnagandet skapar irritation, skavsår och kanske till och med inflammation som värker och ömmar. För visst hade det varit härligt. Men … Ja, jag är helt säker på att du vet vad jag menar och det jag menar är att det är:
Två sätt att förbättra något som är ganska okej:
Det är skitsvårt att gå från good to great, från okej till superb, men med hjälpa av antingen det ena eller det andra av mina två förslag fixar du det:
1) gilla läget som det är och utveckla förmågan av att vara nöjd med dig själv, det du gör och det du har.
eller
2) var modig och ta steget från det som bara är rätt okej till det som är superbt.
Det är mycket lättare att utvecklas och åstadkomma förbättringar med kniven på strupen och när känslan av att ”nu räcker det!!!” är sådär galet stark (som jag filosoferade om här i hälsodrömmar). Då har vi inget att riskera eller förlora. När allt är rätt okej blir känslan inte så kraftfull om du inte vågar se vad det där superba egentligen är. Vågar tro på det. Vågar tro att du har där att göra. Där det bättre än här. Där du mår bättre och trivs mer med livet. Och det är klart att du gör och har! Du är så himla värd att gå från good till great, det är där det händer och det är där de hänger – de framgångsrika! (vilka som är framgångsrika i din värld, vet bara du!)
Att våga ta det klivet är det som är skillnaden mellan rätt okej och superbt. Det spelar ingen roll om det handlar om träning, karriär, sömn eller utbildning. Eller något annat. Hur högt siktar du? Och vilket förslag passar i så fall dig bäst just nu?
Du vet att jag hejar på dig och gärna hjälper dig på traven!
Ses o hörs igen,
Malin
PS. Häng med på uppdateringarna på bloggen via Bloglovin´
Hej där! Jag heter Malin Lundskog och jag älskar livet, havet och att skriva. Förutom härligheter som min familj, mina hundar, att fylla lungorna med luft, ögonen med utsikt och själen med glädje. Och Bruce Springsteen.