Skål för sommartiden som börjar idag. Eller inte? Alltså, jag blir lika förvirrad varenda gång vi ska ställa om klockan. Ja, trots att jag har lärt mig att vi sätter fram klockan en timme i mars, precis som vi gör med utemöblerna. Och när utemöblerna åker tillbaka till förrådet i oktober, flyttar vi även klockan tillbaka. Det betyder inte att jag fattar om det blir ljusare eller mörkare på kvällen. Eller morgonen för den delen. Rena snurren här hos mig, men det kan vi också skåla för. Hur är det för er, sommar- eller vintertidsfantaster. Eller är det skitsamma? Kanske ni tillhör dem som undrar varför vi ska hålla på med de här förändringarna och anser att allt var bättre förr? Berätta!
Skål för projektansökan i stiftelsen kvinnohistoriers namn
I tisdags skålade jag på riktigt. När Annika Andebark klickade på skicka-knappen till vår ansökan för projektmedel i stiftelsen Kvinnohistoriers namn. Vilken grej va? Om vi får pengar ska vi använda dem till att undersöka hur vi bäst kan bidra till att göra kvinnors historier lika värdefulla som männens, både genom tiden, i nutiden och för framtiden. För nu är det dags att den tysta resan har nått sin slutdestination. Heja oss?
Skål för att vi har flyttat hem
Jo, det var visserligen förra helgen vi flyttade hem till vårt nyrenoverade hus. Men då var vi helt slut, så den efterlängtade skålen fick vänta till i fredags. Första fredagen på nya verandan som är ursprunget till att vi ens började renovera. Jag vet att jag har sagt det förr och jag kommer säkert att säga det igen, men herregud vad jag gillar hemma.
Än så länge har vi hantverkare som dundrar in klockan sju varje morgon. Eller ja, dundrar gör de inte. De kommer lugnt och sansat och klockan nio har jag sällskap till kaffet av dem. Gôrmysigt! Och visst är det fantastiskt att se proffs jobba? När man ser någon som kan sitt jobb utföra det och få det att se hur enkelt ut som helst, så himla fascinerande. Eller som klurar ut superfiffiga lösningar när jag kommer med önskemål om en hylla där eller en bänk här. Wow för proffs inom alla branscher.
Veckans gott & blandat
Jo, det här är veckans gott&blandat-inlägg, jag skrev visst inte det. Hittills har ni fått ta del av det gôttiga och kanske undrar om det inte finns något blandat den här veckan? Jag är verkligen usel på att komma ihåg sådant som inte är härligt, men det är klart att det är med blandade känslor jag tvingas ta med mig hundarna in på de nyslipade golven efter värsta regnpromenaderna. Vi ska äntligen bli med groventré där Brorsan och Jackson kan få ligga på tork innan de rusar upp i huset, men där är just nu några av de där superduktiga hantverkarna och jobbar, såatteee … tur att vi inte är rädda för lite skit här.
Påtvingad reflektion
En bonuseffekt av mina gott&blandat inlägg varje (nåja) söndag är att jag i princip tvingar mig själv att reflektera. Något blandat måste jag väl kunna rota fram från veckan som har gått, liksom. Och jodå. Den här veckan har jag insett att jag ibland struntar i att skriva, blogga, slutföra och publicera tjänster beror på att jag helt enkelt inte har någon som står och väntar på att jag ska leverera. I alla dessa år som jag har drivit eget och inte förrän nu har jag förstått att jag ofta struntar i att genomföra projekt när det bara är jag själv som vet om dem. Ingen jättestyrka som egenföretagare direkt, men en värdefull insikt. Ja, så mitt i allt blandat blev lite gott också. Inget ont som och så vidare …
ser ni att det fortfarande är dimma över land?
utsikt norrut, mot Marstrand.
En sån här är det ingen fästning i sikte.
Och nu när vi ändå skålar för sommartiden tror jag att jag har klurat ut att det blir ljusare på kvällarna. Klockan är 19 när jag skriver det här och det är ljust som på dagen.
Vi ses snart igen och tills vi gör det: HEJA HEJA ALLA!
kram Malin Lundskog
Hej där! Jag heter Malin Lundskog och jag älskar livet, havet och att skriva. Förutom härligheter som min familj, mina hundar, att fylla lungorna med luft, ögonen med utsikt och själen med glädje. Och Bruce Springsteen.