Malin Lundskog

författarskap och livsglädje

Min nya roman och jag är hemma

innehåller sponsrad länk till Bokus

Helt plötligt är vi hemma igen. Med den där konstiga känslan av att det både var evigheters evighet och för en minut sedan vi åkte ut på äventyr. Vet ni vad jag menar? Och vet ni vad som mer är hemma? Jo, det gör ni ju om ni har läst rubriken. Men ändå. Några ex av min nya roman är här. Ett oönskat arv. Del två i Göteborgssystrarna. Alltså … Hur glad kan man bli? Jag fick tårar i ögonen när jag klappade och kramade och bläddrade i den. Kolla här:

Ett oönskat arv, min nya roman, författare, feelgood, Malin Lundskog
Göteborgssystrarna kollar in solnedgången i havet ….
Suddig bild i glädjeyran, men här ser ni solnedgången. visst är det fint?

Åh, vad jag hoppas att ni som läser den ska tycka om den. Ni kanske inte blir tårögda och blir lika glada som jag, men ändå. Det är nog som med barnen – finns ingen som älskar dem som man gör som förälder?

Det officiella boksläppet är den tjugofjärde april, men under kommande vecka ska jag packa ner boken till de av er som har förköpt boken. Oj oj oj, så pirrigt detta är. Härligt pirrigt. Mitt livs andra roman är här.

Vill ni komma ihåg den 24/4? Bevaka boken, via den här länken: bevaka boken eller (eller och?) signa upp er på mitt HEJA-rop. Där går det eventuellt inte att undvika att bli uppmärksammad på när Ett oönskat arv finns ute.

Vi ses snart igen, tills dess: heja glädjekänslor!
Kram Malin Lundskog

Ni vet väl att sponsrade länkar inte kostar er något extra att klicka på och handla via? De är bara ett sätt för mig att få en liten kickback från, i det här fallet, Bokus.

Vad vi är hemma från? Jo, vårt äventyr på världens ände, som ni kan läsa om här.

Vi tog en omväg till Europas högsta sanddyn

I morse lämnade vi Santander och Spanien för att fortsätta resan norrut. Bordeaux, Bordeaux sjöng vi i kör när vi rullade iväg mot gränsen mellan spanien och Frankrike. Har ni glömt den, hittar ni texten här. (Om nu någon av er av någon anledning skulle få för sig att sjunga med …). Men på vägen mot Bordeaux tog vi en omväg, till Dune de Pilat, Europas högsta sanddyn. För mer hav, utsikt och strand. För det kan man väl inte få för mycket av?

vi tog en omväg, dune de pilat, himmel, sanddyn, hav, utsikt
ja, men kolla!

Dune de pilat

Precis som vi hittade Santander av en slump, dök de här sanddynerna upp från ingenstans. Eller så har allt en mening? Hur som helst var det värt omvägen. Ja, även om vi var där tillsammans med hela Frankrikes påskfirare.

Dune de pilat (som ni kan läsa mer om här) var vacker, stor och hög. Och här fick jag ändå lite skidåkarkänsla med på resan (ni minns kanske att skidåkning var ursprungsplanen, men att mitt knä kom emellan?). När vi klättrade upp för sanddynen och när vi sedan gick på skrå ner, kändes det som vilken skidresa som helst. Förutom värmen och att jag var barfota. Men ändå. Härligt var det. Värt en omväg, och det kanske inte alltid är lika mycket folk som på påskafton?

vi tog en omväg, dune de pilat, himmel, sanddyn, hav, utsikt, segelbåtar
vi tog en omväg, dune de pilat, himmel, sanddyn
vi tog en omväg, dune de pilat, himmel, sanddyn, springer spaniel, gräva i sanden
för dem som älskar att gräva fanns världens möjligheter här 🙂
vi tog en omväg, dune de pilat, himmel, sanddyn, hav, utsikt, springer spaniels, malin lundskog
hundarna, jag och alla andra påskfirare ….

Nu är vi alltså på väg norrut, vill ni läsa mer om vårt äventyr (eller vår långa workation som jag väljer att kalla det ibland, eftersom vi faktiskt jobbar en del. Bara inte idag …) gör ni det här: Vi åker till världens ände.

Ses snart igen! Tills dess: (heja vackra) omvägar. Och oss som tar dem.
Kram Malin Lundskog

Smidiga övergångar i nytt poddavsnitt

I avsnitt 32 av Mitt perfekta liv pratar vi om smidiga övergångar. Viktoria känner igen sig själv efter att ha fått magiska piller och Malin har bråttom iväg från världens ände (det skrev jag om här). Allt handlar om smidiga övergångar och att våga supa till …

Det goa snacket mellan Viktoria och mig fortsätter och mitt i allt känner jag gemenskap med kvinnorna förr. Och sen. Hör min vän fotografen och mig när vi nyfiket utforskar allt ett perfekt liv innehåller.

Vi ses snart igen, tills dess: HEJA övergångar. Och oss, som tar oss igenom dem!
Kram Malin Lundskog

PS. Ni som väntade i morse: avsnittets smidiga övergång från privat till publicerat tog sin tid idag. På grund av tekniken. Och mig. Sorry! Men nu så! Lyssna här ovan, eller till exempel här.

smidiga övergångar, podcast, mitt perfekt liv

I Santander blev vi smugglare

I morse tog vi en promenad med hundarna i Parque Eduardo VII i Lissabon. Sen drog vi vidare norrut och hamnade hux flux i Santander, där vi blev smugglare. Vi visste inte att vi skulle hit, men det var väl den där längtan till havet igen. Nu är vi vid Biscayabukten i en stad jag inte visste fanns i morse. Tänker mest på att det är en bank och har aldrig kopplat ihop banken med en plats … Ibland känner jag mig riktigt korkad och undrar om alla andra vet sådant här, som inte jag har någon koll på.

Hur vi blev smugglare i Santander.

Det är inte så spännande som det låter, men vem vet. En dag kanske jag skriver en mysdeckare med den titieln?

springer spaniels, i santander, äventyr
de två små, som vi smugglade in på hotellet

När vi kom på att Santander kunder vara en kul plats på lagom avstånd att åka till bokade vi hotell och skrev, som vi brukar, att vi har två hundar med oss. Men gissa vad som händer när jag skulle checka in oss? Den jättesnälla mannnen i receptionen säger att det inte är några problem. Men ni har väl sett att vi bara tar en hund per rum? Och att vi inte tillåter hundar som väger mer än 20 kilo. Hej hej 24 + 28 kilo hund här.

Okej, vi är inte alls smugglare. Med den snälle mannens goda minne fick vi ta med oss båda hundarna. Han gav oss till och med ett större rum. Och skrattade högt när vi hämtade hundarna i bilen, som jag hade sagt att de sådär ungefär 20 kg. Men så är matte inte min starka sida heller … Jag tycker att bokstäver och att hitta på historier är roligare, he he.

I Santander, bilresa, författare
apropå att jag gillar ord och hittepå. det här har jag gjort idag när Claes kör.

Nu är det hockey och room service som gäller, imorgon ska vi upptäcka en del av det som finns att upptäcka i Santander. Det blir spännande och det har ju börjat jättebra.

Vi ses snart igen, tills dess HEJA snälla människor! Ja, heja oss allihop med andra ord.
Kram Malin Lundskog

Mer om äventyret vi är ute på hittar ni här om ni vill läsa: Vi åker till världens ände

Myset och alla steg vi tog i Lissabon

Första stoppet på väg hemåt blev här, i Lissabon. Och vilken mysig stad. Hur krångligt som helst att gå runt med två halvstora hundar i alla gränder och bland alla människor. Men myset och alla steg! Så fort vi fick lastat in väskorna på hotellet, gick vi ut på stan. Och sen gick och gick och gick vi. I de smala gränderna, bland de roliga små butikerna på kullersten bland de färgglada och kakelklädda husen.

lissabon, gult hus
visst blir man glad av ett knallgult hus?
lissabon, rosa hus
blir kanske glad av alla färger?
issabon, grönt hus,kakelklätt hus
Kolla kaklet på huset!
myset och alla steg, lissabon, färgglada hus, tvätt på tork
Så här kan man också hänga sin tvätt. De kanske har det fuktigt och trångt inne,
men jag gick runt och tyckte allt var himla romantikst och mysigt
myset och alla steg, lissabon, pink street
pink street
(en uppfräschning och -hippning från att ha varit ett red light district)

Socialiseringsträning?

Att komma till en stad efter ett tre veckor långt liv vind för våg är världens socialiseringsträning för hundarna. Och oss, kanske? Vi får godkänt allihop, som klarade av att knô bland andra och betedde oss alldeles ypperligt på restaurang. Två däckade under bordet och två åt och drack gott (gissa vilka som gjorde vad om ni vill).

myset och alla steg, lissabon, hustak, utsikt

Ett av de bästa sätten att upptäcka nya platser på är väl ändå genom att röra sig av egen kraft? Så att man kommer nära och kan stanna när man vill, gå tillbaka, svänga runt ett nytt hörn, gå fel och ändå hamna rätt eftersom man inte vet vart man ska … Passar hur som helst perfekt här i Lissabon.

lissabon, gul språvagn
Vi valde bort spårvagnen, pga hundar plus att vi lite tråkigt stod och sa att ”spårvagn, det kan vi ju åka hemma”.
Men det ser ju så mysigt ut.

Efter många timmar och ännu fler steg i Portugals huvudstad är jag jätteglad att vi bestämde oss för att stanna här. Myset alltså!

Imorgon rullar vi vidare norrut. Alla inlägg om vårt äventyr på världens ände och resan dit och hem hittar ni här: Vi åker till världens ände.

Vi ses snart här igen! Tills dess: heja myset och alla steg vi tar i livet!
Kram Malin Lundskog

Sista kapitlet och Bit för bit är våra boktips

innehåller sponsrade länkar till Bokus och Storytel

Som ni vet tipsar vi om böcker vi har läst och tycker i podden Skriverier med Malin och Cilla. Varje avsnitt. Och i varje avsnitt kommer våra boktips från olika genrer. Jag läser romaner och cilla deckare. Typ så. I avsnitt 72 tipsar jag om Sista kapitlet av Kim Andrea Brofeldt och Cilla om Bit för bit av Frida moisto.

Sista kapitlet

Mitt boktips är en hjärtevärmande roman om att våga leva sitt eget liv. Det är en lågmäld (jo, jag tror att det är ett bra ord här) och vackert berättad historia om Sara, som arbetar på ett äldreboende. När (för det handlar om när och inte om) någon av de äldre dör har Sara en fix idé om att hon måste avsluta det den avlidna har påbörjat. Hon gör färdigt någons oavslutade handarbetsprojekt och hon läser klart, till sista kaptilet, en påbörjad bok.

Vi får följa Sara nu och då, får glimtar av hennes sorgliga (eller?) uppväxt och vi får hänga med när Sara möter människor som tvingar henne att leva sitt eget liv. Så fin berättelse, som inte slutar överraska mig.

Jag lyssnade på boken, men det blir ju inte mindre boktips för det, eller hur? Men jag hittade den tack vare omslaget på den tryckta boken. Så mycket snyggare tycker jag, vilket gillar ni bäst? Förresten: äntligen en bok, som precis som min Mariannes mirakel, ser helt olika ut i tryckt och i ljudboksformat. Fint sällskap ändå, he he …

sista kapitlet, boktips från podden skriverier med mali
tryckta boken
sista kapitlet, ljudbok, boktips från skriverier med Malin och Cilla
ljudboken

Här hittar ni ljudboken på Storytel. Har ni inget abonemang där? Använd länken till att skaffa det. Och den tryckta boken finns här, till bra pris just nu.

Bit för bit

Cillas boktips är en brutal berättelse om livet på samhällets botten. Boken är femte delen Moistos böcker om Lisa Enström. Cilla tycker om författarens sätt att visa samhällets alla sidor och i den här boken handlar det om hur vi hanterar offentliga personer.

Och vet ni, Cilla har läst boken innan den är utgiven. När Cilla och Frida var på Smålitt tidigare i våras körde Frida en för-release. Kul tycker jag. Här hittar ni boken i tryckt format och här finns den på Storytel

bit för bit, boktips från podden skriverier med malin och cilla
bit för bit, släpps i maj och finns att bevaka redan nu

En annan kul, eller snarare intressant, grej är att vi gillar så olika, Cilla och jag. Och att vi skriver så olika. Tror jag ska förelså Cilla att prata m det i ett kommande poddavsnitt, vad tro ni om det?

Förresten, har ni någon favoritgenre? Berätta!

boktips från podden skriverier med malin och cilla,
hoppas att ni gillar dem!

Vi ses snart igen och tills dess: HEJA oika böcker. Och alla oss olika läsare!
Kram Malin Lundskog

Fler boktips från oss? Kolla här (och/eller lyssna på podden förstås, den finns här)

En hemsida från Everday