ö-liv

Jag ger dig min morgon

Senaste veckan har suttit inomhus och skrivit till soluppgången. Men idag. Idag tog jag med mig hundarna ut i mörkret och mötte dagen. Ångrar inte de ord som inte blev skrivna. Nej, men ni fattar ju: att få vara ute i detta. Vem kan ångra det? Voilà: jag ger dig min morgon.

jag ger dig min dag, måne, himmel, morgon, västkusten — först mötte vi en halvfull måne och det var vackert så

soluppgång, västkusten, himmel, hav, november, jag ger dig min morgon — på andra sidan ön kröp solen fram bakom Björkö

vi nosade runt i Knipplas tomma gästhamn

färja, knippla gästhamn, morgon, bleke — färjan man helst inte vill ta från ln en morgon som denna …

jag ger dig min morgon, knippla gästhamn, bleke, sol — o så kom dagen, när vi gick hemåt igen

Förutom att jag har stärkt min tro på det fiffiga med att bryta sina rutiner för att undersöka hur bra de är (som jag skrev om här) gick jag där ute och längtade nästan ihjäl mig efter nästa sova ute-natt. Och då ska ni veta att jag sällan längtar efter något, eftersom jag är så galet nöjd med det jag har. Luften, utsikten och månen som lyser samtidigt som solen går upp …

Vi ses snart igen, tills dess: heja heja möten med dagen
Kram Malin Lundskog

PS.NI vet Fred Åkerströms låt Jag ger dig min morgon? Tycker så himla mycket om den, men det blev jag varse att min man inte gör. Eller gjorde … I ett försök att vara sådär härligt (?) romantisk satte jag på den när han han hade sovit över hos mig första gången. tänk lp-skiva, rasp, flickrum. Reaktionen blev inte riktigt som jag hade hoppats på. ”Men du, den här skitlåten behöver vi väl inte lyssna på?” Det, here we are, trettiofura år senare …

Bokmässa i skärgården

Två bilfärjor, en biltur och en personfärja och vips så var jag på Donsö. Idag var det nämligen dags för bokmässa i skärgården. Ett himla mysigt arrangemang med besökare som vällde in i lokalen (Donsö konferens) strax innan öppning. Och sedan fortsatte det på samma sätt nästan hela vägen.

Precis som jag sa (eller skrev) efter Värmlands bokfestival så är det så himla kul med bokmässor och andra tillfällen att träffa läsare. Prata böcker, innehållet i romanerna och om att skriva. Visst är det härligt att det finns människor som brinner så för att skapa event som de här? Och gör det möjligt för oss att ses, allihop. Jag är så tacksam för det (eftersom jag slipper ta tag i något sådant här själv … ).

Jag fick skjuts av Jeanette Bergenstav till båten ut mot Donsö och det ståndaktiga mottagande hon fick gör mig ännu mer inspirerad att skriva vidare. Tänk att vara bokmässans huvudperson och få skjut i golfbil till mässlokalen. Hur coolt?!

bokmässa i skärgården, jeanette bergenstav — Jeanett Bergenstav fick ståndaktigt mottagande

Ja, och så blev det mörkt och dags att åka hem.

Vi ses snart här igen, tills dess: heja möten med härliga människor! Och bokmässa i skärgården. Kram Malin Lundskog

Lugnet jag lovade mig själv

Den här veckan har verkligen varit fylld på både bredden och längden av göranden. Inte så mycket tid över till varandet som jag ju värnar om. Så idag lovade jag mig själv det stora varma, mjuka lugnet. Det som återhämtar, laddar och fyller på. Och vet ni vad? Jag har (nästan) hålla mitt löfte till mig själv.

I morse till exempel, då låg jag kvar i sängen med hundar, kaffe och boken vi läser i bokklubben just nu. Jag återkommer nog om den, för den har potential att hamna som boktips i podden. hur som helst: så skönt! Claes åkte tidigt för att driva krog hela dagen och jag undrar vad det är som gör att jag har lättare att starta dagen långsamt när inte han är hemma? Jag menar, det är inte han som är den morgonpigga personen i familjen direkt …

lugnet, läsa bok i sängen, springer spaniels — myset med hundarna. och boken. och kaffet.

lugnet, vind, knippla, röddeviga, utsikt — stod här en stund och lät vinden blåsa genom systemet

Efter den där jättesköna stunden i sängen tog jag med mig hundarna och gick ut på promenad runt ön. Vinden är här igen och i morse var det som att den blåste rent mig. Och sen har vi lullat på här hemma. Jag har packat ihop mig inför Skärgårdens bokmässa i morgon, bloggat i kapp mig (ni vet väl att jag bloggar varje dag även om vissa dagar kommer i efterskott?) och låtit allt få ta sin tid.

Bra att bryta rutiner?

Så skönt att inte vara som jag brukar (hafsig och snabb i vändningarna) och bryta rutiner för att istället känna in vad som är bäst just nu. Jag menar, normalt går jag ju upp, kör en lugn men ändå (irriterande?) effektiv start på dagen med skrivande innan jag går ut med hundarna eller tränar. Visst är rutiner bra, men kan det vara så att vi behöver backa från dem för att istället för att bara köra på känna efter vad som behövs just nu? Kanske …

lugnet jag lovade mig, solnedgång. knippla, röddeviga, vind, himmel, hav — samma plats som i morse. mer sol(nedgång) och mer vind

lugnet, kalla bad, Malin Lundskog, knippla — badet! Fascinerande hur något som skapar pirr och energi också skänker lugn, eller hur?

Och strax innan mörkret kom gick vi ut en runda runt ön igen. Samma runda som i morse, men ingenting var sig likt. Dessutom tog jag ett dopp på lä-sidan av ön. Och nu ska jag strax ta mig an andra säsongen av Bad Sisters. Underbar serie på apple TV+ som får massa extra plus i kanten av mig för att den är irländsk. Det är något med Irland alltså!

Jag som älskar människor och att ha kul har till och med tackat nej till en jättekul middag ikväll. Vet ni, jag tror aldrig det har hänt förut. Jag gillar ju inte bara att ha kul, jag är också rädd att missa massa härligheter. Kanske blir man klokare med åldern? Kanske tråkigare? Men lugnet jag lovade mig själv håller i sig.

Vi ses snart igen och tills dess: HEJA lugnet! Om det är vad vi behöver …
Kram Malin Lundskog

Bokklubb, bibliotek och en mobil podd- och skrivarstudio

Idag har jag bokklubb hos mig och laddar med att gå till biblioteket. På vårt bibliotek kan vi låna en hel bokklubbsuppsättning med böcker. Vilken grej, va. Det är ju helt fantastiskt ändå, att de finns våra bibliotek. Och att jag kan trava in där och låna böcker till hela bokklubben.

bokklubb, malin lundskog — Här kommer jag med bokklubbens nästa bok

Ja, så ikväll blir det lasagne (som Claes har fixat!), rödvin och massa härligt prat om böcker. Ser fram emot diskussionen om boken vi har läst tills idag (mer om den här) och om allt annat i livet. Så som det brukar bli på en bokklubb.

En annan kul grej som jag har gjort idag är att spela in podd med Cilla. Varje fredag släpper vi ju nytt avsnitt av Skriverier med Malin och Cilla och (nästan) varje måndag spelar vi in nytt. Eftersom jag är på språng på måndagar har min poddstudio blivit bilen, för att jag ska hinna med diverse färjor. Idag hade jag utsikt över Öckerö hamn från min poddstudio. Inte så illa, eller hur?

bokklubb, öckerö hamn, podd — utsikt från poddstudion

Måndagar är veckans mest varierade dag för mig, som det ser ut just nu. Förutom att spela in podd har jag träningspass för företagen på Pedagogen Park i Mölndal. På färjan till och från stan passade jag på att skriva idag, det är jiu ändå mananowrimo …

manus, ö-liv, färja — skriver bok på färjan mot fastlandet

Jag gillar mina varierande måndagar precis lika mycket som jag gillar helt obokade dagar när jag inte behöver anpassa mig efter någon. Eller ens träffa någon (ändå gillar jag människor!). Nu blir det bokklubb!

Förresten, apropå bokklubb: Mariannes mirakulösa bokklubb gör comeback i januari. Läs mer här.
Vi ses snart igen, tills dess: länge leve bokklubben!

Skön söndag i det salta, gråa, råa

Jamen, vilken dag. En riktigt skön söndag i det salta, gråa och råa hemma på ön. Precis en sådan söndag jag behövde efter festivalen och alla människor i Värmland (som ni kan läsa om här). Jag sov tills jag vaknade. Ja, det brukar vi väl göra allihop, men jag menar utan väckarklocka. Så skönt! Och sedan var det träningsdags vid utegymmet här på ön med ett salt bad (vad gör man inte för att slippa duscha, he he)

kalla bad, fotavtryck, brygga, knippla — salt o gott och fortfarande tio grader sa någon

Efter den goa starten tog vår nya söndagstradition vid: frukost och melodikrysset. Japp, det går att älska både fart och fläkt och stillhet. Sa jag och plockade fram stickningen …

skön söndag, västkusten, ö-liv, utsikt, himmel, hav, grått, knippla — och promenad med hundarna, där färjorna lyser upp i det gråa (älskar novembergrått)

stora oset, utsikt, västkusten, fyr, skön söndag, grå himmel, grått hav — ser ni, även fyren stora Oset blinkar till

springer spaniels, knippla, västkusten, klippor — i väntan på godissök …

Efter hundrundan framåt eftermiddagen sitter jag nu och ska plugga. Har en inlämning imorgon på en kärleksscen. Ska bli spännande att skriva fram den och att sedan äta maten Claes lagar. Någon form av vit fisk, hasselbackspotatis och hoppas, hoppas att han gör min favoritsås: sandefjordsås.

Vi ses snart igen. Hoppas att ni har en skön söndag ni också. Oavsett vad skön innebär för er.
Kram Malin Lundskog

Vi avslutar hummersäsongen. Eller?

I går var vi ute och lyfte upp de sista burarna. För sista gången den här säsongen. Tror vi i alla fall. Både Claes och jag har så mycket omkring oss just nu, att vi har haft svårt att kunna anpassa oss till att komma ut när det inte är kuling. Eller storm. Och vi avslutar hummersäsongen med att komma hem med hummer. Igen.

vi avslutar hummersäsongen, västkusten, öliv, malin lundskog — Claes tar hand om sista hummern för säsongen

vi avslutar hummersäsongen, fiskmåsar, västkusten — någon minut innan det här, frågade jag var alla måsar är …

hummerburar, västkusten — sen drog vi in mot land med våra hummerburar

För första gången i våra korta hummerfiskare-liv har vi faktiskt fått upp hummer varenda gång vi har varit ute och kollat läget i burarna. Vet inte om det är vi eller säsongen, men nöjda är vi i alla fall. Och inte för att vi behöver mer hummer, men det är ändå med någon slags vemod vi drog upp de sista burarna. För när vi väl har en stund då det inte blåser för mycket samtidigt som båda hinner ge oss ut på sjön, då är det ju så härligt.

Men … det kommer ju fler hummersäsonger. Och det går att ta en tur med båten, utan att ha hummerburar att vittja. Och det är något fint med att vänta och längta och göra saker i säsong. Så, vi avslutar hummersäsongen (man får hålla på till siste november som fritidsfiskare). Eller?

vi avslutar hummersäsongen, knippla hamn, västkusten — strax åker kuporna hem på lastmoppen …

Här på bloggen är det inget som avslutas däremot. Vi ses snart igen och tills dess: heja säsonger!
Kram Malin Lundskog

Vill ni läsa mer om vårt hummerfiske hittar ni bland annat här: en måndag med extra allt

ö-liv

Bra att bryta rutiner?

Footer

Malin Lundskog