Okategoriserade

5 citat som boostar din motivation – för visst kan citat peppa oss?!

Hepp pepp! Alltså, det finns så mycket klokt där ute och så många citat att få sig en kick av. Idag har jag samlat ihop fem (tränings)motiverande citat. Kan ju passa bra om du har hoppat på en novemberutmaning (apropå gårdagens inlägg: 30-dagarsutmaningar och varför de (inte) funkar). Vassego!

Never give up on a dream because of the time it will take accomplishing it. Time will pass anyway. (Earl Nightingale)

You´re only one workout away from a good mood.

A year from now, you´ll wish You had started today. Karen Lamb.

Det har jag aldrig provat förut, så det klarar jag säkert! Pippi Långstrump.(Du vet att jag älskar Pippi Långstrump va? Hon finns till och med tatuerad på min arm. Vilken tjej alltså! Stark, trygg, snäll, modig, rättvis, generös, kärleksfull och så jäkla cool.)

Vad säger du – hiss eller diss? Det ä många som tycker att allt vårt vältrande i citat (det vimlar ju av dem i sociala medier) är fånigt, men jag tycker att ett citat kan sitta som en smäck och få mig att tänka efter och ge mig den där extra kicken i rumpan att hålla ut, våga lite till och att tro på mig själv. Spelar ingen roll om det handlar träning eller om jag behöver bli motiverad till andra stordåd.

Kloka människor
Tänk alla de kloka människor som har myntat begreppen?! Och de som sparar dem för att vi ska ha glädje av dem? Så klok är inte jag. Varken när det gäller att skapa citat-värdiga sayings eller att spara på rätt saker (oh, så mycket ångrade kläder jag har skänkt bort till exempel). När jag tänkte på om jag någonsin har sagt något så klokt som skulle kunna bli ett bevingat ord så … kom jag på att mitt klokaste nog är ”kör och gör!” I nästa stund kom jag på att det egentligen bara är en översättning av Nikes Just do it! Typ. Så … jag nöjer mig med att använda befintliga citat här. Skapar inga egna. Varför uppfinna hjulet och så vidare.

Nä, skojar bara. Jag har visst skapt egna citat, de hittar du i boken GLAD FRi STARK, som du kan läsa från och med den andre december. Om du vill. Men just nu får du nöja dig med de här ovan.

Har du något favoritcitat som du brukar ta till när det kniper? Eller när du drar dig för att träna? Dela gärna!

Vi ses snart igen, tills dess: HEJA HEJA DIG!
//Malin

PS. Kom ihåg att du får blogginläggen som ett brev på posten om du följer mig på Bloglovin´

30-dagarsutmaningar och varför de (inte) funkar

30-dagarsutmaningar … Alla dessa 30-dagarsutmaningar alltså! Push up-challenge, squat- och plankan-utmaningar, mobilfritt- vego- och meditationsutmaningar. Varje månadsskifte poppar de upp, oftast helt meningslösa när det gäller din långsiktiga hälsa. En utmaning som går ut på att du skaffar dig en ny vana däremot, det är en helt annan sak och därför vill jag bjuda in dig till en utmaning som är början på något, som inte lovar något annat än det du lovar dig själv och där du utgår från vad just du vill och behöver. Där vanan är målet. Är du med?

Vilken utmaning att ta sig an!

Visst – en utmaning som skapar en ny vana kan vara mycket jobbigare att ta sig an än månads träningsutmaning. Men den kommer också att ge mer än någon av dem för den tar hänsyn till dig och ditt utgångsläge. Den tvingar dig inte att gå all in under en månad och den kommer att ge dig det långsiktiga resultatet i form av en god vana. Och är det något som ger kraft och energi i livet så är det goda vanor. Vanorna som gör att du slipper tänka utan bara gör. Den här utmaningen ger det resultat du vill ha.

30-dagarsutmaningar för dig och dina goda vanor. Som funkar!

Äh, det där är inte hela sanningen. Allt beror ju på … Det kan ta 21dagar, men det kan lika gärna ta 97 dagar att befästa en vana. I genomsnitt tar det 66 dagar att skaffa sig en ny vana om du jobbar målmedvetet och varje dag med beteendet som den önskade vanan innebär. Inte lika lockande, eller hur? Men seriöst: En 30-dagarsutmaning som funkar är den som handlar om att skaffa dig en ny vana. Du kanske fixar att anamma den nya vanan på 30-dagar, om inte har du i alla fall påbörjat vägen dit. Målet med den här 30-dagarsutmaningen är alltså att skaffa sig ett hälsosamt beteende. Inte att nå mirakulösa träningsresultat, för det gör du inte på 30 dagar. Sorry. Vet. Hade varit gôrskönt!

Tips för att komma igång:

Skriv upp vad du vill ha för god vana – vad skulle göra stor skillnad i ditt liv om du slapp tänka på det utan gjorde det med lätthet?
Kommer fram till varför du vill ha den vanan – vad skulle det önskade beteendet gör för skillnad i ditt liv?
Gör den önskade vanan varje dag. Ja, varje dag! – om träning tre gånger/vecka är din önskade vana (första punkten) för att du vill vara stresstålig på jobbet (andra punkten) behöver du inte träna varje dag för det. Däremot göra något som underlättar beteendet (packa träningsväska, planera i kalender, fylla på med bra energi) så att du inte ”kan” smita undan (även kallat nudging, som du kan läsa mer om här)
Planerar för dagar då det kör ihop sig – det här är en utmaning som det inte går att misslyckas med (om du inte struntar i den helt alltså) för du säkrar upp med så lätta grejer att göra för de dagar då du inte hinner/orkar/kan. Träning till exempel, det minsta du kanske kan göra är en tåhävning när du borstar tänderna? Då har du fortfarande gjort något som befäster vanan … Det här att sätta skam-mål, som du kan läsa mer om här).
Firar dina framgångar – fira varje gång du tränar (även den lilla tåhävningen!), då kommer du att längta till nästa tillfälle.

Ju fler gånger du upprepar ett beteende – desto lättare blir det! Och det är så goda (och dåliga) vanor skaffas.

30-dagarsutmaningar som inte funkar

Har du sett träningsutmaningarna? Som lovar guld och gröna skogar och fenomenala träningsresultat? Kanske till och med hoppat på dem? Du är verkligen inte ensam om det, jag har gjort några halvhjärtade försök, men aldrig tagit mig i mål. Jag förstår verkligen att man vill dra igång, få snabba resultat och kanske äntligen ha hittat en mirakelkur för plattare mage, fastare gäddhäng eller snyggare rumpa (jo, de här utmaningarna handlar mycket oftare om utseende än inte. Och de allra flesta av oss är svaga för en snygg utsida. Kanske särskilt vår egen?)

Det är grejen med träningsutmaningar i sig – att de lovar guld och gröna skogar och inte tar någon hänsyn till var du är just nu, hur många knäböj/squats du gör idag om du på ett sätt som är snällt (och utmanande såklart!) kan göra de armhävningar som krävs för att hänga på utmaningen. Träningsutmaningarna struntar i dig. Sorry to say alltså, men det är sanningen! Hur peppande de än är så ger de (nästan) aldrig långsiktigt hållbara resultat.

Vill du ha pepp på vägen?

I Facebookgruppen Glad Fri Stark drar vi igång 30-dagarsutmaningar varje månad. Ja, fast jag dissade dem så i början. hur crazy är inte det? Men vi gör det för våra goda och hållbara vanors skull. Och vi peppar varandra till hälsosamma vanor, oavsett om det handlar om träning, återhämtning eller ett sunt sätt att äta på. Jag livesänder en gång/vecka och alla som vill ha något annat än en qucikfix är välkomna! För du vet ju hur det är med quickfixar. De funkar lika lite som utmaningarna jag skrev om nyss.

Vill du ha ännu mer pepp på vägen?

Häng med i medlemsprogrammet GLAD FRi STARK – där är du i riktigt trygga händer och utmaningarna blir en glädjefylld resa mot ett gott samvete, goda vanor och ett hälsosamt, hållbart gott mindset.

Vill du läsa mer om det här och om när jag sålde bilen tack vare en 30-dagars?

Klicka här:
Min utmaning för tranpsortmotion som gav mersmak
Min 30-dagarsutmaning i Aftonbladet
Så att jag orkar hoppa, sjunga, dansa
Lycka till, vad du än bestämmer dig för.

Ses snart,
tills dess heja heja dig!

//Malin

Vanlig fråga: vilken är den bästa träningen?

Vilken är den bästa träningen?
Det kan vara den av de allra vanligaste frågan jag och andra instruktörer och löpcoacher får. Mitt allra vanligaste svar är ”Det beror på …” Och då vet jag att de inte är svaret du som ställer frågan om den bästa träningen vill ha. Du vill ju veta vilken som är den bästa träningen. Eller hur?!

När jag började som instruktör ville jag gärna svara något konkret och verkligen tala om vilket som är det bästa sättet att träna, men ju mer erfarenhet och kunskap jag har, desto mer inser jag att det fasen inte går att svara på den frågan. Inte utan att ställa motfrågor för att reda ut allt som träningen beror på. Jobbigt va?!

Den bästa träningen beror på …
Vilken som är den bästa träningen beror på många olika saker. Till exempel:

vad tränar du idag?
hur mycket och ofta tränar du nu?
hur stark är du just nu?
vilken nivå är din kondition på just nu?
varför tränar du?
vad vill du ha för resultat av din träning?
när vill du ha nått ditt/dina mål med träningen (om du har några)?
hur ofta vill och kan du träna?
hur länge vill och kan du träna?
vilken träning tycker du är rolig?
hur äter du innan/efter träning? Och annars?
sover du gott på natten?
lever du stressigt/inte stressigt i övrigt?
när på dygnet tränar du?
har du tillgång till gym?
vill du tärna utomhus eller inomhus?
har du någon träningskompis?

Den träning som är bäst för dig är inte bäst för mig. Det beror ju liksom på! Det är inte säkert att den träning som var bäst för dig förra året är den som är bäst för dig just nu eller kommer at vara träningen som är bäst för dig i framtiden. Det beror ju på …

Är du beredd att svara på frågorna här ovan, eller i alla fall börja klura på svaren till dem – då är det mycket lättare att veta vilken som är den bästa träningen för just dig!

Generellt så är det här bästa träningen
Men, okej, vill du ha ett svar? Då är det klart att du får det. Den bästa träningen är:

den som blir av
den som är rolig
den där hjärtat får jobba och konditionen får sig en omgång
den med komplexa rörelser, som innebär en rörelse där flera system i kroppen ska samarbeta (muskler, nerver)
den du kan träna utomhus (särskilt om du inte är utomhus annars under dagen)

Med det sagt: träning är bra. Punkt.

Förresten: varför tränar du? Jag har många anledningar, men de mynnar alla ut i hållbarhet, glädje och energi på både kort och lång sikt.

Här pratar jag mer om varför

PS. under veckan kommer jag att ge tips på några olika roliga träningspass här på bloggen, häng med mig på Bloglovin´ så missar du inget av dem.

Ses snart igen!
Tills dess: heja heja dig!

/Malin

(Jag hjälper självklart gärna till, som personlig tränare, samtalspartner (hälsopeppande 30-/60 minuters-snack) eller genom min webbkurs Glad Fri Stark. Hör av dig!)

Säsongsbetonat liv?

Inlägget innehåller reklam genom annonslänk för Årstiderna

Idag är vintertiden här och en ny säsong på intågande. Senhösten. Och vintern (även om ni däruppe i norr skrattar åt oss och våra vintrar). Märker du någon skillnad på ditt sätt att leva beroende på vilken årstid vi har?

Jag gillar årstider.
Jag gillar årstider. Punkt. Jag älskar våren och allt hopp om nytt den för med sig, alla knoppar som brister och den ljusnande framtid den för med sig. Jag är en sucker for summer. Sol. Salta bad (jo, de tar jag ändå, men det är trots allt skillnad på vinter- och sommarbad). Det enkla livet när kläderna åker av och varenda måltid äts utomhus. (Ja, eventuellt är det så att jag minnes de lyckliga stunderna blott). Varje höst känner jag att just hösten är min absoluta favoritårstid med sina färgsprakande löv, svamp (även om jag inte är ute och plockar svamp sådär jättemycket, så finns möjligheten i alla fall), renande regn och vilda stormar. Och lugnet av mitt eget accepterande av pyamasdagar. Och vintern med rimfrost, snö (som sagt … fokus på njutbara minnen?), skidåkning (i alla fall på tv!), pepparkakor och juleljus.

Att leva säsongsbetonat
Jag älskar ju att vara utomhus och det gör att jag blir medveten om skillnaderna på årstiderna och känner vikten av att leva säsongsbetonat. I alla fall mer än om jag inte hade vistats utomhus så mycket som jag gör. Ju mer jag är utomhus, desto mer uppskattar jag variationerna och kan se fördelar med allt. Eller … det mesta i alla fall.

Egentligen behöver vi ju inte anpassa oss så mycket nuförtiden. Det finns lampor om det blir för mörkt, vi kan springa på löpband om det är för halt ute och vi kan resa söderut om vi tröttnar på mörker och kyla. Vi kan köra på precis hur mycket vi vill, året runt. Eller ta det lugnt året runt om vi vill det eftersom de flesta av oss inte har sådd eller skörd att ta hand om utan livet skulle kunna se lika dant ut oberoende av årstid. Men: vi håller längre om vi tillåter oss att leva säsongsbetonat. Om vi tar det lugnare, vilar mer och följer det naturliga mörkret/ljuset och inte forcerar på konstgjord väg.

Vintertider hej hej!
Idag är vintertiden här och det är tydligen den som är vår ursprungliga normaltid. Jag sa tack till en timme extra imorse och under dagen, men oj! vad mörkt det blev ikväll … Jag säger godnatt tidigt och ser fram emot en härlig höstvecka med mer utonjut-rundor, träningspass, föreläsningar och en ny utmaning i Facebookgruppen GladFriStark. Välkommen in i den om du vill anta en hälsosam månadsutmaning. Du är dessutom väldigt välkommen att lämna förslag på vilken utmaning du skulle vilja eller behöva ta dig an under en månad.

Hur känner du inför årstider, säsonger och att leva säsongsbetonat? Jag vågar ju påstå att det inte bara är säsongsbetonat mat som är en bra grej när det gäller vår hållbarhet utan också att anpassa våra liv efter säsongen. Spännande att höra vad du tycker!

Har du svårt att hitta säsongsbetonat mat rekommenderar jag Årstiderna – kolla in deras matkassar, som inte är i form av kassar utan lådor, men i alla fall … De är supergoda (innehållet alltså, inte lådorna) och gör vad de kan för hållbarheten.

Vill du ha fler uppdateringar från bloggen? Följ mig på Bloglovin´

Vi ses snart igen,
tills dess:

heja heja dig!
//Malin

PS. Apropå vintertid så hade jag ju en idé om att bli en tidsresenär i natt. Jag fegade ur. Eller tog ett klokt beslut. Långlöpning på förmiddagen och massa dans till Bo Kaspers Orkester till sent på kvällskvisten gjorde att jag valde bort det. Men visst var det en kul idé?!

Löpning från sommar till vinter?

Löpande tidsresenär?
Inatt ställer vi om klockorna till vintertid och hokus pokus är en timme borta? Eller kommer igen? Hur som helst: Jag ska bli en löpande tidsresenär. Ska du med?

I natt vi experimentera med tiden, då när sommartid övergår till vintertid. Om vi tar en löprunda som börjar tidigast klockan 02.01 och är tillbaka senast 02.59 så blir ju klockan strax två igen och löpningen har inte ens ägt rum? Eller har den det? Räknas det? Eller har du sprungit i onödan? Det där sista var onödigt skrivet – det är väl aldrig onödigt att springa?

Hur som helst: jag dubbar dig till tidsresenär om du hänger med på tidsresan. Sömnen får du ju igen tack vare den extra timmen … Och en natts tidsresa sabbar inte heller din sömn i det långa loppet.

Var? Där du är
När? Någon gång mellan 02.00 och 03.00 sommartid.
Hur? Löpandes, med mängder av reflexer (har du förresten sett de fina och riktigt bra från Smart in the dark?) och varför inte en pannlampa också. Ett leende skadar inte heller …

Ska du med?
heja heja dig och oavsett:
ses snart igen!

Följ mig gärna på Bloglovin´ om du vill ha fler uppdateringar från bloggen. Kanske en rapport om tidsresan till att börja med?

PS. jag är medlem i världens kanske största löparklubb Lonesomerunners – även o vi springer ensamma så är jag inte ensam om att bli en löpande tidsresenär. Inte du heller. För du hänger väl med?

Var inte så jä-a glad!

Jag är glad allt som oftast. Inte så glad att jag går runt och gapskrattar, men jag är väldigt tillfreds och tycker om både livet och mig själv. Trivs! Jag vet inte om det är det faktum att jag är tillfreds som gör att jag har nära till skratt eller om det är min inställning att ett leende kan göra världen lite bättre som gör att jag ler lätt. Men ja, jag skrattar mycket (högljutt dessutom!) och jag tycker att det är lättare att le när jag träffar andra människor än att inte göra det.

Mina leenden betyder inte att jag är okunnig, oprofessionell eller oseriös i mitt arbete. De betyder att jag dels vill sprida glädje omkring mig (hallå, min kommande boks titel säger väl en del om det: GLAD FRi STARK?) eftersom glädje och att vara tillfreds är oerhört hälsosamt och hälsa är ju min bransch och dels att jag mår gott helt enkelt. Mår jag bra och är tillfreds gör jag ett bra jobb även om jag gör det med ett leende.

Var inte så jävla glad!
Ja, du läste rätt: Jag gör ett bra jobba även om jag gör det med ett leende … För vet du vad jag fick höra idag? Att jag inte ska vara så jävla glad! Det sänker tydligen min seriositet och får mig att verka oprofessionell. Okunnig.

My ass! Det sa jag inte just då, men det är ungefär det jag känner nu. Varför måste seriositet och professionalism vara detsamma som brist på leenden och glädje? Tror jag det att det här företaget behövde göra något åt hälsan på jobbet. Måste medarbetarna sluta le för att tas på allvar är det kanske inte konstigt att de inte mår bra på jobbet och behöver friskvård på alla möjlig sätt? Fånigt av mig att sätta frågetecken där förresten, det är självklart så att är det inte okej att vara tillfreds och glad på jobbet, då är motivationen och inspirationen till att prestera på jobbet väldigt långt borta.

Du som sa det här till mig: först tänkte jag dra tillbaka min offert och säga att jag inte är intresserad av samarbete är det gäller er friskvård, men jag har ångrat mig. Jag vill väldigt gärna samarbeta med dina medarbetare, peppa dem och inspirera dem till alla de där små enkla sakerna de kan göra för att må bra på jobbet. Kanske kan någon allvarlig typ få med dig i matchen också? Du är viktig. Så viktig att du förtjänar att må bra och att le emellanåt. Ett leende gör nämligen livet lättare att leva och ökar välbefinnandet som är så intimt förknippat med hälsan. Dessutom vill jag samarbeta med er för att jag gillar utmaningar, fatta mitt leende när jag får ta mig an den här utmaningen. Och klara den!

Jag fortsätter le
Dels är det sådan jag är och dels vet jag att det är hälsosamt att le. Men du, det betyder inte att jag inte blir arg eller ledsen mellan varven. Det blir jag! När du sa till mig att jag inte skulle vara jävla glad till exempel, då blev jag först ledsen. Sedan förbannad. Och nu: taggad på ett samarbete för hälsan på ditt jobb!

Vad säger du – spelar leendet en roll för om man tar någon på allvar?

Go fredag allihop, ses snart och tills dess:
HEJA HEJA DIG!

Keep smilin´

//Malin

PS. Jag ler när jag skriver det här, smittas av mitt eget leende på bilderna 😉

PPS. Följ mig gärna på Bloglovin´ om du vill ha uppdateringarna här på bloggen. Det kommer fler leenden och mer om glädje. Redan imorgon kommer till exempel en tidsresa …