• Skip to primary navigation
  • Skip to main content
  • Skip to primary sidebar
  • Skip to footer
glad fri stark är medlemsprogrammet för dig, Malin Lundskog, hälsa

Malin Lundskog

författarskap och livsglädje

  • Tjänster
  • Aktuellt
  • Skryt och kul
  • Bloggen
  • Poddar
  • Kontakt

Ut och njut

De grer seg i sjön

Jo, det mesta reder ut sig när det kommer i sjön, som uttrycket det ger seg i sjön (där sjön uttalas skön, med ”k”) betyder. Mina tankar brukar ordna till sig i badet till exempel. En del tampar till fiskeutrustning grejar till sig. Men trasslet som Claes och jag orsakade idag, det vete sjutton om det grer seg i sjön. Vi vågade i chansa utan tog med det hem. Men först njöt vi av att vi efter allt slit med kräftburarna fick upp en mättande middag med kräftor i alla fall. Och ett nakenbad, långt där ute till havs.

Allt började tidigt i morse, då vi gick ut för att hämta gomiddag, innan Claes skulle in till restaurangen och jobba och jag ägna dagen åt att korrläsa mitt manus. Solen steg och vi hittade våra flaggor som markerar början och/eller slut på kräftlänken (burar som sitter ihop i en kedja, typ). Och så började vi dra. Och som vi drog.

kräftfiske, det grer seg i sjön, lera, kräftburar
ett riktigt skitfiske är vad det är, eftersom burarna helst ska ligga på lerbotten …

Kräftburar och ett par hundra meter trasslig lina …

malin lundksog, båtflagga, tunga
Alltså, vet i hur tungt det är att dra kräftburar? Särskilt när de är korskopplade och hoptrasslade …

Vi drog och slet och svor och vilade och svettades och drog lite till innan vi insåg att våra två länkar med sex burar i varje har drivit ihop och den ena har lagt sig över den andra. Även om det mellan varven kändes som det var den andra som hade lagt sig över den andra. Hjälp, vad tungt det var! Och då tycker vi ändå att vi är två ganska starka typer …

trassel, linor till kräftburar, det grer seg i sjön,
det här grer seg nog inte sjön …

Efter hiskeligt många om och men fick vi till sist upp alla våra tolv burar. Med hur många meter lina som helst (burarna ligger på ungefär 40 meters djup) i ett enda trassel. Det är tungt att dra kräftburar i vanliga fall, men det här var det tyngsta jag har varit med om. Inte för att jag har varit med om särskilt mycket, vi är ju ganska nya på kräftfiske. Men ändå. Tur att vi i alla fall har lärt oss var burarna ska ligga, så att vi fick med oss den där goda middagen hem.

Kräftor är definitivt mitt favoritskaldjur, så jag är himla glad att vi har börjat fiska själva. Inte för att alla de timmar vi lägger på det gör det billigare än att köpa egentligen. Men visst är det man har fiskat, fångat, odlat och plockat själv extra gott?

det grer seg i sjön, malin lundskog, båt, kräftburar
hem igen, med en del att reda ut

Vi tog inte bara med oss kräftor hem, den här gången fick vi ta med alla burar och trasslet med hem. För att göra om, göra rätt så att chanserna att det grer seg i sjön är större nästa gång.

Förresten, just idag är det exakt fem år sedan vi flyttade in i huset här på Knippla. Då var vi glada om vi lyckades få en enda makrill på kroken. Nu? Nja, en räcker inte långt …

Men hur som helst så ses vi igen allihop. Tills dess: heja skitfisket!
Kram Malin Lundskog

14 augusti, 2025 av Malin Lundskog Leave a Comment

Hemma!

Som jag skrev igår: det är fint att ha ett hemma att längta till och vara i. Nu är jag det. Hemma! Precis på gränsen mellan igår och idag öppnade jag dörren till mitt hem igen. Och för att vara en ny människa (läs mer om det här) är jag mig väldigt lik. Vaknade ganska tidigt, tog en kaffe och gick sedan ut med Brorsan med saltvattenstvål och badhandduk i högsta hugg. Intet nytt under solen här liksom …

klippor, sommarben, saltvattenstvål, malin lundskog
samma gamla morgonrutiner 🙂
badtrappa, knippla, morgondopp, hemma!
morgondoppet vid det som just nu är min favoritbadtrappa
(mest tack vare enkelt smyga ner och bada naken utan insyn …)

Annars har dagen mest varit en sådan där försöka komma igång efter sommaren-dag. Inte för att sommaren är slut, men en aning av höst i luften är det ändå. Underbart! Och något som också är underbart är att jag har rensat mejlkorgen. Är så ohemult kass på det att jag själv får dåndimpen mellan varven när jag letar efter mejl jag vet att jag har fått och har flera tusen inkomna att leta bland. Jo, det är sant. Flera tusen! Likadant i utkorgen. Men nu är det ordning och reda. För en stund i alla fall … Känner mig faktiskt inte helt hemma med all ordning 😉

Vet ni vad som mer är underbart förresten? Jo, att jag firar dag 50 på min runstreak. Hurra? Att komma in i löparrutinerna igen är också en slags hemkomst för mig. Hur mycket ny människa jag än är, så är löpningen (även om den mer liknar lufs) ju … jag?!

utsikt, hemma! , knippla, utsikt, ljung
utsikt från min femtionde dag i rad i de lufsiga löparspåren
löparglädje, malin lundskog, runstreak
50!!!

Borta bra osv. Jag är glad och tacksam för både det ena och det andra.
Vi ses snart igen hoppas jag, tills dess: heja hemma, både geografiskt och i känslan.
Kram Malin Lundskog

11 augusti, 2025 av Malin Lundskog Leave a Comment

Jag kommer hem som en ny människa

Ja, det är väl så vi gör när vi har varit ute på äventyr allihop? Vi kommer hem som nya människor, med nya erfarenheter och insikter i bagaget. Och kanske en hel del sand? Det tror jag att jag bär med mig hem i bikinin från stranden i Hornbaek. Men skit i sanden. Det som slog i morse när jag tog min sista jogg ner till vågorna och överrumplades av en diffus känsla av att inte vilja åka hem var just den att jag kommer hem som en ny människa. Inte helt säker på vem jag är. Bara att hela den här resan med äventyrssegling till Rostock och ensamma dagar i Hornbaek har gjort något med mig. Förhoppningsvis något bra, he he.

sanddyner, hornbaek, jag kommer hem som en ny människa
på väg mot stranden i hornbaek i morse
utsikt, stranden i hornbaek
någonstans här damp den ner, den där känslan av att inte vilja åka hem …
löparglädje, malin lundskog, jag kommer hem som en ny människa, runstreak
inte så vemodig som jag låter, för mitt i allt njuter jag som sjutton (och imorgon firar jag runstreak dag 50)

Jag kommer hem som en ny människa, men är fortfarande jag

Egentligen är det inte det att jag inte vill åka hem. Jag längtar efter både Claes och Brorsan. Och klipporna och datorn (jo, faktiskt). Och lilla Stella! Ja, de vuxna barnen också förstås. Dessutom ser jag fram emot vardag igen. Ändå var det någon slags vemod som landade i bröstet på mig i morse. Klurade en stund på om det berodde på att jag inte vet om jag har använt tiden på rätt sätt (vilket det nu är?), eller om jag rentav inte ville hem (det ville jag).

Jag kom inte fram till något annat än att jag helt enkelt har det bästa av alla världar och att den stora tacksamheten inte är lekande lätt att bära. För tacksam är jag. Över att ha en vän som vill segla ut på äventyr med mig, över att tycka om att vara ensam, över att ha ett hem och en familj att längta till.

jag kommer hem som en ny människa, malin lundskog, äventyr, vandringsryggsäck
förmodligen med ett extra kilo sand i ryggan lämnar jag Hornbaek och drar mot Helsingör

Och även om jag kommer hem som en ny människa ikväll, är jag ju jag. Same same but lite different och det är det förmodligen ingen annan som märker förutom jag. Hoppas att jag tycker om mig.

Vi ses snart igen allihop, tills dess: HEJA insikter och utsikter och äventyr.
Kram Malin Lundskog

10 augusti, 2025 av Malin Lundskog 1 Comment

En etapp av Göteborgs skärgårdsled

Jag går en del av Göteborgs skärgårdsled varje dag, eftersom leden tar en sväng runt Knippla. Men idag har vi gått en etapp av Göteborgs skärgårdsled som jag bara delvis har gått förut. Jag och Brorsan mötte upp min vän (och svägerska) Anki, hennes dotter Amélie och hunden Orca vid Hönö färjeläge. Sen gick vi söderut, förbi Jungfruviken, över Fotöbron, runt Fotö, tillbaka över bron och sedan färjeläget igen. Egentligen fortsätter leden vidare till Hönö klåva när man kommer över Fotöbron på väg tillbaka, men … man går och gör ju som man vill, eller hur? Vi ville så här, för att slippa mixtra med var vi skulle parkera. Men ni som vill gå leden på ”rätt sätt”: här hittar ni karta över skärgårdsleden.

Jag tror vi fick ihop tretton kilometer, om man är intresserad av att räkna sådana. Själv räknar jag vackret, njutet och härligheten. Och det var det fullt av.

Hönö – Fotö – Hönö

Sträckan jag inte hade gått förut var den runt själva Fotö. Och wow! Så vackert. Och så fina klippor att både gå och sitta på. Varma, mjuka, slipade och på en del ställen fyllda av spår från inlandsisen. Visst är det fantastiskt att ingen ö är den andra lik, här i skärgården? Lika bra ni besöker allihop om ni kommer hit. Särskilt Knippla, he he …

väldigt välmarkerad led

Jag hittar utan markeringar på ett ungefär, men för er som tänker gå här och inte hittar: leden är väldigt välmarkerad! Vår första sommar som öbor gick Brorsan och jag skärgårdsleden från Hälsö och hela vägen till Fotö. Då fanns det inga fysiska markeringar, utan jag hade någon slags digital karta för att hitta. Så här skrev jag om vandringen den dagen: Skärgårdsleden är ett hett semestertips.

Första bad- och kaffepausen vid Engelsmännens hage. Då kom molnen …
nästa paus: glass på Fotö
en etapp av Göteborgs skärgårdsled, Fotö, utsikt, bänk, malin lundskog
Alle man på bänken o kolla utsikten!
vandring, fotö, klippor, utsikt, göteborgs skärgårdsled
vi satt inte bara still och kollade utsikt eller käkade glass. Vi gick också.
spår på berghällen från för länge länge länge sedan
springer spaniel badar, vandring, mini aussie, fotö, göteborgs  skärgårdsled
Alla ska bada ..
jungfruviken, hönö, göteborgs skärgårdsled
ser ni havet?
o sen gick vi tillbaka mot färjan, som skulle ta Anki och Amélie tillbaka till fastlandet

Snipp snapp snut, så var den här vandringsdagen slut. Men snart är vi på det igen. Någon annan stans. Alla tips på vandring med utsikt mottages med stor tacksamhet.

Vi ses snart igen, allihop. Tills dess: vandra vidare!
Kram Malin Lundskog

27 juni, 2025 av Malin Lundskog Leave a Comment

I hängmattan förvandlas jag till en riktig sjusovare

Jag sover sällan länge och allt som oftast lite hackigt under natten. Men i hängmattan förvandlas jag till en riktigt sjusovare. Som i morse, då jag vaknade strax före halv tio. Ofattbart härligt, särskilt eftersom vi gick och la oss vid elvatiden igår kväll. Ja, vill ni ha ett sov gott-tips så kommer det här: ut och häng!

Igår gick vi ut för trettonde månaden i rad. Och snacka trettonde gången gillt (eller vad man brukar säga …). Vilken kväll! Vilken natt! Och vilken morgon (eller kanske förmiddag då, med tanke på sjusovandet.

malin lundskog, I hängmattan förvandlas jag till en riktig sjusovare, en utenatt i månaden, knippla, västkusten
glad i hågen, med lika mycket packning som om jag skulle vara ute en vecka …

Vi slängde upp våra hängmattor i samma gamla tallar som vanligt. Ja, det kryllar ju inte direkt av bra hängträd här på ön. Nu är vi förresten så kaxiga att vi inte ens testar om allt sitter som det ska, eller om våra knopar håller. Som ni ser har vi också en ny inredningsdetalj på vår utehängplats. Den trasiga fotbollen hittade jag förra gången vi hängde ute och den gör sig fint tycker jag, till välet som Agneta hittade första utenatten. Det kanske slutar med en hel kuliss, á la Musse och Långben på julafton ni vet ha ha.

en utenatt i månaden, knippla, I hängmattan förvandlas jag till en riktig sjusovare
vilka prydnader va?
I hängmattan förvandlas jag till en riktig sjusovare, en utenatt i månaden, knippla, sol
hängmattan är uppe

Här kan man sitta och glo

Och sen då? Jo, sen satt vi på en klippa och glodde hela kvällen. Pratade massor (hand upp alla som älskar såna där samtal som böljar under en hel kväll om allt mellan liv och död) och var tysta massor. Och utropade små ”kolla där!”, ”såg du?!” och ”oj!” när fiskarna hoppade, tärnorna dök och sälen (för vi inbillade oss att det var en och samma) dök upp.

en utenatt i månaden, hund, knippla, malin lundskog, agneta bergman, utsikt, junikväll
här kan man sitta
tärna, solnedgång, bleke, västkusten, knippla, öliv
tärnan som dyker
vissa kallar den blå timmen, Agneta kallar den snyggtimmen – i det här ljuset blir vi extra snygga
Vi är vackrast när det skymmer?
husbåt, solnedgång, västkusten, knippla, en utenatt i månaden
Och en husbåt med människor ombord, som vi inte kunde låta bli att hitta på historier om

Solnedgången

När knottens envetenhet och tröttheten efter en sen midsommarafton tog över kröp vi in i våra hängmattor. Där låg vi bakom myggnäten och hånskrattade mygg och knott rakt upp i ansiktet innan vi plockade fram våra böcker. Ja, inte för att jag läste mer än en halv rad på grund av glömt pannlampa. Agneta hade pannlampa, men hade glömt glasögon så hon fick låna mina slipade solglasögon. En syn för gudar (och det är väl också de enda som såg oss …).

solnedgång, en utenatt i månaden, kummel
solen vet hur man tackar för dagen
knippla, västkusten, solnedgång, en utenatt imånaden, i hängmattan förvandlas jag till en riktigt sjusovare
som sagt …


Därefter kom natten. Och som sagt: i hängmattan förvandlas jag till en riktig sjusovare. Inbäddad av oändligt med frisk luft och vaggad av en tilltagande vind. Alltså, har ni sömnproblem så testa hängmatta. Oj oj oj. Förutom en kissepaus någon gång i gryningen sov jag alltså till strax före halv tio. Ofattbart! Och underbart. Att ligga och gunga och läsa boken som jag inte läste igår kväll. Och tjuvkika på de som går förbi vår lilla campingdunge.

Frukost utomhus!

Vår nya grej är ju att göra frukost ute och i morse bjöd jag på kaffe, havregrynsgröt med kanel och äpple och kokt ägg. Havregrynen hade jag förvisso glömt hemma, men de kom Claes och levererade med moppen. Väldigt bekvämt att vara på vildmarksäventyr några hundra meter hemifrån, he he.

en utenatt i månaden, lastmoppe
havregrynsleveransen
trangiakök, en utenatt i månaden, knippla
här ska kokas kaffe och ägg!
havregrynsgröt, en utenatt i månaden
med utsikt och utomhus som extra krydda

Utsövda och så uppfyllda av allt vackret traskade vi hem. Sa tack för den här månaden. Tur att det snart är juli, hörni. Då hänger vi igen!

en utenatt i månaden, ryggsäck, nyckelpiga
en nyckelpiga följde visst med hem

Ses snart! Tills dess: Heja utelivet. Vill ni läsa mer om vårt projekt (eller vad det nu är) en utenatt i månaden, hittar ni inlägg om det här.
Kram Malin Lundskog

22 juni, 2025 av Malin Lundskog 1 Comment

12 månader i hängmattan

I går och i dag (och kanske främst i natt?) har vi firat 12 månader i hängmattan, Agneta och jag. Ja, vårt äventyr med en utenatt i månaden som jag har skrivit om förut och som ni kan läsa mer om här. Och även om vi hittills håller oss här på ön, så är det ett äventyr varje gång. Vi håller oss till och med på samma plats på vår lilla ö nästan varje gång och det är ändå ett äventyr. Och i samband med ettårsfirandet la vi till momentet frukost till äventyret. Ett riktigt halleluja-moment, som kanske blir nästa steg i utelivet? För ett år är bara början …

cykel, pakethållare, hav, klippor, knippla, solnedgång
vandringsryggsäck på ryggen och cykel lastad med tjockjacka och ved för kvällsmys
12 månader i hängmattan, utsikt, hav, klippor, knippla, kväll, stiltje, en utenatt i månade
utsikt från promenaden mot vår basecamp
12 månader i hängmattan, en utenatt i månaden, knippla, picknick
jag dukade upp med sy på-märke och guldglas
en utenatt i månaden, utsikt, hav, klippor, västkusten, knippla
alltså!
kvällsljus från knippla, bleke, valborg, en utenatt i månaden, västkusten
utsikten söderut från bubblet och ostbrickan
12 månader i hängmattan, knippla, en utenatt i månade, malin lundskog
eld, malin lundskog, knippla, en utenatt i månaden

Förresten, en stor del av äventyret är samtalen. Ni vet de där som börjar med glädjen över att få fjutt åp brasan och sedan övergår till färger för att fortsätta in på sambandet mellan allt, vidare över till föräldrar och barn, hockey och fotboll, mat och musik. Ja, när vi väl kryper ner i våra sovsäckar är det som att vi har löst alla problem och skapat fred på jorden. Mer utenätter åt folket säger jag.

månsken, en utenatt månaden, trädkronor
Ser ni den lilla månskäran? Sen tändes stjärnorna

Och vips var det morgon

Vi somnade under stjärnorna och vips vaknade vi till det här. Det som ser lite blurrigt ut är myggnätet jag har på min hängmatta. Det håller även undan fukt, så trots en fuktig natt sov vi utan tarp. Ja, jag vet: alldeles underbart är det.

utsikt från hängmattan, 12 månader i hängmatta, myggnät
vaknade till detta, efter att somnat under stjärnorna

Efter omaket att lämna den sköna värmen och det goa gunget i hängmattan för att gå upp och kissa orkade jag inte ta av mig skorna när jag kom tillbaka till hängmattan igen. Men vet ni, här och så här hade jag kunnat ligga hur länge som helst i solen.

12 månader i hängmattan, en utenatt i månaden, knippla, morgon
en utenatt i månaden, knippla, kummel, klippor, himmel, hav
utsikten från morgontoaletten gick inte heller av för hackor förresten …
frukost, trangiakök, segelbåt, agneta,
Agneta kokar både tevatten och ägg till vår första frukost efter en utenatt
kummel, tallar, segelbåt, knippla
vi satt kvar, men båten seglade vidare norröver

Och min ryggsäck har fått ett nytt märke

Precis som våra tidigare äventyr ute i hängmattan ser jag redan fram emot nästa. Nu har jag sytt fast märket på min vandringsryggsäck. Snyggt va? Mot nya äventyr. Och nya utenätter.

Vi ses snart igen allihop, tills dess: Kram o ut o njut,
Malin Lundskog

1 maj, 2025 av Malin Lundskog 1 Comment

  • « Go to Previous Page
  • Page 1
  • Interim pages omitted …
  • Page 3
  • Page 4
  • Page 5
  • Page 6
  • Page 7
  • Interim pages omitted …
  • Page 37
  • Go to Next Page »

Primary Sidebar

Bloggen

Bloggen

  • En av många utenätter den här månaden
  • Bokträff med frukost inför Låna & Läs 26/27
  • Vi har skapat en bokboa
  • Jag tog springnota från Christina Larssons bokrelease
  • Bokdagar i Dalsland och modiga bokköpare
  • Alingsås Tidning recenserar Min sämsta väninna
  • Hoppas att Min sämsta väninna säljer sig dyrt
  • Vilken fin recension!
  • Tidningen Allas tipsar om Min sämsta väninna!
  • Fixar fredagsmys i mejlkorgen utan att veta vad jag gör

Footer

Malin Lundskog

Malin Lundskog, författare, porträtt i Knippla gästhamnHej där! Jag heter Malin Lundskog och jag älskar livet, havet och att skriva. Förutom härligheter som min familj, mina hundar, att fylla lungorna med luft, ögonen med utsikt och själen med glädje. Och Bruce Springsteen.

Här på bloggen och i mina sociala kanaler @malinlundskog delar jag med mig av författarlivet, ölivet och livsglädjen. Följ och dela gärna med er tillbaka.

Vad jag gör på riktigt? Lever, skriver böcker, artiklar, föreläser, poddar och inspirerar kvinnor till mod och ett gôtt liv.

Instagram »
Facebook »
hej@malinlundskog.se

En hemsida från Everday