Knippla

Kvinnohistorier, kometer och kul på jobbet i veckans lista

Kvinnohistorier, kometer och kul på jobbet – tänk vad mycket en liten kort vecka i januari kan innehålla ändå? Det är söndag och dags för en sammanfattning av veckan i både gott & blandat. Som min egen reflektionstund över livet, fast jag delar den med er. Alltså, vet ni: det är inte så dumt att se över hur veckan har varit. Är jag på väg i rätt riktning eller har jag svävat ut mot något som jag egentligen inte vill? Tja. lite både och tror jag …

Veckans gott

Både kvinnohistorier, kometer och kul på jobbet ska in här. Men en sak i taget och vi börjar med fredagskvällen och Kvinnohistorier

Kvinnohistorier

Jo, i fredags kväll hade vi det första styrelsemötet i stiftelsen Kvinnohistorier, som jag skrev om här, en insamlingsstiftelse som verkar för både de skrivna och de oskrivna kvinnohistorierna, från dåtid till nutid. Jag satt hemma på min ö och övriga styrelsen var i Falun. Klart att det hade varit roligare att vara på plats, men … ett ganska kort möte och de fantastiska digitala möjligheterna vi har gjorde den resan onödig. Jag har aldrig jobbat med stiftelseformen förut, ska bli jättekul. Och spännande!

Kometer och annat utonjut

Kom nyss in från en promenad med löptiksjagande hundar alldeles nyss. OMG vad jobbigt vi har det, både hundarna, Claes och jag. Men det är vacker ute. Ja, som det ju är här på ön. Och de satt ner och tittade åt samma håll nästan samtidigt båda två när jag skulle fota dem. Vackert så?

ena sekunden tittade Jackson mot mig …
… och i nästa sekund Brorsan

Ja, jag vet att jag tjatar om det varje vecka både här på bloggen och i mitt HEJA-rop (nyhetsbrevet som kommer ungefär en gång i veckan och som ni kan signa upp er till er), men det finns liksom inget slut på hur gôtt det är med UToNJUT. Andetagen, utsikten och känslan av att vara en del av något stort och enastående. Oslagbart!

Apropå att vara en del av något stort så fick jag ett meddelande från Agneta, en kompis, igår kväll om att en komet skulle vara synlig lite senare och skulle jag vilja följa med ut och kolla in den. Klart jag ville! Den gröna kometen ZTF som inte hade varit synlig på 50 000 år, syns bäst i nymåne och min försigkomna vän hade kollat in att exakt 21.55 igår kväll var det nymåne. Vem vill missa en sån chans? Tänk att de sista som såg den här kometen levde för 50 000 år sedan. Tänk vad de kommer att säga om 50 000 år om oss? Snacka om att vi är en del av något oerhört.

lördagsoutfiten: flytoverall och kikare som accessoar

Hur som: vi tog på oss våra flytoveraller och grabbade tag i varsin kikare och gick ut vid halvtiosnåret. TIll toppen av ön, ju närmare desto bättre? När vi väl kom upp till toppen (eller väl? det är ju ungefär fem minuters promenad, he he) tittade vi upp och insåg att det nog skulle bli svårt att se den där kometen. Molnigt som tusan! Men det spelade ingen roll. Vi gjorde vad vi kunde och fick en skön kvällspromenad tillsammans. I ett av mina absoluta favoritplagg.

utsikt över Rörö …
Kikaren …
och flytoverallen

UToNJUT-bonus …

Jamen faktiskt. Så här stilla kan det också vara här på västkusten!

sjöbodar, stiltje, Knippla, västkusten, Bohuslän, Malin Lundskog — spegel spegel …

kvinnohistorier, kometer och kul, Knippla, hamn, västkusten, Malin Lundskog — Kolla in hamnen här på knippla i morse

kvinnohistorier, kometer och kul, Knippla, hamn, Malin Lundskog, Bohuslän — mer bleke

Kul på jobbet

Kvinnohistorier är ju självklart en del av detr som har varit kul på jobbet, men blandar och ger med lite annat också. Min mastermind. Wow för den och att vi utmanar varandra vidare i utvecklingen som företagare. Varje måndag. År ut och år in. I måndags hade vi ett extraordinärt peppande måndagsmöte och den energin har jag burit med mig hela veckan.

Vi kom ut med ny episod av podden Skriverier med Malin och Cilla, en av de två podcasts jag driver, i fredags. Vilket avsnitt! Ja, men. Visst är det härligt när man är sådär extra nöjd med det man åstadkommer i jobbet. Och annars.

Träningsuppdragen som jag älskar fortsätter. För några år sedan trodde jag att jag var slut som instruktör, var så jäkla trött på mig själv, mina ord, min röst (sa hon som just var så nöjd med sin egen podd?) att jag inte vill instruera mer. Men … när jag hittade balansen på mängden uppdrag blev allt annorlunda. Så, nu kör jag få och naggande goda tränaruppdrag och har minst lika kul som dem jag tränar. Kanske mer ibland, he he.

Skrivandet fortskrider och nu har jag fått repsons på ett manus från testläsare. Det är skitäskigt att skicka iväg något som jag själv vet inte är klart, men ändå behöver andras blickar på. Läsar-ögon och inte lektörs-, redaktörs- eller författarögon. Oj oj oj, vad det var kul att få kommentarerna som innebär några ändringar (precis på de områdena jag själv var tveksam till!) och sen hyst in i ugnen. Eller i alla fall skick iväg med mailen till lektör och sen? Well, vi får se. Men hoppet är som ni vet det sista som överger …

Och veckans blandat

Nä, det här är nästan … läskigt? Jag ommer inte på något annat än att det fortfarande inte är någon träning för mig (berättade om varför här, men absolut ingen fara!). Är ändå ofantligt glad och tacksam över att jag vill ha träning i mitt liv och att jag har jobbat så länge med att inspirera andra till att träna tankar och jobba i myrsteg, så … Inte hela värden. Bara lite blandat.

Men nu undrar jag: kommer jag inte på något för att jag inte vågar se skiten, eller är jag så käck att jag faktiskt ser uppsidan med … det mesta? Ja, det skulle väl vara insikten om bristen på östrogenplåster som jag bloggade om här, men samtidigt ledde det till en fin diskussion och ett varmt systerskap i mina sociala kanaler. Hmmm …

Okej. Längtar hem. Bor ju fortfarande i hyrt hus och renoverar hemma, men det är ju inte hela världen. Men annars? Har det gôtt! Och hoppas verkligen detsamma för er allihop.

Ses snart igen, tills dess HEJA HEJA!
Kram Malin Lundskog

Inga rivstarter och ändå mycket kom igång

Inga rivstarter och ändå mycket kom igång är en bra sammanfattning av årets andra veckans gott & blandat-lista. Såhär: när jag skulle sammanfatta veckan tänkte jag först helt ärligt att fy fan vad tråkigt! Här har jag varit. Inte ens i mitt eget hus, utan i huset vi hyr medan vi renoverar hemma (som jag ser fram emot att renoveringen är klar!). Helt stilla. Rent fysiskt alltså (förklarar mer om det längre ned i inägget). Känslan jag hade var att jag har varit helt stilla mentalt också, men det var ju inte sant. Är sällan det. eller hur?

Veckans gott

UToNJUT! Jag kommer tillbaka till det här hela tiden, jag vet. Men jädrar i min lilla låda vad en stund utomhus gör susen för både att få energi, sortera tankar och hitta lugn. Jag är så ini hoppsan tacksam över att möjligheten. Närheten. TIll havet, utsikten och hela härligheten. Många stunder här ute under veckan.

inga rivstarter, Källö-Knippla, västkusten, sjöbodar, Malin Lundskog, hamn — en av veckans morgonpromenader, förbi Knipplas kanske mest fotograferade byggnader

inga rivstarter, västkusten, sjöbodar, Knippla — samma ö, annan promenad, andra boar (ja, utan ´d´för att visa hur det uttalas här – boa, boar)

inga rivstarter, Hälsö, promenad, betongfigur, Malin Lundskog — En lunchpromenad med man och hundar på grannön Hälsö. Runt slingan där finns mängder med roliga betongfigurer och rätt ofta upptäcker jag nya. Som den här gubben. Visst är det kul med människor som bjuder på sin kreativitet?

utsikt, Knippla, västkusten, havet — i väntan på stormvindarna som visst ska dra in här ikväll, här är utsikt västerut från morgonrundan idag

Ni!

Ni är verkligen veckans gottiga. Era mail och meddelanden betyder gôrmycket och kan vissa dagar vara skillnaden som gör skillnaden. Jag menar, tappad energi kan ju drabba även den bästa, eller hur?!

Den här veckan har jag fått ett mail från en helt fenomenal kvinna som gick en självsabotörskurs jag hade för flera år sedan. I mailet berättade hon om vilka förändringar (förbättringar!) hon har gjort sedan kursen och hur jag fortsätter inspirera, så här flera år senare. Vet ni, jag vill nästan inget hellre än att inspirera till ett gôtt liv. Utan krångel. Tack!

Ja, så har jag fått meddelanden om hur kul det är att jag vågar följa min drömmar. Ändra riktning i livet. I min ålder. Ja, men: tack! Följa drömmar och njuta av livet, det är livet det. Oavsett ålder?

Och meddelandet om att min roman Mariannes mirakel är välskriven. You had me redan där och sedan fortsatte det med att den innehåller glädje, allvar, vemod. Tänk va. Precis det jag vill förmedla. Som livet självt.

Ni som tycker om det jag gör och berättar det. Tusen tack. Ni som inte tycker om det jag gör, men ändå hänger kvar och bryr er tillräckligt för att höra av er. Tack! Inget sådant att rapportera den här veckan, men det kanske kommer. Allt som utvecklar är … utvecklande?

Ö-livet

Ö-livet är inte varje veckas gottiga, men den här veckan var det extra gott att ha fiskare omkring sig. Vi har ätit marulk, knot och torsk de senaste dagarna. Så jäkla gott och så härligt med leverans direkt från båt till ytterdörren. Och att Claes är en fena (he he) på att laga mat.

knot, knod, knorrhane, fisk, västkusten — största knoden (knot/knorrhane) som en av öns storfiskare någonsin har sett
och då är han över åttio och har varit fiskare i en herrans massa år …

Nytt manus, ny poddsäsong och nya tag

Jo, jag har kommit igång med ett nytt roman-manus. Börjat skriva och njuter i fulla drag av min berättelse och att lära känna karaktärerna ordentligt. Se vad de hittar på, he he … Det här kommer ni att få veta mer om, men inte just nu. Sorry!

I fredags släppte vi säsongens första avsnitt av podden Mitt perfekta liv. Tycker inte ni också att det är kul att träffa sina kollegor och samarbetspartners efter några veckors uppehåll och/eller ledighet. Catch up och kärlek, så kände jag när jag träffade Vickan igen och vi smygstartade igång med ett härligt avsnitt om hur sjutton man drar igång året perfekt.

Och de nya tagen då. Bland annat med måndagsmöte med mitt mastermind-gäng. Mer catch up, mer kärlek och mer pepp. Jag är glad över dem, som ju är mina kollegor (hej driva enmansbolag och jobba på med författandet, detta ensamma jobb).

Check på ekonomin för företaget 2022, för nyhetsbrev med kul repsons från er och en drös blogginlägg. Alltså, ingen rivstart men en himla massa kom igång i alla fall. Och ändå trodde jag att det var stiltje på min västfront. Tur jag gör det här inlägget varje söndag.

Veckans & blandat?

Apropå fisken ovan, det är blandade känslor det här med Den Glade Knoden efter branden. Försäkringsärendet drar ut på tiden och just nu vet vi inte hur och när eller någonting. Men. Både lugnt och skönt och tråkigt, eftersom det var ne av de roligaste grejerna evva att krama öl och tjata med folk.

Blandat den här veckan har också varit min energi. Den är inte på topp, men!!! Ja, massa utropstecken efter men:et, för det är ju inte ett dugg underligt att energinivån inte är så hög i januari. Dessutom är jag just nu fysiskt indisponibel.

Jag gick igenom en planerad operation (ingen fara med mig!) förra veckan och får inte lov att svettas. Eller flåsa. Eller ta i. Inte å några veckor till, vilket innebär att jag inte kan gå ut med hundarna, eftersom särskilt lille Jackson drar som en galning i kopplet (vi tränar vidare). Just nu kan jag inte hålla emot. Och vi har löptikar på ön. Utan koppel är liksom inget alternativ … Här skulle jag kunna dra igång en gång harang om att ni män som tror att män är män och har sina drifter de inte kan stå emot, ni är inte hundar. Eller? Men, vi tar inte det nu.

Det vi tar nu är att jag tycker att det är skittråkigt att inte få träna. Skittråkigt! Men det är inte bara av ondo. Jag får också världens tillfälle att i skarpt läge träna på acceptans. Och mer tid till att skriva, sticka och … ja. Typ det. Men det räcker långt.

Även om jag under en promenad här på Knippla i veckan undrade hur sjutton jag ska orka att springa upp o ner o upp o ner o upp ner flera gånger om i backarna på ön. Älskar ju att trötta ut mig där. Men tålamod och myrsteg och allt sånt. Min tid kommer. Igen. Precis som er!

inga rivstarter, Knippla, motion, västkusten, backträning — tog den här nästan högst upp i backen häromdagen …

Inga rivstarter och ändå ett gôtt liv

Livet ändå va, gott & blandat, högt och lågt och visst är det bästa grejen att vi får vara med om det? Nu njuter jag av brasa, blogg (kanske för att jag tänker på er när jag sitter och skriver) och en riktigt relaxad söndagskväll. Inga rivstarter här, men det känns gôtt med en hel del kom igång.

Vi ses väl snart igen? Till dess HEJA HEJA!
Varma kramar Malin Lundskog

I ur och skur och en uppdatering av lite av varje …

I ur och skur njuter jag av utelivet. Alltså utelivet utomhus. Utelivet i de oömma kläderna. I den friska luften som ger rosor på kinden och sol i både hjärta och sinne. Kom på det igår och har säkert tänkt på det många gånger förut, men det sa ungefär wham bam thank you mam när jag fattade att jag är inte hela jag om jag inte får vara utomhus. I naturen. I ur och skur.

i ur och skur, utsikt, Knippla, röddeviga, västkusten, Malin Lundskog, författare — och här finns badtrappan fortfarande kvar (även om det saknas några steg, upptäckte jag i veckan)

Drömmen om att göra ingenting och ligga kvar i sängen

Såhär: jag kan längta ihjäl mig efter att stanna kvar i sängen. En hel dag. Kolla tv-serier, läsa, äta godis, dricka te och göra sånt som jag tror att folk som gör ingenting gör. Är ni med mig? Men, det är ju fasen en prestation att kunna slappa så. Jag kan det inte. När jag vaknar på morgonen är jag så glad över livet, att jag går upp av bara farten.

Men igår försökte jag hålla mig inomhus. Verkligen! Visserligen efter ett träningspass, men det var ett inomhuspass på grund av att min gubbvad har satt stopp för löpningen. Igen. Hur som helst: efter cykel och core kom jag hem och satte mig för att skriva. Och som jag skrev. Tusentals ord! Och sen kollade jag tv (har ni sett White Lotus? Om inte: tips! Underbar drift med samtiden på så många sätt.) Stickade. Läste en stund.

Det var ingen som sa att jag inte kunde fortsätta med det, men det var som att jag fick andnöd. Behövde luft. Utsikt. Och lite ruljans i systemet som är jag. Herregud, jag får ont i kroppen av att vara stilla. Jag blir seg i huvudet och jag kan till och med bli håglös om jag inte kommer ut. Nån som känner igen sig?

i ur och skur, utsikt, Knippla, Bohuslän, Kattegatt, Malin Lundskog — i eftermiddags såg det ut så här när jag blickade västerut

i ur och skur, Knippla, västkusten, malin Lundskog, frisk luft — … och igår kom jag ut i det här. Ni fattar va? De djupa andetagen!

Uppdatering av nanowrimo

Kommer ni ihåg att jag berättade om att jag deltar i National Novel Writing Month? En utmaning som innebär att man skriver 50 000 ord under november, vilket innebär 1667 ord varje dag. Oh well, jag satte mina egna regler. Det är ju mitt författarskap och min roman det handlar om liksom … För er som undrar hur det går kommer här en uppdatering: Bra som fan! Jag är i fas med både min egen utmaning och den officiella, ni kan läsa mer om mitt nanowrimo här.

Jag har legat både före och efter, men jag har i alla fall skrivit varje dag. Idag är det dag tjugo och jag ska snart sätta igång med dagens skrivstund och vet ni vad det här med små steg varje dag gör med en? Ja, ni som känner mig vet ju att myrstegsrevolutionen jag skriver om i min bok GLAD FRi STARK är ett fenomenalt sätt att skaffa sig goda vanor, oavsett om de handlar om träning eller skrivande. Hur som helst: de där små stunderna varje dag föder lust. Den här veckan har jag verkligen känt av det. Jag längtar efter att sätta mig och skriva. Heja det lilla stegets kraft!

Uppdatering av hummerfiske och renovering

Kommer ni ihåg att jag berättade att vi har flyttat hemifrån? Läs mer här om ni vill veta mer om flytten och renoveringen Allt går enligt plan och vi som aldrig ens har funderat på att bygga nytt (är väldigt förtjust i äldre hus), smög igår in i vårt eget hus och kände oss som riktiga nybyggare. Fy fasen vad coolt att något man (med god hjälp av arkitekter) har tänkt ut börjar ta form. Ja, att renovera, bygga nytt kanske är ungefär som att skriva bok? Minus alla omgångars redigering. Så egentligen var de inte en bra liknelse … Ber om ursäkt. Finns det någon bättre? Om man nu ens måste ha någon.

Hummerfisket pågår i tio dagar till. Jag sitter just nu i huset vi hyr, med värme från kakelugnen och känner doften av kokt hummer sprida sig i hela huset. Egentligen kanske det mest handlar om dilldoft, men jag kopplar det till hummer. Vi fick tre idag. Stora! Såatteeeee julklappar till våra närmsta är klara vid det här laget (säg det inte till dem, he he) och nyårsmiddagen är också fixad. Dessutom smakar hummer gott vilken dag i veckan som helst.

TikTok?

Alltså ibland undrar jag hur jag är funtad, men när en företagarkollega säger till mig att jag är sååå TikTok, då faller jag som en fura, blir hur smickrad som helst och sekunden senare är jag … på TikTok. Och har så himla kul! Vill ni se vad jag gör på TikTok, kan ni kolla här. Jag har inte ens vett att skämmas …

I ur och skur …

Oh well, det här har hänt i veckan. Nu blickar jag framåt mot kvällens skrivstund, Torslanda bokmässa nästa vecka, fler stunder utomhus i ur och skur och mer av livets gott&blandat. En sammanfattning eller vad jag nu ska kalla den här inläggs-varianten för skriver jag varje söndag. Vill ni läsa fler av dem, har jag samlat allihop här: Alla veckans gott&blandat.

Under veckorna skriver jag också blogginlägg, men de berättar jag inte om här. Jag hoppas ju att ni vill följa bloggen istället om ni är sugna på att veta mer om mitt författarskap, mina kalla bad, motivation, goda vanor, livet på ön i ur och skur, hälsosamma rutiner och annat som jag delar med mig av.

Förresten, när vi ändå pratar om i ur och skur: älskar vi inte att pannlampesäsongen är här?

Ses snaret igen! Tills dess: HEJA HEJA ER
Varma kramar Malin Lundskog

Och i detta nu börjar det att snöa även här, på den lilla ön ute i havet. HURRA!

Min bokturné går till Torslanda, Frölunda och Knippla

Min bokturné börjar i Torslanda, på Torslanda bokmässa, fortsätter till Frölunda bibliotek och går sedan tillbaka till julmarknad här på Knippla. Underbart är kort?

Torslanda bokmässa den tjugosjätte november kan ni läsa mer om här. Hoppas att ni kommer, jag både hoppas och tror att det blir en hejdundrande dag,

Bokmingel med lokala författare

Den trettionde november är det bokmingel med författarscen på Frölunda bibliotek, i Frölunda kulturhus. Då kommer jag att prata om att min utgivningsresa. Hur hittade jag förlag, varför ser omslaget ut som det gör och vad fick jag hjälp med av förlaget. Bland annat.

Frölunda är hemmaplan för både karaktärerna i Mariannes mirakel och mig, innan flytten ut till Knippla. Det känns faktiskt galet roligt att få komma dit och prata böcker och författarskap. Jag hoppas att ni är fler som tycker att det låter kul och vill komma!

Mina böcker på Knippla julmarknad

Min minimala författarturné avslutas (för nu) på Knippla julmarknad den tredje december. Det blir mysigt det också med hantverk, bakverk, böcker och tomteparad. Ni är varmt välkomna ut i övärlden, ni som inte redan är här.

knippla, källö-knippla, författare, min bokturné, Malin lundskog, — ute på ön blir det julmarknad med julbak, hantverk och mina böcker.

Ja, that’s it. Min bokturné där jag tar med mig romanen Marianne mirakel och eventuellt några ex av hälsoboken GLAD FRi STARK. Först we take Torslanda, then we take Förlunda och Knippla. Kan det bli bättre? Och ni får vara med på allt om ni vill. Det vill jag!

Vi ses igen,
tills dess heja heja dig och massa varma kramar från mig, Malin Lundskog

I Mitt perfekta liv släcker vi bränder så gott vi kan

I Mitt perfekta liv, podden med det nya namnet ni vet, släcker vi bränder så gott vi kan. Man skulle kunna tycka att det inte brinner i ett perfekt liv, men om det nu gör det kan det väl inte bli mer perfekt än att vi gör så gott vi kan?

MItt perfekta liv, episod två

Andra avsnittet av fotograf Viktoria Davidssons och min podd Mitt perfekta liv är här och vi pratar om branden på Knippla bland annat. Viktoria berättar om alla värmande ord hon fick efter förra avsnittet då vi pratade om sorgen efter hennes mamma och jag ifrågasätter människors ifrågasättande av släckningsarbetet.

Dessutom avslöjar jag mina innersta tankar som dök upp när branden härjade som värst här på ön. Har mitt författarskap ställt till det i huvudet på mig? You tell me …

Vi återkommer till att glädje och sorg hänger ihop och att man kan skämta och vara ledsen samtidigt.

Vill du lyssna på avsnittet kan du göra det här nedanför, eller i din vanliga poddapp.

Det om att vi släcker bränder så gott vi kan

Mer om namnändringen från Min perfekta kropp och första avsnittet av podden hittar du här.

Bänkar på Knippla och andra ställen

Bänkar alltså. Vet ni, när vi flyttade till Knippla undrade jag varför i hela världen det fanns så många bänkar här på ön. Överallt stod de, när det finns klipphällar att sitta på. Varför denna vurm för bänkar?

Men så småningom insåg jag att bänkarna inte bara är utslängda på måfå, utan de står på väl valda ställen. Oftast precis exakt där utsikten är som vackrast.

Och sen dog Björn Natthiko Lindeblad och min fascination över bänkar och deras betydelse växte. Ja, ni känner säkert till hans önskan om att vi ska joina BNL-gerillan och sätta upp en bänk för alla på en plats vi tycker om? Så fint. Den enda bänken jag har satt upp är utanför vårt hus, men ni är alla välkomna att sitta där. Utsikten är inte något att skryta med och den stor på norrsidan där det kan blåsa för jävla kallt, men sittbrädan är hemburen med kärlek och en del muskelkraft från en av vikarna på Knipplas västsida.

bänkar på Knippla, bänk, drivved, ejder, betongejder, västkusten, bohuslän — Min bänk byggd av drivved. Betongejdern har Claes och vår ö-kompis Gerhard gjutit och målat.

En go plats att sitta på

Visst kan man sitta på klippor och njuta av både utsikten och livet. Men bänkar ändå. Jag har verkligen ändrat mig. Bänkarna står där och välkomnar till reflektion, återhämtning och väldigt ofta till en vidunderlig utsikt.

bänkar på Knippla, Röddeviga, solnedgång, västkusten, — bänkar med utsikt över solnedgången

bänkar på Knippla, springer spaniel, västkusten, första parkett — bänkar med utsikt över solnedgången

bänkar, Kullaberg, vandring, utsikt — den här bänken stod och väntade på oss när jag vandrade i Kullaberg med två kompisar förra året

Och det är inte bara i vackert väder som det är vackert att titta på utsikten från bänkarna på Knippla (och andra ställen). Kolla här:

bänkar på Knippla, västkusten, springer spaniel, dimma — Jepp, Brorsan igen. Han gillar också bänkar!

bänkar på Knippla, västkusten, utegymmet, springer spaniel — det vilsamma med två hundar och en gubbe på en bänk i dimman …

Ju mer jag skriver om bänkar, desto mer undrar jag om det finns något tillfälle då det inte är najs att ha en bänk till hands? Det är så mycket kärlek och omtanke i var bänkar är utplacerade, tycker ni inte? Det är ju inte bara här utan all över allt. Ja ni vet, där det till exempel står bänkar i backar, som man kan tänka sig att de som har med mod i barm än kraft i benen kan behöva sitta och vila. Jag kanske är extra känslosam idag, men … visst är det fint?

Eller som den här bänken som jag gick förbi i Slottskogen för ett tag sedan. Way to go Göteborgs Stad!

pratbänken, slottskogen, Göteborg — Hur fint?

bänkar , Slottskogen, Göteborg, pratbänk — en bänk som matchar hösten, men säkert är lika fin i alla väder …

Bänkar är utmärkta träningsredskap

Varje vecka tränar vi tillsammans utomhus här på Knippla. Då är bänkar superbra att använda för att kliva upp på och ner från, köra dips mot och göra armhävningar på för den som inte orkar göra dem på marken. Och massa annat förstås, bara att fråga om ni vill ha tips på bänkträning.

bänkar på Knippla, västkusten, hwidering, videringen, dips, träning, utsikt — dips med utsikt!

BNL-gerillan

Ja, så var det ju det här med Björn Natthiko Lindeblad och BNL-gerillan. För ett tag sedan var jag ute och gick en del av skärgårdsleden på Hönö (min dagsvandring längs hela Skärgårdsleden kan ni läsa mer om här) och då hittade jag den här bänken:

bänkar på knippla, hönö, bnl-gerillan, västkusten, utsikt — Till minne av Björn Natthiko Lindeblad med världens mest vidunderliga utsikt: havet!

När jag gick närmare såg jag vad som stod på skylten och när jag kom hem läste jag i lokalbladet Torslanda-Öckerötidningen om den här bänken som är byggd av material från ett båtvrak och som auktionerades ut till förmån för ALS hjärnfonden. Jag sa ju att det fint i bänkarnas värld! Vill ni läsa mer om den här bänken för ni det här

Och den goa platsen att pussas på

bänkarna på knippla, västkusten, springer spaniels, puss — hundhångel på en av bänkarna på Knippla.
(he he, ni ser att jag försöker vara med va? )

Ja, jag tycker mycket om bänkar av många olika anledningar och på många olika ställen. Hur är det med er, har ni någon favoritbänk i världen? Eller saknar ni rent av en bänk någonstans? Berätta!

Jag hittade en härlig bänk när jag gick en långrunda på Hisingen med en kompis. Jag skrev om promenaden (eller var det en vandring?) här, och där finns en bild på bänken. Kolla in.

Vi ses snart igen, hörni!
Tills dess: KRAMAR i massor från Malin Lundskog

Knippla

Veckans gott

Kvinnohistorier

Kometer och annat utonjut

lördagsoutfiten: flytoverall och kikare som accessoar

UToNJUT-bonus …

Kul på jobbet

Och veckans blandat

Veckans gott

Ni!

Ö-livet

Nytt manus, ny poddsäsong och nya tag

Veckans & blandat?

Inga rivstarter och ändå ett gôtt liv

Drömmen om att göra ingenting och ligga kvar i sängen

Uppdatering av nanowrimo

Uppdatering av hummerfiske och renovering

TikTok?

I ur och skur …

Bokmingel med lokala författare

Mina böcker på Knippla julmarknad

En go plats att sitta på

Bänkar är utmärkta träningsredskap

BNL-gerillan

Och den goa platsen att pussas på

Footer

Malin Lundskog