självkärlek

Självkärlek för dummies i podden Min perfekta kropp

Självkärlek för dummies! Det är ju det vi bidrar till i podden Min perfekta kropp. Eller Självkärlek och kroppspositivism för dummies till och med. Det är i alla fall vad jag har kommit fram till att vi vill bidra med, utforska och hitta vägar för att nå.

Klipper podd och kommer till insikt

Det är inte bara under våra samtal i podden som jag reflekterar över vikten av just samtal. När jag klipper podden Min perfekta kropp tänker jag också varje gång: herregud vad det är härligt att prata om sådant som man tror att man inte ska, kan eller bör prata om. Ni vet, sådant man tror att man är ensam om att tycka, tänka och känna. Och att göra det ur ett alla tillsammans-perspektiv, inte ett vi och ett dem. Och känna kraften i att prata om våra perfekta kroppar ur ett ”vad fan kan jag göra här och nu-perspektiv.” Vad kan jag göra här och nu för mig, för dig och för alla runt omkring oss?

För det är vad vi vill, Viktoria och jag. Agera. Vara kroppspositivister i vardagen. Skapa vanor, tankar, mindset och känslor genom de små stegen vi orkar ta var och varannan dag. För vi tror att alla vi som har perfekta kroppar men inte har fattat det än behöver de där små stegen. Vi behöver någon slags självkärlek för dummies-inspiration. Vad tror ni?

Tankar, normer och skam

I vissa avsnitt pratar vi massor om tankar och normer som lurar in våra tankar att tro att vi måste förändra oss för att duga. Ibland pratar vi om förebilder och ibland halkar vi in på vår rädsla att bli lämnade ensamma. Stå där med skammen. Inte bara skammen av att tycka att vi är för korta, tjocka eller gråhåriga. Eller skammen av att vi ens skäms över att vi är för korta, tjocka eller gråhåriga. Nej, vi pratar också om skammen av att tycka om sig själv. Behovet att visa andra att vi vet att vi är för korta, tjocka eller gråhåriga, även om vi inte ens tycker det själva.

Man skulle kunna säga att vårt innehåll är både högt och lågt och gott och blandat. Och jag tror att det är precis så det behöver vara. För det är så komplexa vi människor är.

självkärlek för dummies, Min perfekta kropp — ny säsong, lite nytt på vår poddbild och massa nytt innehåll … för stora förändringar?

Tredje säsongen och kriget mot kroppen

Idag, 16 april 2021, släpper vi tredje säsongens första avsnitt och det är nog första avsnittet där vi pratar om att ha ont i kroppen, men inte lyssna på den. Min erfarenhet som personlig tränare säger mig att det här är vanligt. Jättevanligt. Kroppjävel liksom! Varför gör du så här mot mig?!

Häng med på vårt fortsatta äventyr mot mer självkärlek! För visst är det dags att vi slutar att kriga mot kroppen och istället jobbar med den?! Viktoria och jag poddar på gräsrotsnivå, för att gjuta mod i kvinnor och att bryta normer som säger att vi inte duger som vi är. För visst gör vi det, allihop. Vi duger perfekt!

Mer om Min perfekta kropp

Du hittar vår strävan mot mer självkärlek och kroppspositivism för dummies där du hittar poddar. Vill du göra det enkelt, klickar du här: Min perfekta kropp

Jag har berättat om Min perfekta kropp förut. De inläggen hittar du här:
Podden min perfekta kropp om kvinnor och normer
Min perfekta kropp och stoltheten över den
Min perfekta kropp och varför jag ljuger

Myten om 10 000 steg per dag för att vara hälsosam

Myten om 10 000 steg per dag för att vara hälsosam kommer från en japansk reklamkampanj från 60-talet. De 10 000 stegen som har blivit en sanning för hur många steg som är bra för vår hälsa att gå har egentligen inget med hälsa att göra, utan med att det japanska tecknet för 10 000 ser ut som en gående människa.

myten med 10 000 steg, stegräkning, hälsa, japanskt tecken

Myten om 10 000 steg är några steg från sanningen.

Men! Det är självklart hälsosamt för oss att gå. Att röra på oss. Och att ta de där extra stegen, men halleluja ändå för att vi inte måste låsa fast oss vid siffror och myten om 10 000 steg. Eller, vad säger ni? Håller ni med, så kan vi skicka ett gemensamt tack till Harvard University som upptäckte det här.

Jag vet att ni är många som hittar en trygghet i att ha siffror att luta er tillbaka på. Jag är inte den som är den, så … Här kommer siffror som inte härstammar från marknadsföring utan från hälsoforskning. För att öka livslängden verkar 4 400 – 7 500 steg vara magiska. Är du helt ovan vid att röra på dig är varje steg självklart en förbättring. Är ditt syfte med dina steg att öka konditionen eller gå ner i vikt beror ju allt på hur mycket och hur intensivt du rör på dig nu (ja, sedan kommer ju parametrarna mat, glädje och vila in i bilden också … ). Vill du öka tacksamheten och ditt själsliga välbefinnande har miljön du tar stegen i stor betydelse. Och så vidare. Allt beror alltså på!

Rör på dig som kroppen vill

Du som inte är en van motionär mår bättre av att motionera. Punkt. Ingångströskeln blir lägre utan tvång, eller hur? Att göra lite är bättre än inget. Att gör mycket måste inte vara bäst. För det är det väl ändå lagom som är. Bäst?

Och då är vi tillbaka till det där som jag tror är nyckeln till framgång när det gäller att må bra: att vi lär känna oss själva. Att vi litar på oss själva. För vi vet! Jag är övertygad om att vi vet vad som är bäst för oss. När vi gillar oss själva och accepterar dem vi är och där vi är just nu då har vi kommit långt. Då vet vi ju vad som är rimligt för oss. Och då lyssnar vi till vår perfekta kropp och det den säger till oss. Undra hur många steg din kropp tycker att du ska ta?

I podden Min perfekta kropp pratar vi mycket om vad det betyder för vår hälsa att sakta in och lyssna på sig själv. Podden hittar du självklart där du brukar lyssna på poddar, men om du vill är den bara ett klick bort: Podden Min perfekta kropp. Vill du dessutom ha fem tips på hur du kan komma i bättre kontakt med dig själv? Läs mitt blogginlägg Fem träningstips för dig som vill tycka om dig

Tiotusen steg om dagen kan jag tacka Brorsan för. Även om vi inte räknar stegen …

Mer rörelseglädje?

Vi fortsätter att röra på oss, eller hur? Vill du ha mer tips och tricks för att hitta enkelheten i rörelsen har jag ett gäng filmer på Instagram där jag tipsar om rörelseglädje. Du hittar rörelseglädjen här, häng gärna med över till Insta och följ mig där!

Vi ses snart igen hoppas jag!
Tills dess: HEJA HEJA DIG!
Massor med kramar från mig (jepp, på avstånd och med nytvättade händer)
Malin Lundskog

Därför jämför jag mig inte ens med mig själv.

Därför jämför jag mig inte ens med mig själv: för att jag inte är den jag var. Och för att jag inte blir den jag är. Dessutom kanske det som var bara är hittepå? Och det som kommer sen har jag ju ingen som helst aning om …

Utan att jämföra mig är jag fri

Om jag inte jämför mig med någon annan släpper en himla massa press på hur jag borde vara. Jämförelsen är ett aber. Till och med ett riktigt as, som inte är ett dugg välkommen på mitt kalas. Men den lyckas tränga sig på i alla fall mellan varven. Särskilt mellan de varv när jag är uppe i varv. När jag inte tar mig tid att stanna upp. Reflektera. Och landa i vem och vad jag är och står för. Just nu. Om jag stillar mig och jobbar på tacksamheten över det som är, blir jämförelsen totalt ointressant och det är verkligen befriande. Utan att jämföra mig finns bara här och nu. Och det är ju som det är. Inte mer elle rmindre än så. Lika bra att gotta mig i stunden ju?!

Nej, nej. Jag har inte förväxlat jämförelsen med inspirationen. För det är klart att jag kan bli inspirerad av både mig själv och andra. Men när den inspiration börjar övergå i något som framkallar prestationsångest, då … är det inte direkt någon inspiration längre om du frågar mig.

Jämförelsen kommer i sällskap med skuld och skam

Den där objudna gästen kraschar ofta kalaset i sällskap med skuld och skam. Och borde!! Ordet som jag ju redan har önskemål om ska strykas ur ordlistan. Ja, jämförelsen är definitivt jättebundis och bästis med det dåliga samvetet. Precis som borde. Herregud, vilket gäng! Och vad skönt det är när man upptäcker att de finns och att jag inte alls vill ha dem i mitt liv. I alla fal inte om jag inte väljer att lära mig av dem.

Oj, tänkte inte på det här när jag började skriva: Att jämförelsen kommer i klunga med andra värstingar. Men hur som helst, Jämförelsen gör mig aldrig nöjd med det som är. Det finns ju alltid någon som jag uppfattar som bättre (eller lyckligare, smartare, mer lyckad och så vidare). Är jag i jämförelsens klor är jag ju inte ens nöjd med det som är även om jag hittar de som har det elle rär något som jag tycker är sämre. Då är jag ju bättre i jämförelse med. Inte för att jag är bra … Är du med?

Ja, sånt har jag klurat på idag med god hjälp av min ständige side kick som har en jäkla förmåga att gilla sig, mig, livet och läget!

Därför jämför jag mig inte ens med mig själv

Just nu är det riktigt aktuellt för mig att inte jämföra mig med mig. För jag är mitt i (?) klimakteriet med en hel del av vad det innebär. Tänk om jag skulle få för mig att jämföra löprundor, styrka, energi eller kroppsform med mitt 40-åriga jag? För att inte tala om 30-åriga?! My my my … Men, mer om det en annan gång. Nu är nu. Jag är. Och det är riktig gott så.

Eller vad säger du? När jämför du dig med dig eller andra? Berätta gärna! Eller ge mig en tummen upp genom att klicka på tummen här nedan. Varje tumme betyder massor. Din också. Utan jämförelse …

Mer här och nu och vara du!

Jämförelsen är en självsabotör som jag alldeles säkert kommer att skriva mer om eftersom den är så vanlig. Vill du läsa mer om den kan du läsa i min bok GLAD FRi STARK eller i boken jag är medförfattare till: Skapa ditt drömliv – hur självsabotörer blir självhjälpare. Mina böcker hittar du här.

Vi ses snart igen,
tills dess:
KRAM!!! (på avstånd. Med nytvättade händer.)
//M

Podd-avsnitt om det hälsosamma med att prata snällt

Podd-avsnitt om det hälsosamma med att prata snällt med sig själv. Också. Och om varför jag kallar mig själv för hälsokreatör (för det gör jag!). Och om ringar på vattnet som växer så fint när vi tycker om och accepterar oss själva. Ungefär det pratar jag om i podden Presentation (Skills) in Plain English.

Presentation (Skills) in Plain English.

Du kommer direkt till avsnittet här, hoppas att du vill lyssna: Podd-avsnitt om det hälsosamma med att prata snällt. Ja, på engelska …

Carina och Martin som driver podden hittar du här: Carina på PIK Presentationsteknik och Martin på sitt Instakonto

Mig hittar du här. Bland annat …

Vi ses snart igen, jag ville bara tipsa om ett snabblyssnat pod-avsnitt om att snacka snällt med sig själv. Om du lyssnar, berätta gärna vad du tycker! Och du: klicka gärna på tummen här nedanför, så vet jag att det är någon där.

Förresten: jag har skrivit ett kapitel i boken MER ÄN BARA ORD – på tal om kommunikation.

Ses snart igen,
tills dess: HEJA HEJA DIG!
Kram M

Hejsan tjejer är ni klara att älska er själva?

Hejsan tjejer är ni klara?! Jajamensan fattas bara, hälsar jag. Och jag menar faktiskt allvar med frågan. Jag har ställt mig den länge. Faktiskt i princip ända sedan jag började jobba med hälsa och det är … längesedan! Dessutom har jag ställt frågan till alla de kloka kvinnor jag jobbar och har jobbat med (okej, kanske inte alla, men du fattar …) och de tjejer, kvinnor, tanter och män jag har träffat idag.

Är vi klara?!

Är vi redo att stå upp för oss själva, ta plats i våra egna liv och att göra allvar av våra tankar och lustar om att njuta av livet, leva hälsosamt och älska oss själva? Jo, jag vet. Det spontana svaret hos de flesta är: Jajamensan fattas bara🤘🏻 Men … Jo, det finns ett men. Men, när det kommer till kritan så är vi inte klara (nu snackar jag de flesta jag träffar, det kanske inte gäller dig). Vi tar oss inte den tiden vi behöver för att träna, vila, umgås och göra sånt vi mår gôtt av. Vi ska bara … först. Och ta det sen, när … Mmm, det hade varit kul, men … Och så kan man väl inte göra, vad ska folk säga, jag får dåligt samvete, inte ska väl jag och en massa annan skit lurar vi i oss själva.

Och så tror vi att vi gör dem vi älskar och bryr oss om en tjänst. Genom att inte bry oss om oss själva. Sicken lögn! Sicket sabb!

Var är brudarna?

Den här frågan fick ny luft under vingarna när jag spelade padel på lunchen idag. Vi hade fullt sjå med att få ihop fyra tjejer, medan gubbsen knappt får plats för att de är så många. De fyller bana efter bana. Visst, procentuellt sett är de kanske fler som vill spela, men ändå … När jag pratade med dem om det sa de ungefär som så att vi kvinnor är så jävla rediga och tar så stort ansvar för allt och alla. Att vi har dåligt samvete till både höger och vänster. I onödan …

Alla och allt har sina fördelar. Kvinnors samveten behövs för en bättre värld och den frågan återkommer jag till. Den är för viktig att för att inte återkomma till. Men idag handlar det om frågan om vi är redo att älska oss själva, njuta av livet och ta plats i våra egna liv. Självklart är den frågan större än att kunna spela padel på lunchen – det är bara ett exempel. Självklart är inte alla kvinnor på ett sätt och män på ett annat, men jag tillåter mig att generalisera. Min blogg ju, he he …

Men, whatcha say: HEJSAN TJEJER E NI KLARA?!

hejsan tjejer är ni klara, självkärlek, Malin Lundskog, hälsa

Vill du ha hjälp att bli redo eller hålla dig kvar i redo-zonen? Häng med i medlemsprogrammet GLAD FRi STARK – oj vad vi tränar på självkärlek där!

Berätta gärna om du är redo att ta plats i ditt eget liv och älska dig själv – finns ju hur mycket som helst att säga om det här.

Ses snart igen,
tills dess häng gärna med mig på Instagram:
HEJA HEJA DIG!
Kram M

Räcker det att göra sitt bästa för att vara perfekt?

Räcker det att göra sitt bästa för att vara perfekt eller ska vi kämpa bortom den gränsen? Okej, det där är en retorisk fråga, men den är ändå meningsfull att ställa. Det uppenbara svaret på frågan om det räcker att göra sitt bästa är självklart JA! Vad mer kan vi göra liksom?! Och ändå …

Ändå kryllar det av människor (kvinnor?) som gång på gång gör mer än sitt bästa. Som pressar sig utanför sin egen gräns i allt och inte ger sig utrymme av att vara tillräckliga som de är. Men, hallå: vi är tillräckliga! Allihop. Precis som vi är. Ja, vi är till och med perfekta.

Det mest hälsosamt hållbara vi kan göra är att göra vårt bästa utifrån dagsform. Utifrån livssituation, energinivå och mående. Det bästa vi kan göra är att vara modiga och stå upp för oss själva och det vi tror på, dela med oss av det som är vi. På riktigt vi. För i det som är vi på riktigt finns så mycket fint. Där i finns det perfekta. Japp! I dig också. Jag lovar!

mod, Malin Lundskog, klättra i träd, Slottskogen — Modet att stå upp för sig själv! Och traska ut på en hal gren …

Att göra sitt bästa är att vara perfekt

Räcker det att göra sitt bästa, när en vill vara perfekt? Såklart! Ja, tycker jag alltså. För om du frågar mig är det så perfekt som det någonsin kan bli att vara genuin och äkta. Att göra sitt bästa utifrån sin egen situation. Jag tycker att det är perfekt att vara tillräcklig. Good enough är perfekt. För de där mallarna på vad som anses vara perfekt och nå upp till någon slags omänsklig standard – det är tamejtusan inte perfekt. Det är ju … omänskligt?

Kraven på perfektion

Jag vet inte om vi är överens om att perfekt är detsamma som att göra sitt bästa utifrån dagsform och så vidare, men om vi är det dyker det ofta upp felsökare. Du vet, de som vill peka på att vi inte är perfekta. Enligt den omänskliga mallen alltså …

Väljer vi, som jag, att berätta att vi lever hälsosamt och hållbart, att vi brinner för att ge andra mod att njuta av livet, att hitta glädjen i både rörelsen och vilan och att vi dessutom värnar om miljön, då är det lätt som en plätt att hitta sprickor i fasaden. I alla fall om fasaden utgår från den där omänskliga mallen på perfektion.

Räcker det att göra sitt bästa för att vara perfekt, bastard burgers, snabbmat, vegan burger, hälsa — vegansk supergo burgare från Bastard Burger – det finns ju olika varianter av snabbmat …

För jag äter snabbmat, jag kör bil och tar en kaffe i engångsmugg. Ibland alltså. Jätte-sällan. Ju mer medveten jag är i varje situation desto mer sällan gör jag sådant som inte stämmer med … mig. Men: jag gör mitt bästa! Och mitt bästa är att vara genuin, väcka tankar både hos mig och dig, att peppa kvinnor att våga sänka farten och hitta sina vägar till genuinitet, hälsa och hållbarhet.

Ibland är mitt bästa gôrbra, ibland svindåligt …

Jag gör mitt bästa genom att inte välja den lättaste och kortsiktigt den mest bekväma vägen. Ibland är mitt bästa så bra att det inte går att göra det bättre och ibland är mitt bästa svindåligt (jämfört med mallen du vet … ). Men både du och jag kan lita på är att det alltid är mitt bästa. Och att jag vet att om du gör ditt bästa och accepterar att det inte alltid är på samma nivå, så kommer du att känna så mycket större kärlek till dig själv. Acceptans. Och med den acceptansen kommer insikten om att du är helt perfekt. Precis som du är!

Du blir stärkt av att vara den du är och du blir mer uppmärksam på vilka val som hör ihop med dig och det liv du vill leva. Och där har vi dem igen: de där ringarna på vattnet!

ringarna på vattnet, de finns där oavsett om du är medveten om dem eller inte …

Jag lever som jag lär. Jag gör mitt bästa och det är fan perfekt! Precis som du!

Räcker det att göra sitt bästa för att vara perfekt – vad tycker du? Berätta gärna!

Jag är snart tillbaka här på bloggen och då berättar jag mer om sprickor i fasader och vikten av att vara perfekt good enough. Stay tuned …

(Om du inte orkar/vill kommentera får du mer än gärna trycka tummen upp här nedanför, om du tycker att mina tankar är värde en sådan tumme. Tummen är ny på bloggen från och med idag och jag hoppas att det blir ett sätt för mig att se vilken sorts inlägg ni gillar, du och de andra som hänger med mig här.)

Vill du bli ännu bättre på att vara perfekt?

Du vet väl att du är välkommen in i gemenskapen i medlemsprogrammet GLAD FRi STARK, där vi jobbar mycket med hållbar hälsa, pratar om vad vi mår bra av och stöttar varandra. Som sjutton. Till och med skrattar kärleksfullt åt varandras spruckna fasader … För där finns mycket att lära. Jo, vi tränar tillsammans också. Hittar glädjen i rörelsen. Och vi har plats för dig också! Läs mer om medlemsprogrammet här.

Ses snart igen!
Tills dess:
HEJA DIG!
Kram M