Malin Lundskog

författarskap och livsglädje

Löpsedeln

Två debutanter och en podd syns hos Boktugg

Två debutanter och en podd är tydligen inget unikt. Enligt Boktugg startas det minst en podcast i veckan inom bokbranschen. Men ändå: HURRA! För inte alla nya skrivarpoddar startas av två medelålders glesbygdsbor som träffades tack vare ett par löpardojor (Cilla behövde löparskor, efterlyste bra skoaffär i Göteborg i Facebook grupp för springande tjejer, jag svarade och på den vägen är det … )

Dessutom blir inte alla debutanter som startar podd omskrivna i Boktuggs nyhetsbrev. Och även om jag inte låter ett dugg ödmjuk, så är jag det. Och glad. Gôrglad! För kolla här: vi finns med både i nyhetsbrevet och på sajten Boktugg.se under rubriken Malin och Cilla tänker skildra sin författarresa till utgivning i ny podd. Det är stort. Tack som f-n!

Mer om podden hittar du här: Skriverier med Malin och Cilla. För övrigt är jag inte säker på att vår poddresa slutar vid utgivningen …

Har du lyssnat på oss? Berätta gärna vad du tycker!

Ses snart igen,
tills dess: HEJA DIG!
Stor kram
Malin Lundskog

Två debutanter och en podd, Boktugg, Malin Lundskog, Cilla Andersson

Tillsammans med andra är jag bäst

Tillsammans är jag bäst på att få saker gjorda. På att få nya idéer och kanske framförallt förvalta gamla idéer (har ju lite för lätt att hitta på nytt hela tiden …). Det handlar inte bara om att jag inte tar ansvar för mig själv och behöver någon annan som förväntar sig resultat, vilket i sig är rätt kasst för en enmansföretagare egentligen. Men också rätt mänskligt. Det är såhär vi funkar!

Det är såhär många av mina kunder funkar och har funkat genom åren: de behöver någon att ansvara inför. Men! Det handlar inte bara om det. Det handlar om att vi behöver vara tillsammans. Få energi av andra människors närvaro. Ge energi. Vara en del av ett sammanhang. En i gänget, liksom … Det spelar ingen roll om det handlar om träning eller det som jag just nu gör; bloggande. Det är större än att ha någon att ansvara inför (á la Viktväktarna ni vet). Det är gemenskapen. Gruppen. Energin av att vara tillsammans, där ett plus ett är mer än två. Det handlar om det mänskliga?

Energin från andra människor

tillsammans med andra är jag bäst, blogg, Malin Lundskog, hälsa
Tillsammans är man definitivt mindre ensam …
(Även om bilder från onlinemöten inte blir lika härliga som de från irl-möten)
Foto: Anne

När jag sitter och skriver det här inlägget har jag tre blogg-kollegor intill mig. Vi pratar inte just nu, men jag hör att de är där. Jag hör någons knattrande på tangenterna (Kickis?), jag hör en penna som raspar mot papper (tror att det är Annika) och jag hör en stol som skrapar mot golvet (Anne, kanske?). Jag sitter vid min dator på Knippla, de andra är utspridda i landet och ändå är vi här. Tillsammans. Mind you, vi är ju i en corona-pandemi! Vi umgås i ett Facebookrum där några av oss i bloggkollektivet Mogna bloggare hänger idag. Och bloggar. Vi bjuder varandra på energi genom att bara vara … (Tror att jag ska ta med mig idén till min skrivkompis Cilla, så får vi se vad hon säger om att höra mina tangenter knattra. I´ll be back om den!)

Just nu är det supertydligt för mig hur mycket jag faktiskt saknar att vara nära andra. Vilken tur det är att vi kan ses online, eller hur? Men jädrar min lilla låda, vad vi har mycket att ge och få av varandra när vi väl kan ses fysiskt igen. Då blir vi ännu bättre tillsammans!!!

Tillsammans är bäst

Det är lika tydligt varje gång jag gör något tillsammans med andra: Jag får kraft av gemenskap. Av att vara och gör med andra. Ja, tillsammans med andra är jag bäst helt enkelt!

Och vet ni vad? Det är precis det här mina fenomenala medlemmar i mitt medlemsprogram GLAD FRi STARK säger är en av de stora vinsterna med medlemskapet: gemenskapen! De vet att de är tillsammans med andra, de har träningskompisar som de kan använda (det låter som utnyttja ju? Men ni förstår vad jag menar va?) varandra även under träningspass genom att slå på sin telefon och springa, gå eller yoga tillsammans. Hur bra är inte det? Hur bra är inte vi. Tillsammans!

Oavsett om det handlar om träning eller skrivande (eller vad som helst?): Det är mänskligt att vara bäst tillsammans och dessutom är det ju sanslöst hälsosamt att umgås med andra. Det kan ni läsa om i min lilla orange bok GLAD FRi STARK.

Utan varandra, vad vore vi då? Jag vet att jag inte hade varit bäst i alla fall …

blogg, hälsa, Malin Lundskog, gemenskap, umgås
så här glad blev jag av dagens gemenskap

Ses snart igen,
tills dess: HEJA HEJA DIG!
Stor kram (på avstånd och med nytvättade händer såklart)
Malin Lundskog

PS. Eftersom jag både vet och känner hur mycket gemenskapen betyder för oss, kommer jag att skriva en hel bloggserie om det hälsosamma och livgivande med att umgås. Har du några tankar på vinklingar på ämnet – säg till!

Umgås – det förbättrar hälsan för alla inblandade
På Knippla dansar vi tillsammans på coronaavstånd

Ju mer jag skriver, desto mer reflekterar jag

Ju mer jag skriver, desto mer reflekterar jag. Över livet, mig själv, människor, beteenden, behov, känslor och egentligen över allt. Mitt skönlitterära skrivande är alltså inte bara kreativitet och hitta på och framåtskridande. Det är knökfullt av tillbakablickar, insikter och nyfikenhet på både mig själv och alla andra. Varför gör vi som vi gör? Vad ligger bakom ilska eller glädje? Hur beter vi oss, vad säger vi och hur säger vi något när vi är arga eller glada. Lugna eller oroliga.

Ju mer jag skriver, desto mer reflekterar jag, Malin Lundskog, författare, personlig utveckling
Nyss hemkommen efter en löprunda, som också är ett tillfälle då jag reflekterar. Massor!

Speglingen kom som en glad överraskning

Jag är en sucker för kreativitet. Älskar att hitta på och skapa liv både i och för mina karaktärer. Ja, för att inte tala om att drömma om mitt eget liv. Visionera och manifestera om framtiden. Jag har faktiskt inte tänkt på det förrän nu, när jag skriver det här inlägget: all kreativitet som bubblar på insidan är inget annat än reflektioner?

Vet inte om det makes sense (ge mig gärna svenska ord på det uttrycket!), men ju mer jag släpper fram tankar och vågar följa mina infall och nycker i fantasin, desto mer reflekterar jag över hur allt hänger ihop. Vad jag har med hela alltet att göra. Ju mer jag skriver, desto mer reflekterar jag och den speglingen kom som en glad överraskning för mig. Skrivandet av en skönlitterär roman har gjort mig ännu mer intresserad av oss människor. Våra beteenden. Normer och våra nedärvda mönster från långt långt tillbaka.

Skriva roman = personlig utveckling?

Jag har skrivit varje morgon i några år nu (läs mer om min morgonrutin här). Skrivit om mig och mitt liv. Skrivit mina drömmar, mina tankar och mina känslor.

Min morgonrutin att skriva har varit en medveten väg på min personliga utvecklingsresa (den som aldrig tar slut?), men vet ni vad: jag hade ingen aning om att mitt romanskrivande också skulle bli ett utvecklande äventyr inom mig själv. Snacka bonuseffekt?!

Min relationsroman kommer ut hösten 2021

Vet ni vad jag tror? Jo, att det är medvetenheten om att skrivandet dels är en enda stor reflektionsresa och att jag genom att skriva (och reflektera!) lär mig så ofantligt mycket om både mig själv och andra. Är det därför det är så ofantligt stort att mitt arbete blir en bok? En relationsroman som kommer ut hösten 2021 (!!!). Vad tror ni?

Vill ni läsa mer om romanen om Marianne och hennes döttrar, stay tuned här på bloggen eller i podden Skriverier med Malin och Cilla! Och häng gärna med mig över till @malinlundskog på Instagram eller min sida på Facebook. Eller båda?

Ses snart igen, hoppas jag!
Tills dess: HEJA HEJA DIG!
Kram (ja, på avstånd och med nytvättade händer) Malin Lundskog

Min perfekta kropp och varför jag ljuger

Min perfekta kropp och varför jag ljuger om den är ett intressant fenomen. Och då är det inte min kropp som är det mest intressanta, utan det faktum att jag ljuger om den. Ljuger om den för att minsann visa att jag inser att den inte är stöpt enligt någon perfekt mall. Jag ljuger om den för att inte förhäva mig eller tro att jag är något. Så som många av oss har blivit uppfostrade att göra. Och tro.

min perfekta kropp och varför jag ljuger, Malin Lundskog, podd, kallbad
synd att förstöra en vacker dag vid och i havet med att snacka ner sin kropp?

Min perfekta kropp och varför jag ljuger

Dessutom ljuger jag om min perfekta kropp av gammal vana! Just det kom jag på mig själv med att göra för någon vecka sedan när vi kallbadade, en kompis och jag. Hennes man skulle ta kort på oss (sol, snö, is och kanske den vackraste dagen på hela vintern. Klart vi ville föreviga!) och jag säger samtidigt som jag känner att jag inte alls är så orolig som jag får det att låta: ”fota inte på celluliterna bara!”

Jag säger det av gammal vana. Och för att jag … borde? Gissa vad jag spiller över för känslor till mig själv då? Exakt! Nedvärderande och kom inte här och tro att du är så himla bra-känslor. Det jag säger och det jag tänker påverkar mig. Jag vet ju det där. Och ändå … ändå faller jag i fällan. Gång på gång på gång!

Det räcker nu!

Därför är jag så glad, tacksam och stolt över podden Min perfekta kropp! Den har Viktoria och jag startat för att undersöka de normer som gör att vi kvinnor inte tror att vi är perfekta som vi är. Normer som gör att vi inte vågar visa kanske ens för oss själva att vi är alldeles förträffliga som vi är. Normer som gör att vi letar fel, förstorar det vi inte är helt tillfreds med och jämför oss med andra.

I podden Min perfekta kropp ger vi oss ut på äventyr mot mer självkärlek, acceptans och tolerans. Av oss själva och våra kroppar. Kroppar i största allmänhet och kvinnors kroppar i synnerhet, för oj oj oj vad många påhitt det finns om att vi ska se ut si och posera så. Fy fan, rent ut sagt! Det räcker nu!

min perfekta kropp, podd, podcast, Malin Lundskog, Viktoria Davidsson
Dagens avsnitt är det om att det inte är hela världen

Idag har vi släppt en nytt avsnitt, där vi bland annat pratar om episoden med fotandet under vårt vinterbad. Jag gråter till och med en skvätt över min fina badkompis som fick se en av bilderna på sig själv och tyckte att hon var så fin att hon vill förstora bilden. Om hennes kropp är perfekt? You bet! Om den passar in i mallen ”en perfekt kropp”? Näpp! Hon är alltså som resten av oss. Och det är ju inte hela världen! Hela världen är känslorna vi har inom oss. För oss. Orden vi tänker och säger om oss själva. Till oss själva. Och andra.

Prata om perfekta kroppar

En sak är säker: det hjälper att prata om kroppen. För jag vet efter ungefär femton år som personlig tränare och kursledare inom hälsa att jag inte är ensam om att snacka ner min kropp. Eller att ljuga inför den. Om den. Av både gammal vana och av en kultur som inte anser att vi ska tro att vi är perfekta som vi är. Men det är vi GODDAMMIT!

Podden Min perfekta kropp hittar du där poddar finns och vill du lyssna nu kan du göra det här: Podden min perfekta kropp. Jag har skrivit fler blogginlägg om podden, om kvinnokroppen och om att tycka om sig själv. Några av dem hittar du här:

Lyssna gärna på våra samtal och lägg dig gärna i dem! Har du förslag på vad vi kan prata om är du mer än välkommen att skriva i kommentarerna här, eller maila mig. Det här är ett tillsammans-jobb!

Ses snart igen!
Tills dess: HEJA DIG!
Massa varma kramar,
Malin Lundskog

Åka skidor på Knippla? Då kommer P4 på besök …

Åka skidor på Knippla? Jodå, det funkar fint! På öarnas ö har vi en fotbollsplan som är som andra fotbollsplaner, bara lite mindre (ja, försök själv att få till alla mått när det är berg, berg, berg och hav he he). Men den är platt. Och i år har det kommit snö även här på västkusten. Snö som ligger kvar, är vit och fin och lätt.

åka skidor på Knippla, Malin Lundskog, P4 Göteborg
Peo Wenander från Morgon i P4 Göteborg hälsar på

Efter att jag lade ut en film på min skidrunda runt fotbollsplan i sociala medier hörde P4 Göteborg av sig. Då förstår ni att det inte är jättevanligt med skidåkarsnö. På en ö. I morse kom Peo Wenander från radion ut till Knippla och hängde med mig en stund i spåren. Han sprang och jag åkte, he he … Här kan du höra inslaget, 1:43 in i programmet.

Åka skidor på Knippla är världens passa på-träning!

Alltså … vi har säkert haft snö i två veckor nu? Känns som att det var längesedan och känns också som en extra varm vinterkram ett år då vi inte åker på skidresa. Den här långlivade, med västkustmått mätt, snön har gjort att jag har kunnat göra något som jag aldrig någonsin trodde att jag skulle kunna göra på Knippla: jag har åkt skidor på ön! Runt runt runt på Tranbärsvallen, som vår fotbollsplan heter. Tjugo varv är visst fem kilometer, sa någon. Det är inte så noga hur långt för min del. Det som är noga är att!

Att leva i långkalsonger och faktiskt kunna kränga på sig pjäxor till frukost, lunch och middag och traska iväg fem minuter hemifrån (allt är fem minuter hemifrån på Knippla tror jag) och ta några, eller många, varv. Tänk dig att se havet åt ena hållet och en snöklädd ö åt andra. Det är grejer det, eller hur? Passa på-träning av rang om du frågar mig. Särskilt när man får spåra sina egna skidspår?

  • Tranbärsvallen, Knippla, snö, skidåkning

Och även om ni däruppe i norr, era mocklisar, tycker att en liten fotbollsplan är blaha så … är det inte det. Inte här. På västkusten. Bättre att åka skidor än inte? Helt enligt min hälsodevis: inget krångel, som jag bland annat skriver om här.

Filmen som lockade radion till ön? Den hittar du här, i mitt Instagramflöde. Se den! Och följ gärna med mig där för fler äventyr!

Oavsett, så hoppas jag att vi ses snart igen!
Tills dess: HEJA HEJA DIG!
Kram Malin Lundskog (oh ja, på avstånd och med nytvättade händer)

Myten om 10 000 steg per dag för att vara hälsosam

Myten om 10 000 steg per dag för att vara hälsosam kommer från en japansk reklamkampanj från 60-talet. De 10 000 stegen som har blivit en sanning för hur många steg som är bra för vår hälsa att gå har egentligen inget med hälsa att göra, utan med att det japanska tecknet för 10 000 ser ut som en gående människa.

myten med 10 000 steg, stegräkning, hälsa, japanskt tecken

Myten om 10 000 steg är några steg från sanningen.

Men! Det är självklart hälsosamt för oss att gå. Att röra på oss. Och att ta de där extra stegen, men halleluja ändå för att vi inte måste låsa fast oss vid siffror och myten om 10 000 steg. Eller, vad säger ni? Håller ni med, så kan vi skicka ett gemensamt tack till Harvard University som upptäckte det här.

Jag vet att ni är många som hittar en trygghet i att ha siffror att luta er tillbaka på. Jag är inte den som är den, så … Här kommer siffror som inte härstammar från marknadsföring utan från hälsoforskning. För att öka livslängden verkar 4 400 – 7 500 steg vara magiska. Är du helt ovan vid att röra på dig är varje steg självklart en förbättring. Är ditt syfte med dina steg att öka konditionen eller gå ner i vikt beror ju allt på hur mycket och hur intensivt du rör på dig nu (ja, sedan kommer ju parametrarna mat, glädje och vila in i bilden också … ). Vill du öka tacksamheten och ditt själsliga välbefinnande har miljön du tar stegen i stor betydelse. Och så vidare. Allt beror alltså på!

Rör på dig som kroppen vill

Du som inte är en van motionär mår bättre av att motionera. Punkt. Ingångströskeln blir lägre utan tvång, eller hur? Att göra lite är bättre än inget. Att gör mycket måste inte vara bäst. För det är det väl ändå lagom som är. Bäst?

Och då är vi tillbaka till det där som jag tror är nyckeln till framgång när det gäller att må bra: att vi lär känna oss själva. Att vi litar på oss själva. För vi vet! Jag är övertygad om att vi vet vad som är bäst för oss. När vi gillar oss själva och accepterar dem vi är och där vi är just nu då har vi kommit långt. Då vet vi ju vad som är rimligt för oss. Och då lyssnar vi till vår perfekta kropp och det den säger till oss. Undra hur många steg din kropp tycker att du ska ta?

I podden Min perfekta kropp pratar vi mycket om vad det betyder för vår hälsa att sakta in och lyssna på sig själv. Podden hittar du självklart där du brukar lyssna på poddar, men om du vill är den bara ett klick bort: Podden Min perfekta kropp. Vill du dessutom ha fem tips på hur du kan komma i bättre kontakt med dig själv? Läs mitt blogginlägg Fem träningstips för dig som vill tycka om dig

Tiotusen steg om dagen kan jag tacka Brorsan för. Även om vi inte räknar stegen …
… vi räknar njut och glädje!

Mer rörelseglädje?

Vi fortsätter att röra på oss, eller hur? Vill du ha mer tips och tricks för att hitta enkelheten i rörelsen har jag ett gäng filmer på Instagram där jag tipsar om rörelseglädje. Du hittar rörelseglädjen här, häng gärna med över till Insta och följ mig där!

Vi ses snart igen hoppas jag!
Tills dess: HEJA HEJA DIG!
Massor med kramar från mig (jepp, på avstånd och med nytvättade händer)
Malin Lundskog

En hemsida från Everday