• Skip to primary navigation
  • Skip to main content
  • Skip to primary sidebar
  • Skip to footer
glad fri stark är medlemsprogrammet för dig, Malin Lundskog, hälsa

Malin Lundskog

författarskap och livsglädje

  • Tjänster
  • Aktuellt
  • Skryt och kul
  • Bloggen
  • Poddar
  • Kontakt

livsglädje

Poddavsnitt om att skamma sig själv

Idag har vi släppt ett nytt avsnitt av podden Mitt perfekta liv. Och allt är perfekt. I alla fall för att vara ett liv. Det här är ett poddavsnitt om att skamma sig själv, ålderssende och kanske till och med ålderdomlig syn.

Under försnacket både grät och gnällde vi och under inspelningen outar vi, kanske mest jag, oförmågan att sätta oss in i andra människors känslor. Ingen av oss trodde till exempel att vi någonsin skulle få åldersseende, som Viktoria berättar om i det här avsnittet att hon har fått. Jag tyckte som fyrtioåring inte att ålder är en orsak till att ha diffust ont i kroppen. Ja, det var innan förklimakteriet (som vi pratade om i förra avsnittet. Ni hittar det här.).

Jag skammar mig själv för att jag skadade mig i längdspåren, som jag berättade om här. Vi funderar på om det är för att jag har bakgrund i hälsobranschen. När jag var anställd pt var det jättetydligt att normen som rådde i branschen inte var särskilt hälsosam. Den sa att att alla kan vara smala, vältränade och må bäst bara de tränar och äter rätt. Så att jag skadade mig i längspåren har jag mig själv att skylla för … Ja, ni fattar. Och kanske är det fortfarande en rådande attityd i samhället? Det pratar vi om. Och om att Vickan vill vara mer självsäker. Och en hel del annat.

Samtal som gör gott

Jag älskar verkligen samtalen vi har, Vickan och jag. Jamen, jag kan fortsätta podda för min egen skull, för det är så himla kul. Och härligt! En halvtimme för ett gôtt snack utan yta, det gör så himla gott. Bara en sån sak som att jag kommer underfund med att jag skammar mig själv. hur värdefullt är inte det att inse?

Jag hoppas så innerligt att våra samtal gör gott för er där ute också på något sätt, oavsett om det handlar om att ni som lyssnar inte känner er ensamna, att ni lär er något (ibland glimtar vi till he he) eller att ni tar en stund för reflektion.

Vi blir som vanligt glada när ni hör av er. Tack ni som gör det, det betyder massor. Gillar ni podden får ni mer än gärna ge den en tummen upp eller stjärna eller vad som nu finns tillgängligt i den app ni lyssnar på.

poddavsnitt om att skamma sig själv, mitt perfekta liv, normer, samtal,

16 februari, 2024 av Malin Lundskog 2 Comments

Årets familje-OS är inlett

Förra årets segrare har äntligen fått vandringspokalen som Claes och jag har snickrat ihop med hjälp av silverspray, en kruka och en vinlåda. Inte så flådigt så det stör, men med tanke på att 2023 var första året sen vi startade vårt os för ungefär tjugo år sedan som vi fullföljde det, så får det duga. Det kanske aldrig händer igen? Hur som helst:årets familje-OS är inlett. Vilken gren vi började med? Yatzy …

årets famile-os är inlett, pokal, murgröna
vem vill inte ha det här vandringspriset hemma i bokhyllan?

Yatzy är alltid kul

Jamen, yatzy ändå. Det är alltid kul. Jag vet inte om jag tycker det för att det hänger ihop med våra första semestrar som par, Claes och jag. Eller med mina kompisar och mig när vi satt och tjuvrökte hemma hos någon av oss. Eller alla skidresor med barnen. Kul är det i alla fall och mitt knä kan vara hur skadat som helst. Yatzy funkar.

årets familje-os är inlett, yatzy
tärningen är kastad, os:et är igång.

Juldags-krocket avgjorde allt

2023 var spännande in i det sista och kanske är det därför jag har glömt att berätta om det? Eller så är det för att vi spelade den sista och avgörande krocketmatchen på självaste juldagen och sen fastnade jag med fingrarna i pepparkaksburken? Hur som helst.

Med alla samlade på juldagen gjorde vi det som jag då trodde var typ världens längsta krocketbana, men typ tre uppsättningar bågar (fråga mig inte hur vi har samlat på oss det). I iskalla vindar och modifierade regler tog vi oss igenom banan och till sist var det avgjort. Jacob (vår yngste) vann.

årets familje-os är inlett, crocket, knippla
rullar det rätt?
krocket, årets familje-os, knippla
lekplats full av vuxna barn
lekplats, prärien, knippla, familj-os
Louise och Vendela har hittat Präriens (som platsen kallas) skönaste gunga
jacob och Albin Lundskog, Knippla, juldagen,
våra små killar …
krocketklubbor, familje-os
en kappsäck full med krocketklubbor. Och bågar …

Ja, som sagt. Jag trodde att vi spelade på världens längsta krocket-bana. Det var innan jag visste att det finns något som heter Extrem-krocket. Fattar ni kul? Nu fortsätter årets familje-OS med grenar som boules, dart-ish, shuffleboard och (extrem?) krocket. Kanske får vandringspokalen vandra vidare, det återkommer jag till när (om?) tävlingen är avgjord. Och viktigast är att vi har kul när vi ses. Ja, att vi ses. Punkt.

Ses snart igen! Tills dess: HEJA alla som deltar.
Kram Malin Lundskog

Mer om vårt familje-OS hittar ni här: Hela familjen deltar i samma OS, Delad kärlek är dubbel (om femkapen med sex grenar)

11 februari, 2024 av Malin Lundskog Leave a Comment

Idag fick jag domen på mitt knä

Jag pratade med ortopeden idag. Fick ett så kallat röntgenutlåtande efter magnetröntgen på mitt knä och det var … skittråkigt. Jag har en spricka i menisken, ett inre ledband som är så nära av det kan vara utan att det är av och ett korsband som är i princip av. Inte konstigt att jag har känt mig lite instabil då? Ni ska se mig stå på ett ben, som är en av rehabövningarna. Hej, vad det vinglar.

röntgenutlåtande, magnetröntgen, knäskada
alltså, finns det något som får mig att känna mig sjuk så är det den här outfiten …

Först förstod jag bara enstaka ord i läkarens utlåtande. Han rabblade upp patella och femur och andra latinska ord för leder och annat i kroppen som jag lärde mig under min pt-utbilding. Sen förenklade (eller är det förmänskliga det handlar om?) han och sa nästan helt av, nästan helt av och spricka. Vilket innebär sex månaders rehab innan de tittar på det igen för att avgöra om det behöver opereras. Sex månader!

Jag bröt ihop en liten stund (igen, det har jag ju redan gjort med anledning av det här knät). Hoppa i land till sommaren, springa i bergen med hundarna, leda mina asroliga träningspass här ute på Knippla, vandra, åka skidor (onödigt att jag drog upp det igen, det är ju redan avklarat), ta långpromenader med kompisar … Så mycket av allt det där som jag älskar att göra. Som är jag. Borta.

springer spaniels, knippla, apport, västkusten, röntgenutlåtande
Sitter still och kastar apporter och bollar till hundarna, så att de får sin motion … Allt funkar, behövde bara gråta en skvätt först.

En (tillfällig) knäskada och fler identiteter

Men, det är som det brukar. Inget varar för evigt även om det just i den stunden känns så. Och tack vare röntgenutlåtandet, vet jag ju i alla fall. Och som en av mina vänner sa: tur att du har två identiteter, en som tränar-Malin och en som författar-Malin. Ja, hon har ju rätt. Jag är mer än hon som springer, precis som ni är mer än ni tror.

Det kanske till loch med kan bli en spännande tid det här? Hej överkroppsträning på gymmet, mer tid till skrivande och sänkt fart på hundpromenaderna. Vi får se var det slutar, hela äventyret med skadat knä. Alltid lär man sig något?

Och tro inte att jag inte inser att ett (tillfälligt) skadat knä är världens undergång, men det påverkar livet och sätter min lilla värld i skakning. Så mycket att jag fick ortopeden att avsluta sitt röntgenutlåtande med ett ”okej, då. Vi ses om tre månader, inte sex.

Ses snart, tills dess: HEJA vår mångsidighet?
Kram Malin Lundskog

Här berättade jag om när jag spårade ur och skadade knät

9 februari, 2024 av Malin Lundskog 3 Comments

En go frukost och ett gôtt snack

Frukosten kanske inte är dagens viktigaste mål längre (nya tider och nya dieter), men en go frukost med en god vän är guld värd. Jag älskar frukostdejter. Särskilt kryddade med ett gôtt snack. Som min frukost idag, så värd att kliva upp i ottan och ta mig till stan för.

Min kompis Mari och jag har en mysig tradition och det är att vi bjuder varandra på frukost i födelsedagspresent. Ibland äter vi den ute på en klippa (oftast när jag fyller år, eftersom jag fyller på sommaren) och ibland (oftast) ses vi i stan och äter gofrukost. Som idag.

en go frukost, café magasinet
avokadomacka, kafé magasinet, frukost, umgås
go avokadomacka

Jag tror att jag gillar att ses över en frukost för att det är enkelt, tidsbegränsat (älskar barnkalasgrejen med start- och stopptid) och inte stör ens ett späckat schema så mycket. Under en frukost hinner vi avhandla livet, drömmarna, familjen, planerna, sorgerna och lyckorusen. Och sen går var och en med lite mer kärlek och råg i ryggen iväg till sitt för att göra sina stordåd.

kafé magasinet, en go frukost
när vi kom var det tomt, nu sotter det människor på många av borden …

Jag kanske inte utför stordåd direkt, men nu sitter jag kvar på Kafé Magasinet och berättar för er om hur mycket ett gôtt snack (och en go frukost) betyder för mig. Tänker på en av hälsoformlerna i min bok GLAD FRi STARK: umgås. Vi är bra för varandra, allihop. Värda att lägga tid och energi på. Det gör både den ena och den andra gott.

Vi ses snart igen, tills dess: HEJA umgänget med varandra! Ring en vän. Boka frukostdejt.
Kram Malin Lundskog

ps. så fort jag har tryckt publicera fortsätter jag redigera detsomjaghoppasblirmintredjeroman

5 februari, 2024 av Malin Lundskog 2 Comments

Ändrade förutsättningar

En av alla fiffiga grejer med att vara människa är att vi är så otroligt anpassningsbara. Jag tycker att det är en viktig förmåga att påminna mig själv om när det inte blir som planerat. När jag blir besviken och när det jag brukar göra inte funkar. När livet bjuder på ändrade förutsättningar helt enkelt. Oj oj oj vad skönt det är att inse hur jäkla bra vi är på att anpassa oss.

Som nu, när mitt knä har pajat och jag inte kan träna som jag vill. Jag kan inte ens gå ut med hundarna och leka med dem i bergen som jag brukar. Det där drabbar visserligen hundarna mer än mig, men ändå. Ni vet när grejer skiter sig. Bryter man ihop en stund är det såklart okej, men sen. Att påminna sig om att ändrade förutsättningar (oftast) inte är världens eller min egen undergång. Det är kanske bara är en liten riktningsändring?

ändrade förutsättningar, vind, knippla, röddeviga
kan ändå ta en långsam promenad hundarna. Och känna vinden!

Rehaben går vidare

Nu har jag haft några veckor på mig att anpassa mig efter just det här med knät (läs mer om det här). Hade ni frågat mig innan skadan vad jag tyckte om att cykla på gymmet (inte spinning alltså, utan de där andra som jag inte fattar vem som ställer in sadlarna på för de känns alltid som att man ska glida av. Framåt.), eller träna i maskiner på gymmet hade jag förmodligen suckat, pustat, sagt aldrig i livet och fy fn vad tråkigt. Men vet ni vad jag hade sagt om ni frågade mig idag? Jag hade sagt hurra! Kanske dragit till med att jag älskar det. Eller att det är underbart. Och det är underbart att de finns. För efter två veckor med rehab tyckte fysioterapeuten att jag kan börja testa cykel, benpress, benspark och lårcurl i maskin på gymmet. Sa jag hurra?

born to run tatuering, cykla, gym, rehab, ändrade förutsättningar
born to run … ser fram emot att göra rätt för tatueringen men är ändå så himla glad för att kunna cykla!
rehab, benpress
lätt, lätt , lätt …

Med nästintill inget motstånd på varken den ena eller andra maskinen har jag idag varit på gymmet och testat mitt nya rehabprogram. Hurra! Inte för att jag blir trött och svettig, som jag älskar att bli. Men ändå. Utvecklingen. Och också insikten att det där med att skynda långsamt har sin finess. Shit vad det är instabilt … Men ändå. Hurra!!! Jag känner igen mig själv igen. (Och ser fram emot fredag, då jag ska få röntgenutlåtande).

Vi ses snart igen tills dess: HEJA oss och vår förmåga till anpassning.
Kram Malin Lundskog

ps. Mer om ändrade förutsättningar

Följ länkarna här om ni vill läsa mer om anpassning: att anpassa sig till ö-livet eller att vi är enastående till att anpassa oss till nya vanor eller

4 februari, 2024 av Malin Lundskog Leave a Comment

Vad är viktigt idag?

Söndagar är en alldeles särskilt bra dag för reflektion tycker jag. Vem har jag varit i veckan och vem vill jag vara nästa vecka? Vad är viktigt idag? Ni vet sådär på riktigt. Inte det som står på att göra-listan, utan kanske mer på att vara-listan. Vad kan jag strunta i att ta med mig in i nästa vecka och vad vill aldrig i hela världen glömma.

vad är viktigt idag, utsikt, västkusten, knippla, vinter
bra plats att reflektera på, eller vad säger ni?

Jag tänkte på just det här med vem jag vill vara och vad jag vill känna efter mitt inlägg här på bloggen igår. Undrade om jag är för mycket i görandet och prestationen (som jag helst avhåller mig ifrån). Då skrev jag ju att jag inte känner igen mig när jag inte kan göra som jag brukar. Men kan det jag brukar göra vara viktigt för att det får mig att känna det jag vill känna och i förlängningen också att vara den jag vill vara. Och den jag är? Jomen, jag tror det.

Testade en kort morgonpromenad idag och ja. Till och med den gjorde skillnad (hej Myrstegsrevolutionen!). Jag var till och med så glad av promenaden att jag gick och sjöng för mig själv. Irish rover av någon anledning, med handklapp och allt. Fattar ingenting, men det finns en anledning till att jag tycker om att vara ute i min ensamhet … Ja, mig slipper ni att höra, men vill ni njuta av en härlig version av låten (som handlar om nyfikehet och mod), kommer det här:

vilken version!

Gör det viktiga först så slipper vi ångra oss sen

Jag tror inte att jag kan påminna mig själv för mycket eller ofta om att göra det viktiga först. Vara den jag vill vara och känna det jag vill känna. För med det på plats blir resten piece of cake.

Så med promenadsången i ryggen och frukost till Vinterstudion (damerna på längdskidor va?!) drog jag till gymmet. Där körde jag bland annat torrskidåkning eller vad man nu kan kalla stakmaskinen. Och vips var jag mig själv igen. Ut o njut och svett o flås och lite go musik på det. Gôtt mos för både kropp och knopp och själ och det är väl ändå det som är viktigt på riktigt? För med den känslan är jag är redo att skapa, älska, skratta, inspirera, peppa och göra den skillnad jag är här för. Se upp världen!

vad är viktigt idag, malin lundskog, stakmaskin
tänk att en kort morgonpromenad fick mig hit?!
vad är viktigt idag, stångrodd, nordic wellness hönö, malin lundskog

Vet ni vad det fina med att göra det som är viktigt på riktigt först är? Jo, att vi inte behöver ångra oss sen. Lätt som en plätt, eller vad säger ni? Och kanske var det den insikten som var viktigast av allt idag, även om den inte skiljer sig om allt det där jag tidigare har sagt och skrivit om att göra sånt som är kul med såna som är kul och att prioritera det. Och det gör väl inget om jag kommer fram till samma sak om och om igen. Det kanske snarare är ett tecken på att vara allt mer säker på hur jag vill leva livet?

Ses snart igen. Tills dess: heja oss!
Kram Malin Lundskog

PS. En att vara-lista, vad säger ni om en sån?

PPS. Fler tankar som i det här inlägget hittar ni bland annat här: Vintern kom till ön och jag vill vara obekväm

28 januari, 2024 av Malin Lundskog Leave a Comment

  • « Go to Previous Page
  • Page 1
  • Interim pages omitted …
  • Page 20
  • Page 21
  • Page 22
  • Page 23
  • Page 24
  • Interim pages omitted …
  • Page 38
  • Go to Next Page »

Primary Sidebar

Bloggen

Bloggen

  • 148: Jag är fattig bonddräng …
  • 147: Who let the dogs out …
  • Du är min man …
  • Min sämsta väninna är efterlängtad!
  • Min sämsta väninna har en baksida OCH har gått till tryck
  • Jag skiter …
  • Akademibokhandeln köper in Min sämsta väninna
  • En ovanligt vanlig dag
  • Min roman visas upp för svenska bokhandlare!
  • Vi sjöng starkare och vi sjöng högre

Footer

Malin Lundskog

Malin Lundskog, författare, porträtt i Knippla gästhamnHej där! Jag heter Malin Lundskog och jag älskar livet, havet och att skriva. Förutom härligheter som min familj, mina hundar, att fylla lungorna med luft, ögonen med utsikt och själen med glädje. Och Bruce Springsteen.

Här på bloggen och i mina sociala kanaler @malinlundskog delar jag med mig av författarlivet, ölivet och livsglädjen. Följ och dela gärna med er tillbaka.

Vad jag gör på riktigt? Lever, skriver böcker, artiklar, föreläser, poddar och inspirerar kvinnor till mod och ett gôtt liv.

Instagram »
Facebook »
hej@malinlundskog.se

En hemsida från Everday