Malin Lundskog

författarskap och livsglädje

Hållbar hälsa

Därför mediterar jag varje dag

Därför mediterar jag varje dag: för att lära känna mig själv, för att utvecklas, skapa klarhet, hitta lugn och trygghet, för att börja dagen hälsosamt, för stresstålighet, för energi för … jadajadajada. Det kanske räcker att skriva att jag mår så jäkla gôtt av det? Och vill ge mig själv chansen att skapa en ny hälsosam vana.

Det finns drösvis med vetenskapliga bevis för hur hälsosamt och välgörande det är med meditation. Precis som det finns forskning som visar att det är bra för oss att träna. Sova. Äta bra. Skratta. Vi mår gôtt av det. Och det underlättar resten av livet.

därför mediterar jag varje dag, hälsa, klara färdiga gå, Malin Lundskog
klara, färdiga … gör!

Men, hur mycket forskning och hur mycket vi än vet så gör det ingen skillnad för oss så länge vi inte gör något … Det är därför jag mediterar varje dag.

En utsvävning om att hälsan är grunden till allt

Även om inte mitt inlägg skulle handla om det så vill jag ändå skriva det, nu när jag ändå tänker på det: hälsosamma vanor, de är grunden för att vi ska funka i alla delar av livet. Mår vi inte bra, gör vi inte bra. Och gör vi inte det vi mår bra av, mår vi inte bra och (sa jag just det?) mår vi inte bra gör vi inte bra. Eller?

Så, färdig med utsvävningarna. Sorry, men har ju bara mediterat femtiotvå dagar i sträck nu, kanske därför jag inte kan hålla fokus så länge? He he he. För just det där med fokus är en av de stora hälsoeffekterna av meditation. Precis som allt det där jag skrev högst upp i inlägget.

Tacksam över omvägar

Jag trodde aldrig någonsin att jag skulle bli hooked på meditation. Herregud. Jag som tyckte att sova var slöseri med tid. Men det där är historia nu och ledde mig raka vägen in i den (tyvärr!) så berömda väggen.

Nu är nu och alla resor och omvägar jag har tagit genom livet har lett mig hit. Först till nyfikenheten: kan meditation ge mig något som jag inte redan har? Jag menar, jag skriver ju varje morgon sedan flera år tillbaka (läs mer om mina skrivrutiner här och hur skrivrutinen utvecklas här). Reflekterar. Diskuterar. Filosoferar.

Sedan till insikten om att jag mår skitbra av att meditera. För jag märker skillnad. Jag känner mig själv ännu bättre, vilket faktiskt är allt mindre skrämmande ju mer jag känner mig. Jag litar på mig själv och jag tycker bättre om mig själv. Efter femtiotvå dagars meditation har jag ännu lättare att leva som jag lär, att ärligt prata om självkärlek i både sociala medier (häng med över till Instagram här), här på bloggen och i podden Min perfekta kropp och jag vet ännu bättre vem jag är och vad jag vill och brinner för.

Fri från jämförelse genom meditation

Min dagliga (framförallt morgonliga) stund med andetag och samma ord i öronen (ja, samma meditation varje dag) har fått mig att längta efter mer. Har väckt nyfikenheten på vart det här kan leda. Eftersom nyfikenhet är en av de känslor jag vill känna mer är jag inte sen att följa med när känslan väcks.

Jag ska snart byta meditation, men ville undersöka om samma meditation under en längre period kan leda till något bra. Och det kan det! Under de första dagarna var det ingen större skillnad i hur jag kände och tänkte, men pö om pö (älskar vi inte det uttrycket?) hände det saker med både mina tankar och mina känslor.

Nya insikter dök upp. Jag släppte alltmer tankarna på andra och hur jag ser mig själv i relation till andra (hur de ser på mig?) och istället har jag nu hamnat i ett utforskande av hur jag själv ser på mig. Hur jag själv känner för mig. Och det är någonstans där som lusten att fortsätta meditera väcktes. På riktigt! När friheten av att inte jämföra sig infann sig på ett helt annat sätt än tidigare. När jag slutade att döma. Det här är både spännande och välgörande, fatta vilken superkombo!

Därför mediterar jag varje dag

Nu är min meditera varje dag-vana bara femtiotvå dagar gammal (12 mars 2021), men sättet jag har skapat vanan på tror jag har en stor del i min uthållighet: små steg varje dag, där konsten att sätta skamliga mål är en tillgång. En meditationsstreak utan krav på prestation och resultat, en inställning av better done than perfect. Och tillfredsställelsen av att fylla på min brutna kedja … Precis som det jag beskrev i blogginlägget om runstreak, som du kan läsa här.

Det här får medlemmarna i medlemsprogrammet GLAD FRi STARK, och eftersom jag lever som jag lär gör jag samma sak som de gör. Jag har gjort en mall med 66 rutor, eftersom just 66 dagar är det genomsnittliga antalet dagar det tar att skaffa en ny vana. Om vi upprepar vanan varje dag alltså …

därför mediterar jag varje dag, min obrutna kedja
ett litet streck för mänskligheten, ett stort streck mot en ny vana för Malin …

Den obrutna kedjan

Alla sätt att skaffa goda vanor är bra, tänker jag. Den obrutna kedjan kan vara ett jättebra sätt och i mitt fall med meditationen har det verkligen hjälpt. Det är den obrutna kedjan som gör att jag mediterar även om klockan blir mycket, jag egentligen inte orkar och har ungefär hur många ursäkter som helst. Jag vill ju kryssa i en ruta liksom.

Och jag vill inte börja om! För om jag missar en dag börjar jag om från dag ett. Det spelar ju ingen roll eftersom det inte handlar om att nå ett slutmål inom en viss tid, utan är en hälsosam process som har hälsoeffekter oavsett om jag är på dag sju eller fyrtionio.

Alla dagar kanske inte innebär den mest högkvalitativa meditationen (vem som nu bedömer kvalitén på en meditation?), men det bygger en vana. HURRA för den! Och mig?

Definitivt heja er! Oavsett vad ni har för utmaningar, om ni mediterar eller inte. Men eftersom det här inlägget tillägnas meditation, vore det himla kul att höra om du mediterar och vad det i så fall ger dig. Förresten: om du inte mediterar, vad har du för tankar om meditation?

Ses snart igen!
Tills dess; stor kram (på avstånd och med nytvättade händer)
Malin Lundskog

ps. som ni vet är jag ett stort fan av hälsa utan krångel. Återkommer snart med mina enkla rutiner kring min meditation. Keep it simple!

Behöver vi en runstreak för att bli löpare?

Behöver vi en runstreak för att bli löpare? Eller börja springa? Ja, kanske. Och nej. Kanske inte …

inlägget innehåller annonslänk till Bokus

behöver vi en runstreak för att bli löpare, springa med hund, Malin Lundskog
kör apporteringsträning med min bästa springkompis när vi är ute i bergen och lufsar

Vanor får vi av att upprepa ett beteende. Och av att upprepa det ofta under en längre (eller kortare) period. Inga konstigheter, eller hur? Jag pratar och skriver ofta (kanske har blivit en vana?) om att ta myrsteg. Ja, jag kallar till och med min metod för myrstegrevolutionen.

Myrstegsrevolutionen i runstreak-anda

Det myrstegsrevolutionen går ut på är ungefär i Magnus och Brasses och Evas anda: Fem myrsteg är fler än fyra elefantkliv. Elefantkliv är ofta lockande som sjutton när vi har bestämt oss för att skaffa en ny vana och träna in ett nytt beteende eller sätt att tänka och agera. Men ärligt talat: hur ofta orkar vi ta elefantkliv? Och hur lätt är det inte att ett elefantkliv inte blir taget på grund av att vi har ont om tid, energi eller mod att ta det stora steget. Då är myrstegen magiska. Minimala steg som du aldrig (okej, kanske inte aldrig. Men sällan?) kan säga att du inte orkar, hinner eller vågar ta. Hur smart är inte det?

Streaka stärker

I den aspekten tycker jag att en runstreak för er som vill få in löpning som en vana gör susen. Ni förstår ju att det här funkar på vilken vana som helst. Streaka stärker beteendet! Dels genom att vi upprepar beteendet och breddar vägen i hjärnan för just det här beteendet. Något vi inte är vana vid brukar jag jämföra med en snårig obanad stig ute i bushen och ju mer vi trampar upp den stigen, desto bredare blir den. Desto lättare blir det att gå på den. Är ni med?

Dessutom stärker en streak i myrstegsrevolutionens anda vårt beteende genom att vi lyckas! Vi blir stärkta av att klara av det vi har bestämt oss för att klara av. En streak gör att kan fira och high fiva oss själva varje dag och det stärker. Det gör oss motiverade att fortsätta. Och fortsätta …

En runstreak är mer än att springa

Det som också talar för en runstreak, eller vilken beteendestreak som helst, är att det inte är effekten av varje liten enskild löprunda (eller vad vi nu streakar inom … ) som är grejen.

En runstreak är mer än att springa. Det är en helhet. Något större. Där det inte gör något om vi springer långsamt eller kort, där vi släpper prestation och njuter av att kroppen rör sig, där löpningen blir avkoppling och återhämtning. Ja, jag tror att helhet är mitt bästa ord att beskriva det hela med. Eller livsstil? Utan tvång. En livsstil som gör gott för både kroppen, knoppen och själen!

Behöver vi runstreak för att bli löpare?

Självklart behöver vi inte en runstreak för att bli löpare! Det går utmärkt att springa ändå. Har vi dessutom svårt att hålla igen och tycker att löpning handlar om att kötta på och komma hem efter en runda slutkörda, då är runstreak inget för oss.

För runstreak handlar inte om slitsam träning. Ingen av oss fixar tuffa pass varje dag. Särskilt inte vi som inte är i 20-30års-åldern längre. Vi behöver återhämtning mellan varven.

Runstreak handlar egentligen om konsten att tagga ner. Våga skynda långsamt. Och att se helheten och inte de små detaljerna. Så som jag tycker att vi ska hantera hälsan

Vad tro ni, är någon form av streak något för er? Berätta!

Myrsteg och skamliga mål

Som jag skrev så är min myrstegsrevolution ungefär som en streak. Myrsteg som vi själva bestämmer hur stora de är. Och där vi kan ta hjälp av dagliga mål som är så lågt satta att de är skamliga. Alltså, de är ju inte skamliga. Men … jävligt lågt satta. Så att det bara inte går att misslyckas.

Det kan vara så lågt som att en dag när allt skiter sig, när tiden försvinner, barnen bråkar, chefen är dum, bussen inte kommer, källaren svämmar över … då räcker det att byta om till löparkläder för att ha lyckats. Och lyckas vill vi! Det går att lära sig av det också. Av att behöva ta till ett skammål.

Mer om myrstegsrevolutionen hittar du här:

Och vill du läsa om runstreak finns det till och med en bok om det: Runstreak – att springa varje dag, av Daniel Karlsson

Regler som inte är till för att följas?

När det gäller just runstreak finns det sammanslutningar på både internationell och nationell nivå. Och regler för vad som räknas. Som att sträckan man springer ska vara minst 1,6 kilometer (eller en mile). Det kanske är den enda regeln förresten?

Hur som helst är det en form att förhålla sig till. Det är lika fritt att följa den som att som att sätta sina egna regler. Du kan ju välja att vara ute en viss tid istället, om det passar bättre. Har du aldrig någonsin tagit ett löpsteg är kanske det mer relevant?

Behöver vi en runstreak, springerspaniel, Malin Lundskog, löpning, Knippla
vi kör inte runstreak, Brorsan och jag. Mer … utonjut-streak!

Hälsa utan krångel

I vanlig ordning förespråkar jag hälsa utan krångel. En hälsosam livsstil där vi vågar följ våra egna regler och göra oss själva nöjda med det vi gör eller inte gör. Behöver vi ramar och regler för att komma igång, så är det ju himla bra att det finns andra som inspirerar oss till det. Men vi har större möjligheter om vi håller det enkelt.

Förresten, jag har en egen streak på gång som jag mår fantastiskt bra av. Meditation. Är inne på min fyrtionionde dag idag (10 mars 2021) och det tänker jag berätta mer om i kommande inlägg.

Så, vi ses snart igen va?
Tills dess: HEJA HEJA DIG! Och häng gärna med mig över till Instagram, där jag både springer och mediterar och badar och … lever?

Stora varma kramar (på avstånd, med nytvättade händer!)
Malin Lundskog

nytt poddavsnitt 8: Min perfekta kropp

I det här avsnittet fortsätter Malin Lundskog och Viktoria Davidsson att diskutera och utforska normer som ingen passar in i. Hur perfekta vi än är … 

De frågar sig varför vi slår på oss själva och var skammen man känner när man står där naken och inte har gjort tillräckligt för att passa in (i normer som ingen passar in i?) kommer ifrån. Viktoria gör sig redo för beachsäsongen. Malin tycker att vi ska vara vilsna.

Häng med på resan mot mer självkärlek och normer som inte sänker utan lyfter oss.

På Knippla dansar vi tillsammans, på coronaavstånd

På Knippla dansar vi tillsammans, fast på avstånd förstås. Det är ju ändå fortfarande coronapandemi …

Jag bjöd upp. De svarade ja!

en lördag i februari 2021 på Knippla

Jag ställde frågan om gemensam dans i vår Knippla-facebookgrupp. Till alla på ön. De sa ja! Allihop. Typ … Och jag började få panik. Shit! Corona! Det går ju inte att samla ihop människor hur man vill. Det är ju på grund av covid 19 som vi har fått höra sedan vi flyttade ut till ön i april förra året att vi har missat så många roliga sammankomster, fester och andra spektakel. D kan ju inte jag komma här och tro att det inte gäller mig. Hur tänkte jag egentligen?!

Aja, som vanligt ordnar sig allt med hjälp av några djupa andetag och en dos planering. Mina fellow öbor fick boka tid, max åtta personer samtidigt. Jag lade ut en tutorial för de som ville ha det och under en veckas tid mötte jag folk under mina turer runt ön som informerade om hur dansträningen gick och hur glada de var. Redan där växte gemenskapen!

Jerusalema Challenge på Knippla

I lördags var det dags! Min man och jag filmade, Brorsan kollade uttråkat på och jag dansade mellan varven. (Om du kollar på filmen så ser du en gulmössad kvinna som inte kan hålla benen i styr …) Mest av allt hade vi kul. Mest av allt svämmade mitt hjärta över av att se glädjen i ögonen på de som dansade. Och mest av allt kände jag återigen hur mycket vi betyder för varandra. Vi människor.

Förresten: mest av allt insåg jag hur gôtt det är att vara utomhus. Att bo på Knippla. Och att våga komma med idéer! Ja, vet ni: mest av allt behöver vi vara tillsammans och ta tillvara de stunder och tillfällen vi kan det. Det mår vi bra av!

Vår första dans

För några veckor sedan dansade jag tillsammans med mina tre kollegor i Knippla båtcharter (som jag snart ska berätta mer om!). I strålande sol, snö och massa minusgrader drog vi på oss flytoveraller och svängde våra lurviga på piren på vår ö. Herregud så kul det var! Så som det är med musik, gemenskap och rörelsglädje ni vet. När vi bara vara fyra och tänkte att det här kan bli en kul film som vi kan använda i vår marknadsföring. Som kan inspirera andra. Ja, som sagt: blev så inspirerad att jag bjöd upp hela Knippla till dans.

Här kan du se hur premiärdansen såg ut:

Jerusalem challenge, Knippla, Malin Lundskog, Knippla båtcharter
Premiärdansen!

Och tacksamheten, som sprutar ur ögonen …

Glädjen i dansen och det härliga umgänget räckte långt. Jättelångt! Och just som jag satt och klippte ihop filmen och var sådär gôrnöjd och -glad kom Kristina och knackade på. Där stod hon och hennes dansande kompis Claudine med bubbel i en korg som jag snart ska lägga strandfynd i. Och kanske trycka ner några pärlhyacinter mitt i allt?

Hur som helst. Där stod Kristina och Claudine med en present till mig. Som tack för dagen. Alltså! Ibland är livet extra vackert. Och när det är det, då rinner mina tårar. Eller rinner förresten? Snarare sprutar ur ögonen. Tack ska ni ha, hela danslaget Unsink.

  • På Knippla dansar vi tillsammans
    Sa jag tacksam?
  • På Knippla dansar vi tillsammans, Malin Lundskog
    Danskompaniet Unsink

Förresten, kommer ni till Knippla ska ni absolut ta er till Kristinas Shop och Galleri. En typiskt mysig liten butik lagom fylld med fina presenter till både en själv och andra. Som ni förstår är Kristina själv en typiskt härlig människa!

På Knippla dansar vi tillsammans

På Knippla dansar vi tillsammans och oavsett om ni antar Jerusalemautmaningen eller inte: rörelseglädje, utomhus och tillsammans. Vilken hälsoinsats det är! Och precis som så många andra hälsoinsatser: vad enkelt det är! Keep it simple, kör och gör! Och umgås. Kom ihåg det. Det vet du att du kan läsa mer om i min bok GLAD FRi STARK va?

I vanlig ordning hoppas jag att vi ses snart och att du svarar i kommentarerna om du tycker och tänker något om det jag tycker och tänker i mitt inlägg.

HEJA DIG!
Stor kram Malin Lundskog

nytt poddavsnitt 7: MIN PERFEKTA KROPP S2E7

I det här avsnittet har Malin Lundskog spanat på Agnes Wold och hennes tankar om att vi är kroppsliga analfabeter. Viktoria Davidsson berättar om hur gärna hon ville samla ihop 10 000 steg och de diskuterar ätskam. Kan kroppsskanning vara vägen till mer självkärlek? Och kan vi bryta normer genom att lära oss att livet går upp och ner …

Häng med på resan mot mer självkärlek och mindre påverkan av normer som får oss att tro att vi inte är perfekta, precis som vi är.

Tillsammans med andra är jag bäst

Tillsammans är jag bäst på att få saker gjorda. På att få nya idéer och kanske framförallt förvalta gamla idéer (har ju lite för lätt att hitta på nytt hela tiden …). Det handlar inte bara om att jag inte tar ansvar för mig själv och behöver någon annan som förväntar sig resultat, vilket i sig är rätt kasst för en enmansföretagare egentligen. Men också rätt mänskligt. Det är såhär vi funkar!

Det är såhär många av mina kunder funkar och har funkat genom åren: de behöver någon att ansvara inför. Men! Det handlar inte bara om det. Det handlar om att vi behöver vara tillsammans. Få energi av andra människors närvaro. Ge energi. Vara en del av ett sammanhang. En i gänget, liksom … Det spelar ingen roll om det handlar om träning eller det som jag just nu gör; bloggande. Det är större än att ha någon att ansvara inför (á la Viktväktarna ni vet). Det är gemenskapen. Gruppen. Energin av att vara tillsammans, där ett plus ett är mer än två. Det handlar om det mänskliga?

Energin från andra människor

tillsammans med andra är jag bäst, blogg, Malin Lundskog, hälsa
Tillsammans är man definitivt mindre ensam …
(Även om bilder från onlinemöten inte blir lika härliga som de från irl-möten)
Foto: Anne

När jag sitter och skriver det här inlägget har jag tre blogg-kollegor intill mig. Vi pratar inte just nu, men jag hör att de är där. Jag hör någons knattrande på tangenterna (Kickis?), jag hör en penna som raspar mot papper (tror att det är Annika) och jag hör en stol som skrapar mot golvet (Anne, kanske?). Jag sitter vid min dator på Knippla, de andra är utspridda i landet och ändå är vi här. Tillsammans. Mind you, vi är ju i en corona-pandemi! Vi umgås i ett Facebookrum där några av oss i bloggkollektivet Mogna bloggare hänger idag. Och bloggar. Vi bjuder varandra på energi genom att bara vara … (Tror att jag ska ta med mig idén till min skrivkompis Cilla, så får vi se vad hon säger om att höra mina tangenter knattra. I´ll be back om den!)

Just nu är det supertydligt för mig hur mycket jag faktiskt saknar att vara nära andra. Vilken tur det är att vi kan ses online, eller hur? Men jädrar min lilla låda, vad vi har mycket att ge och få av varandra när vi väl kan ses fysiskt igen. Då blir vi ännu bättre tillsammans!!!

Tillsammans är bäst

Det är lika tydligt varje gång jag gör något tillsammans med andra: Jag får kraft av gemenskap. Av att vara och gör med andra. Ja, tillsammans med andra är jag bäst helt enkelt!

Och vet ni vad? Det är precis det här mina fenomenala medlemmar i mitt medlemsprogram GLAD FRi STARK säger är en av de stora vinsterna med medlemskapet: gemenskapen! De vet att de är tillsammans med andra, de har träningskompisar som de kan använda (det låter som utnyttja ju? Men ni förstår vad jag menar va?) varandra även under träningspass genom att slå på sin telefon och springa, gå eller yoga tillsammans. Hur bra är inte det? Hur bra är inte vi. Tillsammans!

Oavsett om det handlar om träning eller skrivande (eller vad som helst?): Det är mänskligt att vara bäst tillsammans och dessutom är det ju sanslöst hälsosamt att umgås med andra. Det kan ni läsa om i min lilla orange bok GLAD FRi STARK.

Utan varandra, vad vore vi då? Jag vet att jag inte hade varit bäst i alla fall …

blogg, hälsa, Malin Lundskog, gemenskap, umgås
så här glad blev jag av dagens gemenskap

Ses snart igen,
tills dess: HEJA HEJA DIG!
Stor kram (på avstånd och med nytvättade händer såklart)
Malin Lundskog

PS. Eftersom jag både vet och känner hur mycket gemenskapen betyder för oss, kommer jag att skriva en hel bloggserie om det hälsosamma och livgivande med att umgås. Har du några tankar på vinklingar på ämnet – säg till!

Umgås – det förbättrar hälsan för alla inblandade
På Knippla dansar vi tillsammans på coronaavstånd

En hemsida från Everday