Malin Lundskog

författarskap och livsglädje

hållbar livsstil

Circular Monday alla dagar i veckan?

Circular Monday startades 2017 av Repamera (älskar det namnet! Så fyndigt att man kan tro att det är baserat i Göteborg) som en motvikt till Black Friday. Från började hette dagen White Monday, som du kan läsa om här. Men istället för att bara vara motvalls har motkraften till konumtionshetsande Black Friday tagit in det cirkulära och på så sätt skapat något eget.

(Det här inlägget innehåller reklam genom annonslänk till Jordklok – inte så motsägelsefullt som det låter med tanke på cirkulärt och anti-konsumtionshets eftersom Jordklok värnar om både hållbar produktion, konsumtion och hälsa …)

Ja, så tolkar jag det i alla fall. Jag hoppas att det inte bara är just måndagen innan Black Friday som är cirkulär utan att vi inför det cirkulära tänket och konsumtionsbeteendet alla dagar i veckan. För vi kan väl inte fortsätta att döva känslor med onödig shopping? Eller gå på att vi inte duger om vi inte har just den jackan eller de jeansen? Eller inte kan njuta av en hemmakväll om vi inte har den TV:n eller det soffbordet?

Långsamt är också en fart

Långsamt är en fart som är fenomenal för dig som vill börja tänka och/eller agera mer miljömedvetet. Dessutom är det hälsosamt att sänka farten för de flesta av oss. Och miljö och hälsa går väldigt ofta hand i hand. Hållbar hälsa och långsamhet kan du läsa mer om här bland annat, men idag är det ju den cirkulära måndagen som är i fokus. Dagen som uppmuntrar till cirkulär konsumtion som att låna, hyra, byta, dela, laga, återbruka och återvinna till skillnad från nykonsumtion.

Men hur kommer långsamheten in i bilden? Jo, när vi inte hetsar, stressar och skyndar oss hela tiden hinner vi både tänka och känna efter om vi verkligen behöver en produkt. Vi kanske till och med har tid att reflektera varför vi tror att vi behöver den? Och vi hinner att leta alternativa lösningar till enklast och eller billigast möjliga.

Keep it simple

Tro nu inte att jag tycker att vi ska välja svårast och dyrast möjliga, men i vår iver att tillfredsställa våra behov ögonaböj (ha ha! Inte hört ordet sedan jag var liten tror jag) eller köpa billigast möjliga så tänker vi bort både miljö, hälsa och ofta även arbetsförhållanden för dem som producerar det vi köper.

Jag vet, ens stor fråga det här. Men vi kan göra det enkelt. Genom att sänka farten, fråga oss själva varför och hinna sondera andrahandsmarknaden eller till och med vår egen garderob eller våra egna förråd … Kanske gör vi fynd där? Och kanske är circular monday något för alla dagar i veckan?

Jag blir i alla fall galen på all hysteri kring Black Friday, alla mail med superdupererbjudanden och dessutom alla skitfula annonser. Har vi verkligen inte kommit längre? Nytt klimatavtal och allt.

Circular Monday, Knippla, Malin Lundskog, badtrapp
… bättre att simma lugnt?

Simma lugnt

Ja, jag konsumerar inte ens vatten i onödan och det är inte på något sätt för att jag vill vara märkvärdig. Eller ofräsch för den delen … Det beror snarare på lathet. Istället för en dusch tar jag mer än gärna ett bad. I havet. Ska ju ändå ut med hundarna liksom … Och vem bestämmer vilken ordning jag gör saker i, om jag nu ändå jobbar hemifrån?

Och det var under dagens lunchdopp jag återvann och kanske upcyclade mina tankar på hur hållbarhet på alla plan hänger ihop.

circular monday, Malin Lundskog, kallbad
morgontoalett, fast på lunchen …

Sen smorde jag in mig i ansiktet med avokadoolja (och fick en saltvattenspeeling på köpet) och rollade min nya favoritdeo under armarna och kände mig både fit for life och for fight om det skulle behövas, men … det brukar det inte göra.

Simma lugnt, shoppa ännu lugnare och agera cirkulärt, vad tänker ni om det?

Ses snart igen!
Tills dess: KRAM!!! Fortfarande på avstånd och med nytvättade händer
Malin Lundskog

Tips från mina onlineföreläsningar om hållbar hälsa

Onlineföreläsningar om hållbar hälsa hade jag ingen aning om att jag skulle ägna mig åt för ett år sedan. I alla fall inte i den här utsträckningen … Men, sedan i våras är det ju online vi ses väldigt ofta. På gott. Och på ont.

Jag tycker att det är himla bra att fler upptäcker att situationen vi är i nu inte är hållbar om vi inte gör något aktivt åt vår hälsa. Och med aktivt menar jag både fysiskt, mentalt och själsligt aktivt. Vad tycker ni, bra eller dåligt?

onlineföreläsningar om hållbar hälsa, Malin Lundskog, utonjut, knippla
lyssnar in och skapar tjänster, som föreläsningar, som ni behöver och som jag tror på.
för att vi alla ska må bra!

Vi mår bra av samma saker nu som då som sedan

Vi mår bra av samma saker just nu som vi alltid har gjort och kommer att fortsätta att göra. Men jag tror att det är extra viktig att tänka på det nu, när vi mer eller mindre har tappat det naturliga med att gå de där extra stegen på väg till eller från arbetet, lunchträningen med våra kollegor, de uppbyggande informella samtalen med arbetskamrater eller insikten om när arbetsdagen börjar och slutar.

Tips från mina föreläsningar om hållbar hälsa:

  • Vi behöver svettas och flåsa för både kroppen, knoppen och själen. Gå till jobbet, även om det just nu kanske innebär ett varv runt huset innan du drar igång dagen. Ta en lunchpromenad, kanske samtidigt som du har en kollega eller vän i telefonen? Gå/spring/cykla hem från jobbet. Som sagt, det där varvet runt huset som blir gjort betyder mer för vår hälsa än träningspass som inte blir av.
  • Och maten. Matlådor funkar fint även på hemmaplan och den lättillgängliga fruktkorgen för extra energi under arbetsdagen, den kan vi trolla fram själv. Eller hur?
  • Pauserna och vilan är också en enkel grej att missa om man inte är uppmärksam. Jag behöver ofta påminna mig om att pausa under arbetsdagen, genom till exempel pomodoro-metoden. Och väck med telefonen innan läggdags, lika självklart nu som alltid? Dessutom har jag ju Brorsan …
hundliv, springerspaniel, umgås, hållbar hälsa, Malin Lundskog
Brorsan, killen som ger mig naturliga pauser och visserligen inte är människa, men ändå. Att umgås med husdjur gör också gott. Gôrgôtt!
  • Människor! Vi behöver människor. Vi behöver umgås. De fysiska mötena betyder mest för oss och vårt mående, men när det inte funkar är onlinemöten med video på näst i tur på måbra-listan. Därefter kommer samtal och sist textmeddelanden. Någon mer än jag som längtar efter att kramas, kunna ge någon en klapp på axeln och knô igen?
  • Uppmärksamma det fina i livet och fira dina framgångar. Allt det fina. Alla framgångar! Och ha roligt längs vägen. Oj oj oj vilken skillnad för vår hälsa, vår stresstålighet, vår förmåga till återhämtning, vår sunda hunger och vår energi glädje gör.

Som sagt: det är inte något nytt det här. men det är inte heller något gammalt, utan något väldigt aktuellt. Vi lever nu. Och det är nu vi har glädje av att må gott på ett sätt som dessutom gör att vi kommer att må gott. Sedan.

Det är alldeles för lätt att fastna framför datorn och jobba i sängen

I början av coronapandemin var allt kaos, men efter några månader började allt fler inse vad fan vi håller med. Ursäkta språket, men det var ungefär så det lät i de samtal jag har haft med företag som vill boka föreläsningar för att inpirera medarbetare att ta hand om sig även när de jobbar hemifrån. För … det är enkelt att börja dagen framför datorn. Det är jätteenkelt att sitta kvar framför datorn. Kanske inte ens sitta förresten, utan ligga? Soffor och sängar har också blivit arbetsplatser.

Och när vi sitter där framför datorn är det enkelt att tro att vi har så mycket att göra att vi inte hinner laga mat, så vi petar i oss några mackor. Inget fel på mackor, älskar dem! Men ni fattar … Det är alldeles för enkelt att bli sittande (eller liggande) helt still hela dagen. När ramar och rutiner försvinner och vi hamnar någonstans i tomma intet behöver vi leda oss själva. För mår vi inte bra, då går det inte bra …

Om du inte har vanan inne …

Chansen är kanske stor att du som läser min blogg är intresserad av hälsa och inte alls förstår vad jag menar, men alla de som inte har vanan inne av att röra på sig eller se till att de får tillräckligt med vila. De är jättemånga. Jätte! Och för dem (er) är det gôtt att det finns arbetsgivare som vill dem väl. Som vill att alla ska må bra. Precis som jag .

Att sedan verkställa det vi vet, det hänger mycket på oss själva, men utan insikt om vad som gör skillnad är det mycket enklare att sitta (eller ligga) kvar framför datorn än att stå upp, gå till jobbet (även om jobbet är hemma), vila i tid och se till att umgås på de sätt som är möjliga just nu.

Föreläsningen om hållbar hälsa som lovade en ljusnande framtid

Hur som helst: Häromdagen höll jag just en sådan föreläsning. Om hållbar hälsa. Om vad sjutton det är som betyder något för att vi ska hålla och må gôtt, både nu och sen. Snacka om att den ljusnande framtid är vår! Unga chalmerister som var på och med och nyfikna och intresserade och måna om att hålla. Hela livet! Jag är fortfarande uppfylld av deras frågor och reflektioner. Och över att vi skrattade åt att jag föreläste i träningstights och de satt i pyjamas o joggisar och lyssnade …

Vi är i det här tillsammans, vi behöver varandra och är online enda möjligheten att ses så får vi ju göra det då. Och då funkar träningstights och joggisar fint. Eller hur? För det är umgänget som är en viktigt i ett hållbart och hälsosamt liv. Inte klädvalet.

onlineföreläsningar om hälsa, Malin Lundskog, tacksamhet
tacksamheten över livet och alla härliga människor jag möter är stor!

Jag hoppas att ni vet att jag mer än gärna pratar hållbar hälsa hos er också? Vill ni läsa om hälsa i all sin enkelhet och hållbarhet är min bok GLAD FRi STARK ett hett tips. Dessutom är det hållbar hälsa jag ägnar mig på Instagram. Följ mig där, det är ju faktiskt också ett sätt att umgås: Malin Lundskog på Instagram

Vi ses snart igen!
Tills dess. HEJA DIG!
Stor kram Malin Lundskog

En vandring på Hisingen för både kropp och själ

En vandring på Hisingen gjorde susen för både kropp och själ idag. Ja, sådär som vandringar gör ni vet. Herregud vad det finns mycket att upptäcka i närområdet. Alltså, både det på insidan och det på utsidan.

Ska vi börja på utsidan? För ärligt talat, jag är både född och uppvuxen i Göteborg men Hisingen är en ganska så vit fläck på min karta. Därför var det himla kul att upptäcka ett alldeles väldigt vackert naturreservat idag!

Sillviks naturreservat

Tillsammans med en av mina allra bästa människor och våra hundar traskade jag runt i naturreservatet hela förmiddagen. Det gick både på stigar nära vattnet, in i skogen (Göteborgsskogen that is, vet att mina värmländska läsare undrar om jag skojar när jag säger skog här …), över skalbankar, genom koloniområden och upp i bergen.

en vandring på Hisingen, springer spaniel, Sillviks naturreservat
Vi började med att spana över havet (ser du kajakerna?). Därute ligger Knippla …
Sillviks naturreservat, Springer spaniel, vandring, Göteborg
på väg ut på en skalbank, där det tydligen växer ovanliga av växter.

Hällmålning

Tänk ändå, att vi kan lära oss saker hela tiden? Vi pratade om det, att vi trots att vi är fullärda får plats mer. Och ja, vi är mer ödmjuka än det kanske låter, för med fullärda menar vi inte att vi kan allt. Vi menar att vi behöver tömma ut något för att få plats med mer, he he. Så det där med att vi blir glömska när vi lir äldre kanske inte stämmer? Det är bara det att vi inte får plats med mer och att det är svårt att välja vad vi ska rensa bort. Som med prylar man har samlat på sig …

Varken min kompis eller jag hade till exempel någon aning om att vi skulle gå rätt på en hällmålning. Eller att hällmålning är något helt annat än hällristning. Eller för den delen, att det bara finns nio platser med hällmålningar i Sverige. Vad man vet alltså …

  • en vandring på Hisingen, hällmålning
    visst är det coolt? minst 3000 år gammal …
  • en vandring på Hisingen, Sillvik, kulturminne
    mer info för dig som vill veta mer

Samtalen under en vandring

Jag hoppas så himla mycket att det här med att ses utomhus, inte bara ta en snabb promenad, utan faktiskt ta sig tid att umgås kommer att leva kvar även efter Corona. Om det nu finns något efter? Men ni fattar …

Det ger en extra dimension till samtalen, att vara i rörelse. Utomhus. Kombinationen av att vara i naturen (med naturen?) och av att vara i rörelse gör magiska saker med oss. Eller med mig? Får mig att vilja komma djupare i samtalet. Lära mer. Lära känna mer. Både mig och den jag pratar med.

Det är som att naturen klar av oss de roller vi eventuellt har tagit på oss. Och genom att vi går bredvid varandra blir vi så jämlika som två människor bara kan bli. Det är lika nära till det sårbara som till allt annat och acceptansen finns i varenda löv och vartenda kvitter. Vandringar är som gjorda för att lära känna sig själv. Genom tankar och genom samtal, både de om då och nu och sen. Om glädje, sorg, ilska och eufori. Och allt däremellan. Jag tror fanimej att vandringar är medicin, även för den som inte är sjuk …

Sillviks naturreservat, Lilleby, Hisingen, Göteborg, vandring
höstfärger alltså!
kolonistugor, vandring, Lilleby, Sillvik
Kolonistugor!
på vandring i Sillviks naturreservat, Göteborg
Så nära havet vi kan. I alla lägen …

Och sist men inte minst

Här satte vi oss inte, men hade jag varit tomten hade jag lätt tagit plats. Tänk att ha en egen skylt på en bänk?!

vila, återhämtning, bänk, Sillviks naturreservat, Göteborg
Så mycket wow för den här bänken som är gjord för en äldre man, tomten och en äldre kvinna (kan ni se skyltarna?)

Just det. Sist men inte minst: picknicken! Hur gôtt det än är att röra på sig så är den där stunden med äggmacka och kaffe ungefär hur värdefull som helst. Ja man måste ju inte ha äggmacka. Eller kaffe … Men det är en favorit hos mig.

Precis som att starta tidigt är. För när vi var på väg hem efter några timmar var det väldigt mycket folk ute och rörde på sig. Många som cyklade. Härligt! Alla ska med på #utonjut!

en vandring på Hisingen med picknick, Malin Lundskog
minst lika viktig som själva vandringen: äggmacka och kaffe som det är dags för här!

Vandringsleder i ditt närområde

Varför valde vi att gå just här? För att det ligger ungefär mitt emellan oss, för att vi båda inser att det är ganska galet att veta så lite om sitt närområde och för att jag igår googlade på ”vandring naturreservat Göteborg” och då dök det upp. Här kan du läsa mer och hitta till Sillviks naturreservat, för det är värt ett besök om du är i Göteborgstrakten. Jag kommer absolut att komma tillbaka (blev väldigt springsugen!).

Vi startade vid Lillebybadets parkering, gick ner till Lillebybadet och tog sedan söderut. Det såg fantastiskt ut att gå norrut också, även om jag inte har någon koll på hur stort/långt det är ditåt.

Svårare än så behöver vi inte göra det för oss och jag tror att vi har så himla mycket att upptäcka jättenära oss själva och genom att upptäcka nytt på utsidan upptäcker vi också nytt på insidan. Den fysiska rörelsen framåt gör att vår mentala rörelse går i samma riktning, knutar löser upp sig och både vita och svarta fläckar får färg.

Men, vet ni?! Jag skriver om det här bara för att det är nytt för mig. Jag har ju mängder med områden jag har gått och sprungit i till vardags, som kanske är kul för er att veta mer om? De handlar ju om mina trakter i första hand, men … om ni vill ha fler tips på vandringsleder eller promenadsträckor i Göteborgsområdet eller på någon av Öckeröarna så har jag ju mer att komma med. Skulle det vara kul? Säg till så kör jag en bloggserie med vandringar.

Länkar till fler vandringar

Jag kanske gör det ändå, he he … Jag har ju gjort det förr. Som här: Vandring i vacker natur gör underverk för hälsan och här: Skärgårdsleden är ett hett hemestertips. Dessutom lite extra pepp för att röra på dig utomhus, för dig som vill ha det Därför är utomhus och rörelseglädje en oslagbar kombo

Tack för idag Nina, hälsa lille Sigge!
Och som vanligt: tack för sällskapet Brorsan!

Ses snart här igen,
tills dess: HEJA HEJA DIG!
Kram Malin Lundskog

Kvinnohistorier från både nu och då. Och sen?

Kvinnohistorier från både nu och då och sen … Jag jobbar ju dagligen med nutida kvinnohistorier. Hur vi kvinnor mår och vad vi mår bra av. Vad det innebär att leva hälsosamt, ha balans i livet, stressa lagom, vila i tid, motionera och träna på en nivå som gynnar vår hälsa och inte tvärtom.

kvinnohistorier, Malin Lundskog, frihet, kvinnokropp, havet, västkusten, Knippla
glada, fria, starka kvinnor!
från då till nu. och sen.
Foto: Viktoria Davidsson

Nutiden är inget utan dåtiden

Jag jobbar med det som verkar så självklart när man läser om det. När man tänker på det. Men, på vägen mellan att läsa/tänka och att göra hinner mycket hända. Eller lite. Det beror på hur man ser det. För även om vi alla vet vad som är bra för oss så finns det något som heter vanor. Och det finns normer och arv.

Ju mer jag tänker på och arbetar med vanor, med mindset och vad det är som gör att vi agerar som vi gör, desto mer kommer jag fram till att det inte går att separera dåtid från nutid. De oskrivna reglerna om hur vi bör vara, se ut och bete oss sitter så djupt rotade att vi inte ser dem. De har skapats genom historien och successivt anpassats efter tiden som är. Och vi agerar som om normerna är bäst för oss.

Är det vi själva eller normerna som styr?

Men … bara för att flest gör en sak betyder inte det att det är bäst! Eller hur? Men … himla lätt att tro det. Eller förresten: himla lätt att inte ens tänka på det, utan istället köra på utan att lägga märke till vilka normer som styr oss. Eller vem som har börjat skapa de oskrivna reglerna om hur vi ska se ut. Bete oss. Eller vara.

Vad är det som gör att vi ska se ut på ett visst sätt? Att lyckan sitter i en slimmad kropp, långa ben eller slät hud? Vad är det som gör att vi fokuserar på utseende istället för funktion? Som gör att vi inte har tid att stanna upp, reflektera och känna efter vad vi själva mår bra av?

Förebilder

Okej, nu skrev jag vi här ovan, som om det gäller alla. Det gör det självklart inte, för det finns några som inte låter sig styras. Några som har tagit sig tid att reflektera. Som har jobbat på kärleken till och acceptansen av sig själva. Och de här några … hade de inte varit starka och trygga hade de lätt som en plätt halkat tillbaka i fållan igen. In i mallen. För att inte märkas, synas eller vara besvärliga. För det bör man inte vara.

Då hade vi andra som inte är lika starka eller trygga inte haft någon förebild till hjälp på vägen mot nya och förhoppningsvis hälsosamma vanor, normer och oskrivna regler. Ni vet: normer där vi inte dömer varken oss själva eller andra. En kultur där vi ser att vi alla är olika och låter det vara så. Där vi har tid och mod att våga lära känna oss själva. Känna att vi är tillräckligt viktiga för att ta plats i våra liv. För att må bra. För att leva hälsosamt. Och lära känna och acceptera dem omkring oss. På riktigt. Ni vet. Sådär som är så viktigt.

Kvinnohistorier från nu och då hänger ihop med vår hälsa

Svaren på frågorna jag ställer här är lika svåra som enkla att besvara. För visst låter reflektion, acceptans och självkärlek inte så himla svårt? Men … visst låter det samtidigt inte så himla enkelt? Jag vill så gärna prata mer om det här! Det här som jag tror är hälsan självt! (Okej, det här och #utonjut i naturen, he he).

min perfekta kropp, podd, podcaster
I podden Min perfekta kropp kopplar vi ihop vår hälsa, med våra tankar och känslor kring vår kropp. Och varför vi inte fattar att vi har perfekta kroppar …

Vill ni prata med mig om det? Jag öppnar kommentarerna fria här till exempel. Och på mitt Instagramkonto. I podden Min perfekta kropp är samtalet igång. Och i medlemsprogrammet GLAD FRi STARK. Självklart är ni välkomna att höra av er på mail om det känns bättre.

Dessutom är du varmt välkommen till hybrid-bokmässan Kvinnohistorier, där jag modererar inledningen och där vi pratar om kvinnohistorier nu och då. Har ni tänkt på att häxprocesserna då kan ha med vår hälsa nu att göra?

kvinnohistorier från då och nu
välkommen att skriva historia med oss!

Jag hoppas att vi lär oss massor av då och nu för att må riktigt, riktig bra sen. Sen som börjar … nu!

Historien kommer vi inte undan, men det är nu vi har chansen att lära oss av den. Och utveckla den till något alldeles ohemult hälsosamt och bra för oss. Allihop.

Ses snart igen!
Kram (på avstånd och med nytvättade händer)
//Malin Lundskog

Gör handlederna ont när du tränar?

Gör handlederna ont när du tränar armhävningar och står i plankan? Du är i så fall långt ifrån ensam. Är du kvinna är du ännu mindre ensam. Och oftast är det långt ifrån omöjligt att göra något åt det, förutsatt att du inte har någon skada eller sjukdom.

Så här är det: våra handleder är inte jätterobusta. Särskilt inte om de aldrig eller sällan utsätts för belastning. Kontrollerad belastning is da shit, för både muskler, leder, knopp o själ.

Såhär belastar du dina handleder rätt när du tränar

Tänk dig fyra punkter under dina handflator, en vid lillfingerknogen, en vid pekfingerknogen, en vid ”tumbasen” och en i motsatta hörnet (på lillfingersidan). Placera handflatorna i axelhöjd (lite utanför axelbredd för en armhävning och precis under axlarna för en hög planka eller yogans nedåtgående hund.

För att belasta handleden rätt, eller egentligen avlasta den, trycker du ner alla de här fyra punkterna lika mycket utan att sjunka ner med ”mitt i handen”, det som vi hade kallat fotvalv om det handlade om en fot … De flesta av oss behöver tänka extra mycket på att pressa ner punkten under pekfingerknogen, som gärna vill lätta från marken.

Fingrarna? De spretar du så där lagom med. Ja, vi vet ju att lagom alltid är bäst, eller hur?! Så … lagom brett mellan fingrarna, så får du lite större och stadigare yta att stå på. Fingertopparna kan du också pressa lätt, lätt mot marken. Så blir leden mitt på fingret som en bro. Typ.

gör handlederna ont när du tränar
med krokigt lillfinger (gammal handbollsskada) och en tumme som letar efter sin rätta plats …
Men ungefär så här spretigt.

Belasta lagom om handlederna gör ont när du tränar

Eftersom våra handleder sällan belastas är det inte konstigt om de känns när vi helt plötsligt får för oss att hänga vår kroppsvikt på dem. Men med lagom snabb framfart blir vi starkare, tåligare och kan göra armhävningar som hel kvinna. Och höga plankor som om vi aldrig har gjort annat … eller vad vi nu vill åstadkomma.

Try it You’ll like it? I alla fall kommer det att underlätta styrketräning, yoga och pilates. Imorgon bitti ska jag ut med öborna och köra på utegymmet (berättar här om bland annat träningen jag har dragit igång på Knippla). Då ska vi snacka handleder och belastning, för kontrollerad belastning är grejen. Oavsett om det handlar om handleder, muskler, vårt mindset eller vår själ …

Hur funkar det för dig, är handlederna ett aber när det gäller armhävningar?

Hur som helst, vi ses snart igen!
Tills dess: KRAM (på avstånd och med nytvättade händer)
//M

Mitt första kvartal som öbo är ett drömliv

Mitt första kvartal som öbo, hur har det varit. Egentligen alltså. Är det den där dansen på röda rosor, helt utan taggar, som jag visar upp på Instagram eller finns det nackdelar med ö-livet? Häng med, så får du se!

Mitt första kvartal som ö-bo!, Knippla, Bohuslän, västkusten, hamn, himmel, moln
på väg in i hamn innan vädret kommer dit …

Mitt första kvartal som öbo är ett drömliv

Jo, nu har vi alltså bott på Källö Knippla längst söderut i Bohuslän i exakt tre månader. Och jag vet inte hur många gånger om dagen jag säger till mig själv, eller till Brorsan eller någon av de andra öborna, att jag fasen i mig tror att jag har hamnat i paradiset. På riktigt! Det här är så drömmigt att jag, som tycker att det är viktigt att kunna sätta ord på mina känslor, inte vet vad jag ska säga. Annat än wow! Och ååååhh, vad bra vi har det! Eller herregud, vilket härligt liv vi lever!

Mitt första kvartal som öbo, solnedgång, Malin på Knippla, havet, västkusten, Bohuslän,
och solen går ner i nordväst …

Havet!

Havet! Alltså … att ha havet ungefär tio meter utanför dörren är inget annat än en sanndröm. Att höra friska måsar, titta på dykande tärnor, njuta av salta bad, kala klippor, solnedgångar, tystnad, friska vindar och inte ha så många valmöjligheter (affärer, caféer, krogar osv osv) gör livet så himla enkelt. Ger livet så himla mycket liv!

Jag vet, jag vet, jag vet! Jag får höra det ungefär hela tiden: vänta bara tills vintern kommer! Men, efter all min träning på att vara här och nu och njuta av livet medan det pågår så tänker jag inte så mycket på det. På vintern. Mörkret. Stormarna. Kylan. Jag tänker inte på det annat än med känslor av frid. Lugn. Skrivro. Bokläsning. Och långa promenader och löprundor utan att möta (så många) människor. Men nu är nu. Och nu skulle jag ju berätta om mina första tre månader som öbo.

kaprifol, Bohuslän, Malin Lundskog, sommar, västkusten
du doftar så gott och du dansar bra?

Knippla, den vänliga ön?

Du har säkert redan förstått att jag är helfrälst! Det är vacker som sjutton och kaprifolen doftar så gott så jag gråter. Jag har dörjat makrill som aldrig förr och lärt mig nya ord! Smegevörn till exempel … Gissa vad det betyder! Jag har glidit förbi tumlare, sett säl som leker, hoppar och skuttar i vattnet. Och jag får bagebröd levererat till dörren.

öbo, Källö-Knippla, börja makrill
säga vad man vill om Brorsan, men hans flytväst matchar ju solnedgången helt perfekt!

Jag har aldrig någonsin känt mig så välkommen någonstans som jag gör här. Av alla härliga människor här på ön är det bara en enda gubbe som har skickat ut andra signaler. En enda! Det är faktiskt den enda taggen på rosen än så länge. Eller förresten, det och att det är klurigare att leva precis så hållbart som jag önskar. Jag har tagit bilen till stan några gånger mer än jag vill och det beror på att jag inte vill åka buss (corona) och att jag inte kan cykla alla milen med Brorsan i släptåg. Jag kan nog inte ens cykla en enda kilometer med honom i släptåg, herrenaddå vad vi hade trasslat in oss i varandra …

Malin Lundskog, fiskelycka
fiskelycka måste ju inte innebära att man får napp …

Sådant som jag tidigare har varit med om någon enstaka gång på semestern har blivit vardag. Inte vardag som i att jag är blasé. Inte alls! Det bara ökar tacksamheten över att vi tog steget. Sålde huset och … tappade inte pengarna, men bor i en lägenhet på rivningskontrakt och inte vet vart vi ska ta vägen om den blir uppsagd innan vi hittar ett hus på ön. För det vill vi göra! Hur som helst: tacksamheten är enorm över att vi är så överens om det här, min man och jag.

Jag splitsar tampar och tränar

splitsad och taglad tamp
Splitsar och taglar som värsta sjömannen.
Kanske även platsar på ljugarbänken?

Just det, vi har köpt en ny båt som vi kan bo i om det kör ihop sig. Jag har återupptäckt den ädla konsten att splitsa och tagla en tamp. Och jag kunde faktiskt inte hålla mig, särskilt inte eftersom jag var ivrigt påhejad av en av the locals, att dra igång träning på ön. Så nu tränar vi tillsammans här tre gånger i veckan och ni vet ju hur kul sådant är! Som en extra krydda på det goa ö-moset! Vill du vara med om du har vägarna förbi? Välkommen! Läs mer här!

  • träning på Knippla, Malin Lundskog, utegym
    en tidig torsdagsmorgon …
  • En regnig söndag med tippen som bakgrund.
    Hur vackert som helst ändå …

Ja, det här var en snabb sammanfattning, för ni är ett gäng som har frågat. Tack för det! Har ni fler frågor om ö-liv eller andra roliga och hälsosamma saker är ni självklart välkomna med dem.

Förresten, egentligen kanske sammanfattningen av mitt första kvartal som öbo kort och gott hade kunnat vara ” jag älskar ö-livet”?

Mina tidigare inlägg om mitt liv som ö-bo hittar du här:
Drömlivet på ön börjar med ett rivningskontrakt
Påminn mig om min förundran när ö-livet blir vardag
Coronamilen och nya upptäckter i närområdet

Dessutom fyller jag på här med senare inlägg om livet på ön:
Halvårsrapport från Malin på Knippla
Mitt liv på Knippla är fyllt av liv och hav och …
På Knippla kommer goda grannar med tång
På Knippla dansar vi tillsammans, på coronaavstånd
Åka skidor på Knippla? Då kommer P4 på besök
Gemenskap, kreativitet och konstfotoutställning

Vi ses snart igen!
Tills dess: HEJA HEJA DIG!
Kram (på avstånd och med nytvättade händer)
//M

En hemsida från Everday